Hur kan jag säkra mitt arv utan att göra min 'styvmor' bostadslös?

[Vattenteam]

Det finns inget testamente, utan det är arvsreglerna som ger mig rätten till arv redan nu, men det kanske var det du syftade till egentligen?
Dock håller jag med om att det är mitt ansvar att skydda arvet till mina barns förmån. Jag har bara så svårt att stå emot henne vädjanden, känner mig som en skitstövel gentemot henne (trots att jag inte gillar henne). Det är därför jag funderar på om det finns alternativ för att skydda arvet utan att tvinga henne att flytta.

Med bakgrund av dina barn, så behöver du inte det minsta ha dåligt samvete mot din styvmor. Som du beskriver henne, så kan hon ta t.ex. ett pensionärslån på huset för att bestrida sina omkostnader och när hon dör finns inget kvar, eftersom banken tar huset.
Tänk på dina barn och kräva ut arvet, det är du skyldigt dina barn.

 

[hempularen]

Men tänk om hon belånar huset? Då blir det inget arv kvar

Om TS får pantbrev nu, så har de "bättre rätt" än pantbrev som ev. tas ut senare. TS får sina pengar innan banken. Vilket en bank aldrig kommer att acceptera. Hon kommer inte att kunna belåna fastigheten om det redan finns lån till TS. Banken lånar bara ut om de får bästa pant.

Sedan tror jag det är ett "icke problem". En 82 åring utan vettiga pensionsinkomster får normalt inga lån, oavsett hur bra säkerhet som finns för lånet. Det är svårt nog även med bra pension.

 

[Freda]

Håller med alla som tycker att du ska ta ut arvet nu.
Du kommer bara få problem senare och nya svåra beslut att ta ställning till. Detta sammantaget kommer kosta en massa tid och energi som du istället borde lägga på dina barn.
RYCK BORT PLÅSTRET NU.

 

[FruNilsson]

Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?

Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.

Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.

Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.

Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.

Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.

Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.

PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.

Du har nog missförstått arvsreglerna; det finns inget sätt att "säkra" ett uppskjutet arv. Änkan kan göra vad hon vill med sitt och sitt arv, dessutom kan hon ta in en ny man eller bli dement. Om din far varit förutseende och ville att hon skulle bo kvar, skulle han haft ett kapita/en kapitalförsäkring som hon kunde lösa ut ditt arv med. Men som du skriver har din far försörjt henne och hon vill nu att du ska ta över försörjningsbördan. Vilket du inte är skyldig göra oavsett hur många tårar tanten klämmer ur sig. Att hon förbrukat en del av ditt arv redan visar på en total nonchalans mot dig. Koppla bort känslorna: Ta ut ditt arv direkt! Tänk på dina barn!

 

[EvaOg]

Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?

Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.

Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.

Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.

Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.

Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.

Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.

PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.

Är du säker på att hon inte bluffar? Be henne kontakta sin bank för att gå igenom detta o se till att få del av resultatet. Eller sitt med på mötet. Många blir giriga vid arv, speciellt när ni inte haft så mycket kontakt.

 

[Kungen_283746]

För att jag tyvärr är en mespropp som har svårt att stå emot när hon ringer och gråter.

Kämpa!! Du klarar det!

 

[Eva Sjöberg2]

Din far hade möjligheten genom att skriva testamente och fixa frågan. Han valde bort detta. Tydligen ville han att du skulle få ditt arv. Nu ger kvinnan dig att dåligt samvete.
Följ din fars vilja. Ta ut ditt arv.
Ingen kommer att tacka dig för att du nu är bussig.
Ditt ansvar är mot dina barn.

Det är alltid lättare att säga ja än nej. Men här behöver du stå upp för dig själv, dina barn och din fars vilja. Tag ut ditt arv och när det känns jobbigt, påminn dig om alla goda argument du har för att fatta just det beslutet.

 

[JohanLun]

Håller med de som föreslår att du köper huset med din del av arvet. Avtala att hon får bo kvar sålänge hon bor kvar och sköter sig och betalar kallhyra (som motsvarar en låg ränta på de pengar som du ev skjutit till). Ev att du tar ut lite extra hyra som du avsätter till skötsel av huset.

Om nu din pappa tyckte om henne. Om han egentligen inte gjorde det så kräv din del och lämna det bakom dig.

 

[mrBlade]

Ta ut arvet, få det överstökat!

Instämmer,
Både du och styvmor får då en ärlig möjlighet till en nystart i livet baserat på era olika förutsättningar.
Har man inte ekonomi att bo i hus så ska man inte bo i hus.
Samma resonemang som att låna till konsumtion etc.

Lycka till med det nya läget.

 

[Porsvant]

Väldigt många tycker att det bara är och skita i svärmodern. Även om man personligen inte gillar sin svärmor så kan man av respekt till sin far som antagligen älskade henne se till att hon får det så bra som möjligt. Men många här verkar bara tänka på sig själv.

Svärmor???

 

[ErikdP]

Alltså… Två personer ska dela på 1,2 miljoner. Den ena vill ha hälften (arvsrätten). Den andra vill ha ALLT! Tanken verkar vara att alla pengar kommer användas av styvmor, annars behövs ju inte allt. Hur skulle styvmor reagera om TS istället ville ha allt? Dessutom verkar styvmor redan spenderat, eller gömt undan, en större del av arvet. Vart har pengarna tagit vägen? Kvitton? Vem av de två har varit, eller är, mest illojal mot dödsboet och medarvingen?

 

[Gooli]

Kanske är tanten narcissist? Dessa människor är experter på att spela offer och utnyttja andra människors medmänsklighet till sin egen fördel.

 

[Anne K-N]

Svärmor???

Ditt råd är inget att beakta. Det står så tydligt att STYVMOR vill ha allt åt sig själv. Att bo i ett hus kostar pengar till priset av ett nytt hus. Omläggning av taket i vårt hus kostade över 600 000, nytt badrum 500 000, nya golv och tapeter 70 000 och denna saga fortsätter ännu. Vi har råd på grund av att vi arbetat hårt och har eget företag också. Något arv har vi inte fått.
Styvmodern i det här fallet vet väldigt noga vad hon vill, hon vet också att hennes mans son är för snäll och att hon kan lura honom.

 

[Vattenteam]

Håller med de som föreslår att du köper huset med din del av arvet. Avtala att hon får bo kvar sålänge hon bor kvar och sköter sig och betalar kallhyra (som motsvarar en låg ränta på de pengar som du ev skjutit till). Ev att du tar ut lite extra hyra som du avsätter till skötsel av huset.

Om nu din pappa tyckte om henne. Om han egentligen inte gjorde det så kräv din del och lämna det bakom dig.

Teoretiskt skulle det vara en bra lösning att du tar huset istället för dina 600000 kr och hon får bo kvar som hyresgäst för marknadshyra. Problemet är bara hur du sedan kan hantera henne, när hon helt enkelt låta bli att betala hyra till dig.
Tar du huset som arv, erlägger du bara registreringsavgift hos Lantmäteriet, köper du huset åtgår också 1,5% stämpelskatt.

 

[Vattenteam]

Alltså… Två personer ska dela på 1,2 miljoner. Den ena vill ha hälften (arvsrätten). Den andra vill ha ALLT! Tanken verkar vara att alla pengar kommer användas av svärmor, annars behövs ju inte allt. Hur skulle svärmor reagera om TS istället ville ha allt? Dessutom verkar svärmor redan spenderat, eller gömt undan, en större del av arvet. Vart har pengarna tagit vägen? Kvitton? Vem av de två har varit, eller är, mest illojal mot dödsboet och medarvingen?

Svärmor är skyldig att redovisa för dig vad hon har gjort med pengarna som hon har tagit från din fars konto, fr.o.m. hans dödsdag. Du har också rått att kräva kontoutdrag från banken, vid föreläggande av dödsångest.