Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 201 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 201 inlägg
Bygglovslagstiftningen ska naturligtvis följas även om rågrannarna skulle tycka att ett olagligt beslut är bra eller acceptabelt.J Jarlsgård skrev:
Vi har 290 kommuner av högst varierande storlek. Vissa bygglovsavdelningar är säkert exemplariska, andra är i sönderfall där personal byts ut snabbt och det lokala chefskapet har fallerat. Och nej jag framför inte det som du skriver. Det jag kritiserade är att vi har en för hög grad av tolkningsbaserad bygglovslagstiftning vilket via delegation lägger mycket makt hos tjänstemannakollektivet.J Jarlsgård skrev:
Ja, det visar ju på systemets brister. Men man får glädjas av att tolkningen i alla fall görs direkt av folkvalda i det fallet.J Jarlsgård skrev:
Jag får känslan av att din fantasi läser in något annat i det jag skriver än det som jag faktiskt skriver och det gör diskussionen svår.J Jarlsgård skrev:
Men att det finns tid att spionera på de som bygger och utfärda viten och sanktioner, ska du vara medveten om ...F fribygg skrev:
I de kommuner som har och lyckas behålla sina bygglovshandläggare kan det säkert vara så...Mikael_L skrev:
Men att det finns tid att spionera på de som bygger och utfärda viten och sanktioner, ska du vara medveten om ...
Och denna diskussion är väl en spin-off på att det blir långa handläggningstider för att alla parter håller på med en fel saker i processen.J Jarlsgård skrev:Om de inte följer den så är det ju bara att överklaga för då kommer ju aldrig beslutet hålla i en överprövande instans. As simple as that
You got the picture?
Jag hör ett eko från 1979 ...R Robert-san01 skrev:Tyvärr tror jag inte den genomsnittliga innevånaren klarar av att hantera en total liberalisering av detaljplanen och PBL.
Jag är tämligen säker på att det skulle bli kaos och anarki. Program som grannfejden skulle inte ha några problem med research och bygga hus populäraste del skulle utan tvekan bli juridik.
Året då första friggebodsreglerna kom. Då lät det precis sådär. Folk skulle inte klara av det. Det skulle uppstå slumområden precis överallt.
Åren gick, belackarna blev besvikna, ... förb**... folk kunde tydligen sköta detta.
28 år senare så var det tydligen så bra att man kunde öka denna byggrätt, för att ytterligare några år senare införa ännu mer frihet i form av attefallare.
Nä fy tusan, nu börjar det bli dags att Svenska folket bevisar att de inte klarar av att hantera frihet med sin egen egendom, må allt krascha snart!!!!
Och det märkliga är att jag aldrig hört någon som säger att de inte själva kan klara av det, utan det är alltid några diffusa andra som reglerna behövs för.
Det svenska PBL-systemet är helt broken.
Systemet klarar inte av att producera de nödvändiga detaljplaneändringar som krävs och det ursprungliga syftet med detaljplanerna är till del förlorat. Konsekvensen blir bland annat (at best) att boytemaximerade hus byggs oavsett om de är vackra eller inte och oavsett om arkitekturen var avsedd eller inte när planerna skrevs.
Det finns ca 100.000 detaljplaner i Sverige idag.
Det tillkommer ca 1500-3000 per år med den kommunala administration/byråkrati vi nätt och jämnt har råd att finansiera genom skatter.
Under antagandet att hälften av de nya är uppdateringar av existerande detaljplaner, säg 1500st, så innebär det att den genomsnittliga livslängden för en detaljplan är 60-70 år (!!). Det är naturligtvis helt horribelt stagnerande mtp hur snabbt Sverige och världen förändras och utvecklas. Vem för 60 år sedan kunde förutse var vi är idag? 10M+ människor osv.
En av de ursprungliga tankarna med detaljplaner var, förutom planering av infrastruktur, att se till att bostadsområden kunde byggas med liknande arkitektur för att skapa harmoni i det gemensamma rummet. Från en tid i början av 1900-talet när arkitekter ganska fritt kunde rita och uppföra vackra stora villor så började man därefter inskränka dessa möjligheter genom att i varierande grad begränsa byggrätter i våningar, byggnadshöjder och byggnadsareor, ibland också med vinkelbegränsningar osv.
Under de senaste 100+ åren har svensk arkitektur och byggindustri genomgått flera förändringar. När detaljplaner skrevs för 60 år sedan såg man t ex inte framför sig att man skulle bygga s.k. moderna fyrkantiga lådor överallt som numera kan tryckas in i varenda detaljplan, oavsett om dessa är skrivna för 1-vånings, 2-våningshus eller annat. Dessutom gällde andra byggregler (PBL) så när detaljplanerna skrevs fick man bygga hus som i senare PBL man kanske inte längre fick bygga - tvärtemot detaljplanens syfte. Lägg därpå diverse friggebod- och attefallsregler och dagens byggrätter i detaljplanelagda områden möjliggör allt annat byggande än vad som, rätt eller fel, var avsett från början.
Vi får gamla detaljplaner som möjliggör fulbyggande, motverkar klassisk arkitektur, med för små byggrätter som leder till ganska ful boytmaximerande arkitektur som framtida generationer får dras med i vad då 60-70 år till innan systemet hinner arbeta ikapp.
Då har vi inte heller pratat om kapacitetsbristen, de bristfälliga bygglovsansökningarna och de "små avvikelser" som suger tid och resurser.
När nya detaljplaner skrivs, av tjänstemännen, så verkar de överlag slentrianmässigt titta på vad dagens husindustri tillverkar för hus och sedan anpassa detaljplanegränser efter just dessa hus. De glömmer att husindustrin i sin tur har anpassat sig efter vilka detaljplaner som finns i landet eftersom de är så statiska. Vi får en ond cirkel av lådarkitektur då denna kan tryckas in överallt.
Det finns några andra "quick-fixes" man skulle kunna överväga i PBL för att möjliggöra vacker arkitektur, öka automatiseringen och dra ned antalet överklaganden:
1) inför en generalklausul som möjliggör att man alltid får bygga detaljplanens BYA där du fritt får disponera volymen så länge din totala volym <= den maximala volym du annars kan få om du följer gällande lag (PBL etc) och bygger för att maximera just volymen. Har du volym < X m3 och BYA < detaljplan med tillräckligt avstånd till grannen => grönt ljus.
2) ta bort möjligheten till "små avvikelser" från detaljplan.
1) möjliggör friare arkitektur vilket skulle medge t ex klassisk arkitektur och vad som annars skulle vara små avvikelser som t ex utsprång, frontespisar, takkupor och vad det nu kan vara.
2) skulle ta bort mycket incitament till överklagande eftersom möjligheterna till subjektivitet minskar (både för kommuntjänstemannen och för den sökande).
Vän av nuvarande ordning skulle kunna invända att 1) skulle medge t ex tvåvåningshus där det idag bara finns envåningshus osv men jag menar att det isåfall sker på bekostnad av mindre yta eftersom volymen är konstant, dels att vi redan idag har en så broken reglering som möjliggör ena skolådan efter den andra överallt där ursprungstanken iallafall var någonting annat. Vi måste respektera att folk i hög utsträckning själva ska få bestämma över sina hus, men inte nödvändigtvis ge dem incitament att bygga fult och boyteoptimerat bara för att de annars straffas av systemet.
---
Nu skulle man kunna argumentera för att politiker och myndigheter kunde förbättra systemet genom utredningar och förbättrade lagar.
Men titta på hastigheten och metoden som detta sker i. Det är ju fullständigt vansinnigt dåligt.
Nyss kom SOU 2021:47 Ett nytt regelverk för bygglov ut på remiss och dess förslag kanske träder ikraft 1 januari 2023. Det blir då tre år efter att utredningen startade. Tre år!
Vi har i den här tråden på en vecka identifierat problem, brister och möjliga förslag som den här s k expertgruppen i utredningen inte verkar vare sig ha identifierat eller hittat lösningar på..
Sker det ens uppdateringar? När vi letade hus för några år sedan kollade jag alltid detaljplanen på de objekt som var intressanta, vad jag vet så hittade jag inte en enda uppdaterad detaljplan, en del frimärksplaner förekom för en eller två tomter som bebyggts senare men aldrig någon uppdatering av ett helt område. I Malmö var det många planer som innehöll begränsningar för att underlätta flygtrafiken på Bulltofta flygfält vilket lades ner 1972.P petersthlm skrev:
Jodå, det sker. Men det är väldigt kostsamt, speciellt som det knappast leder till en massa nyexploatering som kommunen kan tjäna pengar på, vilket en helt ny plan kan ge (jag tänker på markförsäljningar och nya invånares skattepengar t.ex). Om kostnaden att uppdatera (renovera) planen ska tas av alla de som redan bor där, (eller av samtliga kommunens invånare) kommer folk att knorra. Och tas den ut som en post i nya bygglov (dvs ”drabbar” bara de som drar nytta av planförändringen), blir det ohemult dyra bygglovskostnader.M mnils skrev:
Och det är en intressant fråga. Vilka tycker DU (inte just mnils utan du som läser detta) ska betala för att en detaljplan (som omfattar kanske 100 fastigheter) renoveras?
- Samtliga kommunens invånare, genom skatten?
- Samtliga 100 fastighetsägare, även de som inte har något som helst intresse av att planen förändras och moderniseras utan är nöjda som det är?
- Endast de av de 100 som utnyttjar den uppdaterade planen, när de söker nya bygglov i fortsättningen?
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 9 604 inlägg
Är det därför det inte finns några frågor i juridikdelen på BH där man frågar om varför de fått anmälningar och felaktigt placerat, avslag på bygganmälan eller bygglovsansökan osv för Friggebodar och Attefallare?
