Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Uppriktig fråga:S Stego1 skrev:
Varför i hela friden skulle vi från böggda'* vilja köpa bostad i Stockholm
??*heter böjjda' i min del av landet
Nja, i normalfallet så renoveras ju hus regelbundet medan bilar bara servas och får förfalla i övrigt.S Stego1 skrev:
Tomten huset står på har dessutom ett i storstadsområden troligen ökande värde (då tomtmark blir dyrare i växande städer).
Det vore på ett sätt klokare att bankerna krävde en underhålls och renoveringsplan för huset mot att man amorterar på det. Möjligen att amorteringen ska ske för att man ska kunna bo kvar på ålderns höst, men även där kunde ett bra pensionssparande väga upp amorteringen.
Har man sparat till att täcka inkomstsänkningen vid pension och om man hållit huset i samma eller bättre skick som när man köpte så borde det inte vara nåt problem om man inte amorterat ett öre. Tvärtom borde banken vara glad att få in ränta på hittepåpengar, ju större lån desto mer tjänar ju de...
Fast var det verkligen det? Mina föräldrar byggde nytt hus i mitten av 60-talet, då var mamma "hemmfru" och pappa ett vanligt arbetaryrke. Dom köpte också en hyfsat ny bil. Vem idag klara den ekvationen på en lön? Jag har nåt minne av att det pratades om förmånliga statliga lån för att bygga på den tiden.S Stego1 skrev:
För att det finns nästan bara fjollor i Stockholm ocksåUppriktig fråga:
Varför i hela friden skulle vi från böggda'* vilja köpa bostad i Stockholm
*heter böjjda' i min del av landet
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Va?S DanielF skrev:För att det finns nästan bara fjollor i Stockholm också
Jo så var det men man ska komna ihåg att det var ett statkt subventionerat boende.M Myckling skrev:
Det ändrades drastiskt tunt 1980 när dåvarande Fälldinregeringen (C) försämrade både räntebidrag och sänkte avdragsrätten från 100% till 50% med förklaringen "har folk förköpt sig får dom skylla sig själva". Sedan sänkte man avdragsrätren ännu mer i och med århundradets skattereform på 90 talet. Då steg kostnaderna ännu mer. Dessutom var fastighetsskatten högre. Den sänktes ju drastiskt dåkåkarna började stiga drastiskt. Nu är vi i det läget att boendet, framför allt eget boende är subventionerat.
Amorteringsfrihet är att betrakta som en subventionering eftersom kostnaden för ett lån innebär både amortering och räntekostnad.
Och jag äter hellre havregrynsgröt och äger mitt boende. Det kommer att vara färdigrenoverat för en pensionärstillvaro om 15 år. Jag kommer att få ut max 20 000 efter skatt och troligen bli änka ganska snart. Men det kommer att fungera fint.AndersMalmgren skrev:
Om jag måste välja på ostron eller äga boende blir det ostron. Tur man inte behöver välja
Jag tror svensken i snitt har 10k på sparkontot sist jag kollade iaf. Det är sjukt lite, klarar inte ens av att frysen går sönder
Renoverare
· Stockholm
· 20 200 inlägg
Det är också något, många verkar inte pensionsspara privat så de får knappt någon pension. Förstår inte hur man kan förlita sig på den allmänna pensionen. Speciellt då den har lågt inkomsttak.Anna_H skrev:
Om man pensionssprarar är pengarna låsta tills man går i pension. När jag istälelt investerar i lägre boendeksotnad skapar jag ett utrymme nu. Från början ksotade ränta + amortering 3-4 000 per månad. Nu några hundralappar om året. Därmed har vi ju ökat nettoinkomsten med 3000 per månad nu, pengar som "skvalpar på kontot" tills det blivit mycket nog för nästa investering. Ny fasad för några år sedan, nytt badrum för 6 år sedan, nytt tak för 3 år sedan, nu solceller, om ca 3 år nytt kök.
Hur är det föräldrarnas ansvar att lösa kontantinsatsen på ett par hundratusen?T tanaris skrev:
Tja, de kan förstås få bo kvar hemma som ett alternativ...Rkarlsson skrev: