Nja det behövs inte. Men vill säkerställa att det blir som man vill så behöver man ju fråga ibland annars får man nog "standard"-upplägg. Har du exempelvis en elektriker ute och vill ha några speciella brytare/vägguttag monterade istället för Schneider Exxact eller dylikt så måste man ju säga till. Som ett exempel bara.C Cadden skrev:
Det vita räcket är precis som jag nämnde... Med grova stolpar som är högre än räcket. Då får man fina avslut av handledaren. Det är dessutom gjort med riktiga underliggare... Väldigt snyggt. Svårt att göra något sådant med tryckt virke men allt går med vilje och tid... Skulle uppskatta att en finsnickare skulle begära runt 20000:- för det räcker.C Cadden skrev:
Även de bilderna är ju exakt vad cheesen saC Cadden skrev:
Så det tar alltså mkt längre tid att göra räcken med spjälorna mitt i? Ursäkta men jag är helt novis. Tänkte mer att det var en smaksak. Eller kan man inte göra enl den tekniken om man har stolpar 95x95? Tycker ändå att jag borde fått möjligheten att få välja om jag ville betala extra för att få det som jag bad omK kniv skrev:
Ja, alltså då anlitar man ett snickeri. Man anlitar ingen byggsnickare. Det är något man vanligen måttanpassar och tillverkar inomhus. En byggnadsnickare kan eventuellt montera ett sådan räcke, men min erfarenhet säger att även det kan gå fel. Hantverkare som fixar specialsnickerier börjar vara ovanliga idag. En tryckt altan är inget specialsnickeri.C Cadden skrev:
Att tillverka av tryckt och sätta mellan 95x95 är svårt att få snyggt och passande för ögat. Det saknas som utrymme... tunnaste ribborna i handeln brukar vara 22mm. 22 x3 är 66. 95-66 = 29... 29/2 =14... då är det snabbt under 1 cm kvar på varje sida efter stolpen avrundats. Det ser grovhugget malplacerat och spartanskt ut.
Redigerat:
Sannolikt har inte din hantverkare förstått, har kunskap nog eller så har hen helt enkelt skitit i det och gjort snabbast och enklast. Vad har ni avtalat om? Fast pris eller löpande? Och ingick detta i ev fast pris eller tillkom detta krav efteråt? Går ju att ändra nu i efterhand utan problem. Men antagligen till en större kostnad än vad det smakar.
Tror dessutom vi pratar lite olika saker, du har anmärkt på handledaren med exponerat ändträ vilket Cheesen gett utmärkta förslag på hur det kan mitigeras. Men du verkar nu vara inne på att staketsektionerna ska sitta mitt i staketstolparna.
Tror dessutom vi pratar lite olika saker, du har anmärkt på handledaren med exponerat ändträ vilket Cheesen gett utmärkta förslag på hur det kan mitigeras. Men du verkar nu vara inne på att staketsektionerna ska sitta mitt i staketstolparna.
Tekniskt påpekande
Låt oss anta att pinnarna sitter, som ni uttrycker det, i mitten. Min omedelbara tanke är tre olika sätt att göra det. Fokuserar på nedre änden då det är där rötan normalt börjar.
A1: Det sätt ni troligen vill se. Tapp på pinnarna. Tapphål i underliggaren.
A:2 Undervarianter är fräst/sågad slits hela vägen i underliggaren med pinnarna inpassade där de skall vara och fästa med plugg, spik eller med vadsomhelst. Lyxvarianten med klossar emellan så att det, vid en slarvig blick, ser ut som riktiga tapphål.
Nackdelen med detta sätt att göra det är att alla stående bitar har ändträ som står på en fin hylla där regnvatten stannat upp och kryper in i halvtäta skarvar. Variant A2 är förstås värst. Men ”riktigt”(grovt ironiskt här) gjort med tapphål är bara en gradskillnad bättre.
Det finns inte en rimlig chans att få det så tätt som det måste vara för att fungera. Åtminstone inte med virke från en brädgård. Torkat fönstervirke kanske. Antagandet då är att det torra virket sväller när det, oundvikligen, blir blött och att tapparna då blir tätare. Om det inte torkar ihop igen så kanske det fungerar. I verkligheten så kommer det växla mellan glipigt och tätt beroende på vädret.
Konstruktionen inbjuder till vatteninträngning och röta så fort man slarvar det minsta med färg och fog.
B:1. Ett annat sätt är att falsa bakkanten av underliggaren och såga in pinnarna halvt i halvt.
B:2. Lite mer avancerad variant. Överkant underliggare snedsågad för att vatten skall rinna av lättare. Pinnar sågade med droppnäsa och monterade med spalt mot underliggare.
Båda ihopsatta med skruv eller spik.
Det är, ur underhålls och livslängdsperspektiv, en bättre konstruktion än A kan vara.
C:1 Stumskarv. Pinnarna läggs upp på en bänk tillsammans med under och överliggare. Släta kapningar. Pinnarna skruvas eller spikas rakt genom liggarna.
C:2 Pinnarna fästs med helgängad skruv så att de inte ligger emot liggarna. Allt måste då förborras och fixeras noga före skruvning.
Sammanfattning:
Känner på mig att jag, som yrkesman, kommer vilja något helt annat än killgissarna som vet hur allt fungerar. Det fåniga är att ju mer amatörmässig konstruktionen verkar vara för den oerfarna husägaren. Desto bättre ur ett fukt och underhållsperspektiv. A2 är sämst tätt följt av A1. Sedan följer B1 och C1 med ändträ tätt mot liggarna. Bäst är varianterna B2 och allra bäst C2 som kommer framstå som något slarvigt smäck.
Det som gör varianterna bra. Att ändträ är fritt i luften. Är samma sak som kommer se slarvigt ut.
Varianten som TS fått är inte dum alls. Ändträet är fritt. Alla skarvar är slätt mot slätt. Det hela är lätt att underhålla och lätt att laga.
Utseendemässigt så skiljer det. Men en ommålnigsperiod på kanske 15+år istället för att vara tvungen att peta vartannat borde sälja in den nackdelen.
Mvh Findus
Låt oss anta att pinnarna sitter, som ni uttrycker det, i mitten. Min omedelbara tanke är tre olika sätt att göra det. Fokuserar på nedre änden då det är där rötan normalt börjar.
A1: Det sätt ni troligen vill se. Tapp på pinnarna. Tapphål i underliggaren.
A:2 Undervarianter är fräst/sågad slits hela vägen i underliggaren med pinnarna inpassade där de skall vara och fästa med plugg, spik eller med vadsomhelst. Lyxvarianten med klossar emellan så att det, vid en slarvig blick, ser ut som riktiga tapphål.
Nackdelen med detta sätt att göra det är att alla stående bitar har ändträ som står på en fin hylla där regnvatten stannat upp och kryper in i halvtäta skarvar. Variant A2 är förstås värst. Men ”riktigt”(grovt ironiskt här) gjort med tapphål är bara en gradskillnad bättre.
Det finns inte en rimlig chans att få det så tätt som det måste vara för att fungera. Åtminstone inte med virke från en brädgård. Torkat fönstervirke kanske. Antagandet då är att det torra virket sväller när det, oundvikligen, blir blött och att tapparna då blir tätare. Om det inte torkar ihop igen så kanske det fungerar. I verkligheten så kommer det växla mellan glipigt och tätt beroende på vädret.
Konstruktionen inbjuder till vatteninträngning och röta så fort man slarvar det minsta med färg och fog.
B:1. Ett annat sätt är att falsa bakkanten av underliggaren och såga in pinnarna halvt i halvt.
B:2. Lite mer avancerad variant. Överkant underliggare snedsågad för att vatten skall rinna av lättare. Pinnar sågade med droppnäsa och monterade med spalt mot underliggare.
Båda ihopsatta med skruv eller spik.
Det är, ur underhålls och livslängdsperspektiv, en bättre konstruktion än A kan vara.
C:1 Stumskarv. Pinnarna läggs upp på en bänk tillsammans med under och överliggare. Släta kapningar. Pinnarna skruvas eller spikas rakt genom liggarna.
C:2 Pinnarna fästs med helgängad skruv så att de inte ligger emot liggarna. Allt måste då förborras och fixeras noga före skruvning.
Sammanfattning:
Känner på mig att jag, som yrkesman, kommer vilja något helt annat än killgissarna som vet hur allt fungerar. Det fåniga är att ju mer amatörmässig konstruktionen verkar vara för den oerfarna husägaren. Desto bättre ur ett fukt och underhållsperspektiv. A2 är sämst tätt följt av A1. Sedan följer B1 och C1 med ändträ tätt mot liggarna. Bäst är varianterna B2 och allra bäst C2 som kommer framstå som något slarvigt smäck.
Det som gör varianterna bra. Att ändträ är fritt i luften. Är samma sak som kommer se slarvigt ut.
Varianten som TS fått är inte dum alls. Ändträet är fritt. Alla skarvar är slätt mot slätt. Det hela är lätt att underhålla och lätt att laga.
Utseendemässigt så skiljer det. Men en ommålnigsperiod på kanske 15+år istället för att vara tvungen att peta vartannat borde sälja in den nackdelen.
Mvh Findus
