Hur förhindra att arvet äts upp av vårdkostnader?

[Zixten]

Det här med fullmakt, jag kan det för dåligt, men fick förklaringen att man skall skriva två fullmakter...
En som används när personen blir lite sämre och får svårt att sköta det själv, men fortfarande kan kommunicera själv, och en som man använder när personen blir dement, eller så sjuk att den inte kan kommunicera själv och fatta egna beslut.

Risken annars är ju att man tappar kontrollen över personens affärer helt då det kan komma in en utomstående som god man / förvaltare eller vad det nu kan heta...

 

[klimt]

I ditt första inlägg tolkar jag det som att ni inte använt fullmakt utan att personen fixar det själv med hjälp. Detta är givetvis ok. Framtidsfullmakt är fortfarande relativt nytt och praxis är nog inte helt klar, man kan lära mycket genom en sökning på Google. Det bör nog gå att skriva en fullmakt med stora befogenheter där man initialt bara använder vissa moment vid mindre problem och sedan utvidgar om situationen förändras.

 

[Zixten]

I ditt första inlägg tolkar jag det som att ni inte använt fullmakt utan att personen fixar det själv med hjälp.

Helt rätt, men av praktiska själ har det används fullmakt hos banken, så personen slapp åka till banken själv...

 

[MagHam]

..........Om man har två personer med samma inkomst där den ena spenderar varenda krona medans den andra sett till att spara en slant i form av att man äger sitt eget boende, äger en bil kanske..........Är det då rätt att den som inte tagit hand om sin ekonomi får hjälp medans den som sett till att spara lite inte får minsta hjälp?)

Precis vad jag försökte säga innan men en del tänker inte som vi
"Otur för dig som sällan eller aldrig unnat dig en Thailandresa, lyxig bil eller ett gott vin... nu tar vi med rätta pengarna du lyckats spara"
Tycker en del är ett helt ok resonemang.

 

[HasseTeknik]

Precis vad jag försökte säga innan men en del tänker inte som vi
"Otur för dig som sällan eller aldrig unnat dig en Thailandresa, lyxig bil eller ett gott vin... nu tar vi med rätta pengarna du lyckats spara"
Tycker en del är ett helt ok resonemang.

Och var tycker du att gränsen ska dras för att man ska betala för sig? Förmögenhet på 10.000 , 50.000 , 500.000 , 10 miljoner , 14 miljarder eller .....?

 

[Daniel 109]

Grunden måste väl ändå vara att man alltid ska betala för sig.

 

[mariedal]

Jag fick höra från min uppväxttrakt om en äldre herre som hamnade på vårdhem. Han hade mycket tillgångar. En tid senare så fanns det inget kvar och den gode man som förvaltat hans tillgångar blev anklagad för förskingring. Den gode mannen sa att allt gått till mannens vårdkostnader men blev inte trodd. Efter förundersöknnng, tror inte det gick till åtal, så friades den gode mannen. Allt var precis som han sagt. Dock fick han ändå leva med stämpeln ryktesvägen. Ska man vara rent krass så är det mycket bättre för alla att äldre inte ska vara plågade på långvård, utan dör mer knall och fall. Både för dem själva, arvingarna och samhället. Eftersom inte våra skattepengar kan klara god långvarig vård. Sen är det ju naturligtvis så att storfräsare m stora tillgångar vet att hålla dem undan.

 

[SnyggtHus]

Den här tråden fick mig faktiskt att ringa till pappa och be honom skriva ett testamente, så att jag och min bror får ärva allt det fasta direkt han dör om han dör före mamma, eftersom hon är dement. Och han höll med, hade faktiskt tänkt på det, men inte kommit sig för. Hon kommer ju givetvis att ha kvar sin del, men då enbart penningvärde, vilket inte är något praktiskt problem.

(så inget problem där med undanhållande av pengar....)

Lite off-topic, men här måste jag fråga om detta kan fungera? Kan testamente till bröstarvingar (jag förutsätter att Anna_H och brodern är bröstarvingar) gå före make/makas rätt till att sitta i orubbat bo?
Jag tänker att det kan bli tråkiga konsekvenser om detta inte fungerar

 

[16386]

Orubbat bo gäller bara ifall särkullbarn saknas och inget testamente finns. Make/maka är inte bröstarvinge, så om man vill kan man även som gift skriva ett testamente och testamentera bort sin halva av boet till bröstarvingarna. (Eller testamentera bort en fjärdedel av boet till bröstarvingarna, som då får sin laglott från den föräldern, och den andra fjärdedelen till vad/vem/vilka man känner för.)

 

[b8q]

Jag har stöttat en person lite som hamnat på vårdboende, denna personen är klar och kan fatta egna beslut.
personen har en låg pension, redan när avgiften till kommunen för boende mat och vård är betalt så fattas det typ 500 kr, sen skall medicinkostnader betalas, och lite andra småsaker, så utgifterna har varit typ 1000 - 2000 kr mer än inkomsten.
Nu har denna personen haft lite pengar på kontot och klarat av detta bra ändå, men bara för att personen har lite pengar sparade så får hen inte något bostadsbidrag.
Nu ville denna personen fördela ut sina sparpengar till nära och kära och har så gjort med. Återstår att se om hen blir beviljad bidrag nu eller inte.
Eftersom om personen är klar och kan fatta egna beslut tycker jag inte att det var fel att hen gjorde sig av med sina besparingar...

Liten parentes...
(Man kan ju fråga sig lite vilket eget ansvar man skall ha för att försörja sig?
Om man har två personer med samma inkomst där den ena spenderar varenda krona medans den andra sett till att spara en slant i form av att man äger sitt eget boende, äger en bil kanske..
Båda förlorar jobb och har svårt att få få inkomsten att räcka, bägge går och ber om ekonomiskt stöd, den som satt sprätt på allt som kommit in får hjälp medans den som sparat lite får svaret att du har ju pengar , sälj din bil, sälj ditt hus så får du ju pengar...
Är det då rätt att den som inte tagit hand om sin ekonomi får hjälp medans den som sett till att spara lite inte får minsta hjälp?)

Den där parentesen fick mig att minnas min barndoms lördagsgodis. Jag och min lillebror fick lika mycket. Han åt upp allt direkt men jag sparade så det skulle räcka hela helgen. På söndag blev förstås brorsan suktad - och föräldrarna sa ”dela med dig till din lillebror”. Socialismens hårda skola!

 

[Tokskalle]

Det ska jag berätta för dig.
Finns MÅNGA äldre som levt ett sparsamt skötsamt liv och inte kostat på sig extravaganser, festat, eller rest.
Varför ska inte det kunna gå till arvingar? Många gånger är det precis det man som förälder tänker fastän dom nu inte lever eller kan kommunicera längre.

Dessutom har även de som nu får hjälp varit en del av dessa "andra" som betalat för andras vård genom skatten.
Och: DU! Du kommer själv att få vård vare sig du har pengar eller inte.

 

[Anna_H]

Lite off-topic, men här måste jag fråga om detta kan fungera? Kan testamente till bröstarvingar (jag förutsätter att Anna_H och brodern är bröstarvingar) gå före make/makas rätt till att sitta i orubbat bo?
Jag tänker att det kan bli tråkiga konsekvenser om detta inte fungerar

Det går utmärkt att testamentera bort allt, vare sig det finns bröstarvingar eller inte.
Steg 1: Bodelning. De tillskiftas hälften var, i värde.
Steg 2: Testamentet talar om vem som ärver den avlidnes halva, samt i förekommande fall vad.

I detta fall kan det inte skrivas testamente för mammas andel eftersom hon inte kan skriva under.

 

[SnyggtHus]

Det går utmärkt att testamentera bort allt, vare sig det finns bröstarvingar eller inte.
Steg 1: Bodelning. De tillskiftas hälften var, i värde.
Steg 2: Testamentet talar om vem som ärver den avlidnes halva, samt i förekommande fall vad.

I detta fall kan det inte skrivas testamente för mammas andel eftersom hon inte kan skriva under.

Tack för svar Anna_H och 16386, det är naturligtvis det logiska nu när jag tänker efter!

 

[MagHam]

...min barndoms lördagsgodis. Jag och min lillebror fick lika mycket. Han åt upp allt direkt men jag sparade så det skulle räcka hela helgen. På söndag blev förstås brorsan suktad - och föräldrarna sa ”dela med dig till din lillebror”....

Och det resonemanget finns det folk som tycker är helt i sin ordning kan man se här i tråden.
Sensmoralen blir: Göm ditt godis om, och medans du kan.

 

[b8q]

Och det resonemanget finns det folk som tycker är helt i sin ordning kan man se här i tråden.
Sensmoralen blir: Göm ditt godis om, och medans du kan.

Eller "Ät upp dit godis medan det finns - man vet aldrig vad som händer längre fram".