Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?

[karlmb]

Hej karlmb

Målet med effektavgiften, riktad till villaägare, är främst att undvika en effektvariation i elnäten närmast villaområdet. Industrikunder har redan, sedan många år, effektavgifter.

Genom effektavgiften till villaägare önskar man att effekten genom elnätet varierar så lite som möjligt även där, för att undvika behov av kostsamma nätförstärkningar.

Så här skriver Energimarknadsinspektionen; Bakgrunden till att effektavgifter införs är att vår användning av el ökar och att det blir trångt i elnätet, vilket till exempel kan hindra företag och kommuner att växa. En del av lösningen är att bygga ut elnätet, men det tar tid och är kostsamt. En annan del av lösningen är att nyttja det befintliga elnätet mer effektivt genom att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då efterfrågan är lägre. Det ska effektavgifterna bidra till. Detta kan också innebära en lägre kostnad för elsystemet generellt, vilket kan leda till genomsnittligt lägre elnätsavgifter.

Större kunder, till exempel industrier, har haft en effektavgifter under många år. Nu har tiden kommit då även hushållen behöver bidra till att effektivisera elnäten.”
[länk]

Läs även här om;” Några av principerna för hur en effektavgift ska utformas enligt föreskriften är att:

• Kundens faktiska effektanvändning under tider då elnätet är högt belastat, så kallad höglasttid, ska ligga till grund för debiteringen. Det är viktigt att effektavgiften utgår ifrån kundens användning under de tidpunkter som nätet faktiskt är högt belastat. Att kunden har en effekttopp när nätet inte är högt belastat genererar inte några framtida kostnader för nätföretaget och ska därför inte ligga till grund för effektavgiften.
• Den effekt som ligger till grund för debiteringen bör vara uppmätt i närtid, till exempel kundens effekttoppar den senaste månaden.
• Effektavgiften kan beräknas på olika sätt exempelvis som ett medelvärde av ett antal av kundens effekttoppar under de högst belastade timmarna. De högst belastade timmarna brukar även kallas för de dimensionerande timmarna, vilket är de timmar som styr dimensioneringen av elnätet. Det är viktigt att överväga hur beräkningen av medelvärdet under de dimensionerande timmarna ska göras eftersom prissignalen till kunden att flytta eller minska sin förbrukning kan bli svagare om relativt fler effekttoppar ligger till grund för beräkningen.
• Hela nättariffen inklusive effektavgiften bör följas upp och utvärderas regelbundet (minst varje år), för att kunna göra korrigeringar utifrån syftet.”

[länk]

Verkligheten är ju att man nu lägger effektavgift på största om inte hela dygnet.
Inte enbart på tider när belastningen är hög.
Så det där var ju bara en from kommunikatörsdröm.
Ska man följa det där så får man ju redovisa belastningen lokalt och tidsupplöst timme för timme i varje fall genomsnittligt löpande varje månad.
Hur ska annars EI och vi kunder kunna avgöra om avgifterna är rimliga eller inte?
Det hade varit intressant för oss som är skeptiska till hela snacket om ett nät som tidvis går på knäna, så det lär vi ju aldrig få se.
Därav har vi istället nu börjat få extremt grova schabloniseringar och förväntas nu tro att hela tiden under dygnet som vi har effektavgift så är det trångt I nätet.

 

[Daniel 109]

Avgifterna ska inte vara anpassade efter hur nätet ser ut just hos dig. De ska vara enhetliga.
Avgifternas storlek sätts via intäktsramarna. De sätts av EI.

 

[Snikholt]

Är du medveten om att det finns laddboxar som själv fasbalanserar och går över till enfas-laddning om det är det enda som funkar enligt effektvakten?

Det kommer troligen bli en standardfiness.

Nej, det visste jag inte.
Men det är ju bra.

Det kommer inte att sänka näten.

Resonemanget om att 1-fas laster blockar gäller likväl.

 

[Daniel 109]

Enfaslaster kan medföra att laddningen inte kan medföra full last på alla faser. Men det blir ändå en hög last.

Du ger mer och mer intryck av att du desperat försöker försvara en felaktig slutsats som du inte kan släppa.

 

[Mikael_L]

Zaptec pro, t.ex. går över till enfasladdning, och byter dessutom själv till användbar fas (en med låg belastning) om det behövs. Om man ställer in den att göra detta.

Boxen är nog mest tänkt till installationer med flera laddare, BRF'er t.ex., och där skulle det alltså inte bli något problem även om alla elbilarna är hybrider eller enfasladdare, som alla tar ström från L1, för då kommer boxarna sprida ut enfaslasterna på de tre faserna för att maximera säkringarna.

 

[Snikholt]

Enfaslaster kan medföra att laddningen inte kan medföra full last på alla faser. Men det blir ändå en hög last.

Du ger mer och mer intryck av att du desperat försöker försvara en felaktig slutsats som du inte kan släppa.

Du påstår att den är felaktig - men räkna lite på det så ser du själv att problemperioden för elbilsladdning inte är under så kallad höglastperiod, när folk är hemma och har tex. matlagning igång.
Givet att man har fungerande lastbalansering.

Att en laddare kan växla över till 1-fas gör inte att nätet överbelastas. Eller tror du att alla växlar över på samma fas?

Den riktiga problemperioden för laddning är nätter, med lågt pris och låg effekttariff.
Och för solpaneler dagtid runt 11-13 när ingen är hemma och solen matar på.
Med en effekttariff som laggar.

 

[Daniel 109]

Ingen av de i tråden som har lite koll på ämnet håller med dig. Det skulle kunna bero på att du är fel ute.

 

[karlmb]

Den riktiga problemperioden för laddning är nätter, med lågt pris och låg effekttariff.

Isåfall skulle ju inte flera elnätsbolag nu införa effekttarriff bara dagtid på vintern.
Så det där visar bara att det inget problem finns som måste lösas.

 

[Martin Lundmark]

Det kommer tyvärr inte leda till minskat behov av nödvändiga investeringar i nätet.

Effektavgift i den form det införs är inte bra.

Det borde EI inse. Jag får allt mindre förtroende för den myndigheten.

Men det är inte konstigt, när de mestadels avlönar jurister och ekonomer. De har få, om ens några elkraftingenjörer anställda är min gissning.

Hej Snikholt

Att vi har för få sakkunniga inblandade i ”energipolitiken” som befattningsinnehavare och i beslutande ställning har varit ett stort bekymmer under lång tid.

Elgenereringen som från början byggdes upp med vattenkraft och senare kärnkraft som inmatning till elnäten i slutet av 1980 talet. Industrier, butiker villor etc. som mottagare av eleffekten i andra änden, ändrades så småningom till mängder av inmatningspunkter först genom vindkraft och sedan solceller.

Sedan tillkommer det förändrade kundbeteende de senaste åren, genom införandet av timmätning och effektstyrning, solceller (med omvänd effektriktning), elbilsladdning, att sänka årsenergibehov utan hänsyn till att sänka toppeffekten (då ingen effektavgift fanns) har ändrat kravet på det redan byggda elnätet så det nu kan behöva byggas om.

När elgenereringen från början byggdes upp då var det ingenjörer på beslutande positioner. Så är det inte längre, politiker och andra beslutsfattare tar beslut, som ingenjörer sedan förväntas kunna genomföra.

Effektflödet i elnäten har därför idag helt andra vägar än när elsystemet byggdes upp med vattenkraft och senare kärnkraft. Vi har idag inte det långsiktiga helhetstänk som genomsyrade uppbyggnaden en gång i tiden.

Nu saknar vi dessutom mängder av elkraftkunniga (med erfarenhet) att säkerställa att allt det vi satt igång fungerar, med den ökade driftsäkerhet som vårt moderna samhälle dessutom kräver.

Att det nu genomförs förändringar som t.ex. införandet av effektavgifter både vid inmatning och uttag av eleffekt från villor, borttagandet av ”60-öringen”, att den som orsakar en kostnad gällande ombyggnad av elnäten även skall stå för den kostnaden, att stöd till ”hembatterier” i huvudsak utgår för att lagra elenergi från egen solcellsproduktion etc. är en nödvändig justering av beslut som inte varit ”lämpliga” för en bra fungerande elförsörjning. Speciellt inte när många agerat.

Det ser mycket oroväckande ut framöver, om vi inte får in fler elkraftkunniga i samhället som får agera och ta beslut.

 

[Snikholt]

Hej Snikholt

Att vi har för få sakkunniga inblandade i ”energipolitiken” som befattningsinnehavare och i beslutande ställning har varit ett stort bekymmer under lång tid.

Elgenereringen som från början byggdes upp med vattenkraft och senare kärnkraft som inmatning till elnäten i slutet av 1980 talet. Industrier, butiker villor etc. som mottagare av eleffekten i andra änden, ändrades så småningom till mängder av inmatningspunkter först genom vindkraft och sedan solceller.

Sedan tillkommer det förändrade kundbeteende de senaste åren, genom införandet av timmätning och effektstyrning, solceller (med omvänd effektriktning), elbilsladdning, att sänka årsenergibehov utan hänsyn till att sänka toppeffekten (då ingen effektavgift fanns) har ändrat kravet på det redan byggda elnätet så det nu kan behöva byggas om.

När elgenereringen från början byggdes upp då var det ingenjörer på beslutande positioner. Så är det inte längre, politiker och andra beslutsfattare tar beslut, som ingenjörer sedan förväntas kunna genomföra.

Effektflödet i elnäten har därför idag helt andra vägar än när elsystemet byggdes upp med vattenkraft och senare kärnkraft. Vi har då inte haft det långsiktiga helhetstänk som genomsyrade uppbyggnaden en gång i tiden.

Nu saknar vi dessutom mängder av elkraftkunniga (med erfarenhet) att säkerställa att allt det vi satt igång fungerar, med den ökade driftsäkerhet som vårt moderna samhälle dessutom kräver.

Att det nu genomförs förändringar som t.ex. införandet av effektavgifter både vid inmatning och uttag av eleffekt från villor, borttagandet av ”60-öringen”, att den som orsakar en kostnad gällande ombyggnad av elnäten även skall stå för den kostnaden, att stöd till ”hembatterier” i huvudsak utgår för att lagra elenergi från egen solcellsproduktion etc. är en nödvändig justering av beslut som inte varit ”lämpliga” för en bra fungerande elförsörjning. Speciellt inte när många agerat.

Det ser mycket oroväckande ut framöver, om vi inte får in fler elkraftkunniga i samhället som får agera och ta beslut.

Du sammanfattar det väl.

 

[Snikholt]

Isåfall skulle ju inte flera elnätsbolag nu införa effekttarriff bara dagtid på vintern.
Så det där visar bara att det inget problem finns som måste lösas.

Nej, så är det.

Men det är framtiden som alla killgissar sig till.
Dvs att alla kör elbil och har solpaneler.

 

[Daniel 109]

Utformningen av effektavgiften ska utvärderas årligen. Då om du skulle få rätt så anpassar man effektavgiften efter det.
Det är således inte ett argument mot den.

 

[Snikholt]

Ingen av de i tråden som har lite koll på ämnet håller med dig. Det skulle kunna bero på att du är fel ute.

Visst skulle det kunna bero på det.

Om någon överbevisar det jag skriver så vore det välkommet - men den enda som opponerar sig är du.
Och dina känsloargument suger.

 

[Snikholt]

Utformningen av effektavgiften ska utvärderas årligen. Då om du skulle få rätt så anpassar man effektavgiften efter det.
Det är således inte ett argument mot den.

Man kan vara positiv till det principiella med att införa effektavgift, men samtidigt negativ till hur den införs.

I dess nuvarande utformning kommer den inte att leda till annat än dyrare kostnad för de som inte kan eller vill anpassa sig efter den. Vi kommer inte att få mer kapacitet i näten, eller mindre kostnadsökning totalt sett framöver.

Du och många andra talar troligen i egen sak, där ni ser att timpris/effektavgift ger er konkurrensfördelar gentemot andra.

 

[Daniel 109]

Ja, naturligtvis leder det till högre kostnader för de som belastar nätet hårt och lägre för de som inte gör det. Det är liksom meningen.