Problemet är att systemet INTE fungerar som det var tänkt. Exempelvis är syftet med olika elhandelsområden att styra ny produktion till områden med brist. Det fungerar uppenbarligen inte öht. Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 sämst till av alla de 50 europeiska elområden. Trots det byggs ingen produktion av baskraft i SE4 där den behövs som mest.blackarrow skrev:
En annan indikation på att systemet inte fungerar som det ät tänkt är att nya förbrukare (företag) inte får ansluta sig till systemet.
Eller så fungerar det precis som tänkt? Det är bara för liten prisskillnad för att ny produktion ska byggas (eller så är det kommunernas fel att det inte byggs ny produktion, eller dina grannars ,påpekar någon snart).G GrenBo skrev:
Och så tillkommer planering och byggtider, så det är väl rimligt med höga priser i många år?
Hur ska det gå till att hålla rimliga elpriser under den gröna omställningen? Man kan väl anta att förbrukningen måsta öka först så att marknaden ser att det är lönsamt att bygga produktion.
Utom vindkraft då som är så billigt att de går att bygga på spekulation.
Som väl är har vi exportkablarna som möjliggjort att våra grannländer kunnat absorbera stor del av vindkraftens överproduktion, om vi tänker i nationella volymer.
Vad menar du med systemet?
Produktion, handel& prissättning, transmission(SvK) eller distribution(region & lokalnät med monopol)?
Sverige har ju en rätt brant kurva med stigande elpris då det är slut på billig produktion. Och billigt eller minuspriser vid överutbud.
Löser det sig genom att inte fylla exportkablarna lika mycket och även börja importera el igen?
Hur många år kommer det att fungera lika bra med vind plus importkablarna som vind plus vattenkraft kompletterat varandra hitintills, när elektrifieringen får elkonsumtionen att öka?
Minus priset och ibland skenande elpriser får vi nog leva med i många år. Jag ser inte att det går att backa "systemet".
Avgifterna till SVK från regionalnäten.K karlmb skrev:
Vet inte riktigt, men det går att hitta.
Vem har sagt att de är slut?
Men då får du väl ange tidsperiod också.K karlmb skrev:
37,5 till 55,6 miljarder betalades ut i kontant stöd beroende på källa och 48 miljarder var kvar efter 2023 års utbetalningar.
Ca 62 miljarder finns kvar i flaskhalspotten, men intäkterna har ju fortsatt även efter el/gaskris-åren, med ca 20 miljarder ett år med stora prisdiffar.
Sen har flaskhalsintäkter även fått lov att användas till att sänka nätavgifter efter 2023.
Flaskhalsavgifterna ligger på hög och hopar sig fortare än SVK konsumerar dem. Slutet av 2023 fanns det 48,5 miljarder. Under 2024 använde SVK 3,4 miljarder av sparade avgifter varav knappt 1 miljard till nätinvestering. Samtidigt kom det in 20 miljarder i nya flaskhalsinkomster - huvudsakligen från snitten SE2-SE3 och SE3-SE4.Fairlane skrev:
Totalt investerar SVK i storleksordningen 8-9 miljarder per år (inklusive investeringar man inte får använda flaskhalsintäkter till), så om de inte radikalt ökar sin investeringstakt så kommer de fortsätta bada i flaskhalsavgifter. De har förvisso ökat från 3-4 miljarder/år till 8-9 miljarder/år men de skulle behöva dubbla sin kapacitet igen för att ens vara i närheten av att konsumera enbart de inkommande avgifterna.
Du nämner ett av två syften.G GrenBo skrev:
Det ena, som du nämner är att motivera mer produktion där det är brist, och mindre ny produktion där det finns överskott.
Det andra är att det leder till avsättning av medel till nätförstärkningar, för att därigenom minska prisskillnad mellan områden.
Jag skulle säga att det där inte är ett syfte i sig, utan att det med modellen är en nödvändighet att pengarna hamnar någonstans. Och det lämpligaste är att de fonderas för att kunna bygga bort flaskhalsen. (Istället för att t.ex. hamna i ägarens fickor som vinst.)Mikael_L skrev:
De har tänkt att öka takten rejält och också sänka nätavgifterna. Tanken är att alla fonderade flaskhalsavgifter ska vara slut 2035.K krfsm skrev:
SvK planerar att använda flaskhalsavgifterna fram till 2035 för att finansiera stamnätsinvesteringar och sänka nätkunders tariffer. Idag finns cirka 65 miljarder kronor fonderat, och ytterligare 144 miljarder väntas tillkomma, vilket ger totalt 209 miljarder kronor.
Under perioden 2025–2030 beräknas 40 % av SvK:s kostnader täckas av dessa medel. Efter 2035 förväntas inga större flaskhalsinkomster finnas kvar.
https://www.svk.se/press-och-nyhete...h-en-plan-for-flaskhalsinkomsterna---3805725/
Om jag nu inte missförstod något nu, så håller jag med.
Tråden verkar ju vara till för att diskutera hur dagens system för prissättning ska kunna ändras, och det oavsett om nuvarande system är bra, dåligt, eller t.o.m perfekt (i någon aspekt).
Jag tar väl i princip rygg på Daniel109 och Zodde m.fl. i att jag tycker att dagens system är ganska nära perfekt just som ett exempel på en "perfekt marknad", med väldigt lite politiskt styrning eller annat som påverkar, stor transparens, skapar de marknadsekonomiska effekter vi ofta önskar (att bättre och mer lönsam produktion premieras och slår ut sämre och dyrare, och att produktion ökar och följer behoven och sånt).
Vi kör de facto det mesta i våra samhällen här i Europa och de flesta andra länder efter en sådan här marknadsekonomisk princip, pris och produktion av mjölk, bilar, vetemjöl, löner och anställningar, priset på att låna pengar, tillgång och kostnad för resor osv osv osv.
Bara det att många av dessa saker är en mindre "perfekt marknad", då det ofta finns subventioner, oligopol, bidrag (t.ex. a-kassa), avdrag (ränteavdrag) etableringshinder (banker) osv osv.
Så elhandelmarknaden är ju faktiskt ett fint exempel på en i det närmaste "perfekt marknad".
MEN MEN, men
Nu är det ju möjligen inte så att det är en perfekt marknad (sett som nytta för nationen/nationerna och/eller befolkningen). Utan denna perfekta marknad kanske är lite (eller grovt) dysfunktionell för att skapa det bästa.
Och DET är väl det som vi gärna kan diskutera i denna tråd.
Själv har jag inga bra förslag, det ska jag vara ärlig med.
Någon silver bullet som löser allt utan att skapa nya och värre problem tror jag liksom inte riktigt finns, men jag ska inte låta min pessimism hindra andra.
Men jag ser i alla fall att så fort man tar bort marknadskrafterna så måste någon helt enkelt bestämma ett pris, och vem ska vara denne "någon"?, och om priset som bestäms blir för lågt så får vi elbrist om ett tag, och priset som bestäms blir för högt så kommer det produceras mer el än som behövs, och någon ska alltså betala för denna.
Det skulle iofs räcka till ett par reaktorer, så kanske inte alla elnätsinvesteringar sen behöver göras.Q qvirre skrev:
Men visst finns det en hel del nätförstärkningar som kommer behöva göras som inte är det stora nord-sydliga stamnätet, utan förstärkningar för växande regioner.
Det vore ju kreativt att bygga produktion för pengarna. Inte tillåtet med dagens regelverk tror jag. Men regler är ju till för att ändras...
Sen är nog 3000 MW extra överföring nord-syd bra hur som helst. Då kan troligen vindproduktionen i Norr bli lönsam, kanske till och med att det kan byggas mer utan att bli instängd.
Ja det jag skrev ska inte läses alltför bokstavligt, eller som något skarpt förslag på något vis.
Men beloppen hissnar lite, och man inser ju att det kanske går att välja lite olika vägar (kanske kombinerat med att något regelverk luckras upp).
Men beloppen hissnar lite, och man inser ju att det kanske går att välja lite olika vägar (kanske kombinerat med att något regelverk luckras upp).
Blir intressant att se vad ett totalt bortbyggande av flaskhalsar kommer leda till.
Kommer elpriset att minska nere i södern, eller kommer det mestadels jämna ut sig så att även SE1/2 mycket mer ofta smittas av de nordeuropeiska (DK, DE, Baltikum etc åsyftas) prisnivåerna?
Mvh
Kommer elpriset att minska nere i södern, eller kommer det mestadels jämna ut sig så att även SE1/2 mycket mer ofta smittas av de nordeuropeiska (DK, DE, Baltikum etc åsyftas) prisnivåerna?
Mvh