100 425 läst ·
3 043 svar
100k läst
3,0k svar
Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?
Vi får ta det igen, framgår rätt bra av beslutet 24-27 för Alingsås Energi elnät.S Snikholt skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
2.2 Bedömning av kapitalkostnaderKapitalkostnad är kostnad för att använda det kapital som krävs för att bedrivanätverksamhet på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Exempelvis i form avelledningar och nätstationer (kapitalbas). Kapitalkostnader består dels avkostnaden för förbrukning av de tillgångar som ingår i nätverksamheten(avskrivning), dels av avkastning på kapitalbasen.
2.2.1 Kapitalbas
Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar somnätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyntill investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden (5 kap. 7 § ellagen). Vadsom avses med en anläggningstillgång framgår av 2 § förordning (2018:1520) omintäktsram för nätverksamhet (intäktsramsförordningen). För enanläggningstillgång som ingår i kapitalbasen ska ett nuanskaffningsvärdefastställas.
Nuanskaffningsvärdet ska i första hand motsvara ett normvärde för enanläggningstillgång som i huvudsak är likadan som den tillgång som ingår ikapitalbasen (7 § intäktsramsförordningen). Ei har för detta ändamål tagit fram ennormvärdeslista som innehåller normvärden för de vanligast förekommande anläggningstillgångarna. En beskrivning av hur normvärdeslistan tagits framframgår av bilaga 6.Om det finns särskilda skäl, får nuanskaffningsvärdet i stället beräknas utifrånutgiften för att förvärva eller tillverka anläggningstillgången när denursprungligen togs i bruk i nätverksamhet (anskaffningsvärdet) (8 §intäktsramsförordningen).
Om det saknas förutsättningar för att beräkna ettnuanskaffningsvärde utifrån normvärde eller anskaffningsvärde skanuanskaffningsvärdet beräknas utifrån anläggningstillgångens bokförda värde.Om anläggningstillgången inte har något bokfört värde eller om det finnssynnerliga skäl, får nuanskaffningsvärdet i stället bestämmas till det som är skäligtmed hänsyn till tillgångens beskaffenhet (9 § intäktsramsförordningen).Företaget har använt olika metoder vid värderingen av kapitalbasen. Till störstadelen har företaget värderat kapitalbasen till normvärde men också tillanskaffningsvärde. Ei har vid beräkningen utgått från företagets redovisadeuppgifter. För beräkning av kapitalkostnaden, se bilaga 1
.2.2.2 Avskrivning
Vid avskrivning av anläggningstillgångar ska en real linjär kapitalkostnadsmetodanvändas (13 § intäktsramsförordningen). Av bilaga 1 till intäktsramsförordningenframgår vilken ekonomisk livslängd och maximal livslängd som anläggningstillgångarna har vid beräkning av intäktsramen.
I beräkningsföreskriften finns bland annat bestämmelser om vilken tidpunkt denekonomiska livslängden ska beräknas ifrån och hur avskrivning ska gå till i frågaom anläggningstillgångar som uppnått den ekonomiska livslängden, men inte denmaximala livslängden. Det finns också bestämmelser om hur investeringar ianläggningstillgångar påverkar beräkningen av anläggningens ålder (4–7 §§beräkningsföreskriften).Ei har utgått från de av företaget redovisade uppgifterna vid beräkningarna.Kostnaden för avskrivning har då, utifrån de angivna bestämmelserna iintäktsramsförordningen och beräkningsföreskriften, beräknats till 122 530 tkr i 2022 års prisnivå, se bilaga 1.
2.2.3 Avkastning på kapitalbasenAvkastningen ska beräknas utifrån en åldersjusterad nuanskaffningsvärderadkapitalbas (7 § intäktsramsförordningen). Detta innebär att den ackumuleradeavskrivningen ska avräknas från det ursprungliga nuanskaffningsvärdet som finns
i kapitalbasen. Under en anläggnings första år (år noll) ska kostnaden föravkastningen beräknas på hela nuanskaffningsvärdet. Det åldersjusterade nuanskaffningsvärdet kommer sedan att minska linjärt med anläggningens åldertills den ekonomiska avskrivningstiden gått till ända. Avkastningen beräknas därmed utifrån det linjärt minskande nuanskaffningsvärdet. I de fall anläggningenfortfarande är i bruk efter den regulatoriska avskrivningstiden beräknasavkastningen ytterligare några år, inom den så kallade maximalaavskrivningstiden.
För exempelvis en nätstation vars ekonomiska livslängd gått tillända (40 år enligt bilaga 1 till intäktsramsförordningen) ska den åldersjusteradekapitalbasen beräknas till 1/41 för det första året och 1/42 för det andra året och såvidare, fram till och med det 50:e året som i det här exemplet är det sista året.Kalkylräntan multiplicerad med den del av kapitalbasen som därefter återstår,utgör avkastningen på kapitalbasen.Av 17–26 §§ intäktsramsförordningen framgår vilken metod samt vilka variablersom Ei ska använda vid beräkning av avkastningen på kapitalbasen.Kammarrätten i Jönköping har i domar meddelade den 16 juni 2022 i mål 1103–1210-21 konstaterat att dessa bestämmelser står i strid med elmarknadsdirektivetsbestämmelser om tillsynsmyndighetens oberoende och att de därför inte fårtillämpas av Ei.
Ei har med anledning av detta agerat inom de ramar som detunionsrättsliga regelverket ställer upp och valt en metod som ger en sådanavkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativaplaceringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.Ei har valt att beräkna kalkylräntan för tillsynsperioden 2024–2027 utifrån ensammanvägd kapitalkostnad för lånat och eget kapital, WACC (Weighted AverageCost of Capital) där CAPM (Capital Asset Pricing Model) används för att beräknaavkastningen på eget kapital.Ei beslutar att en real kalkylränta före skatt ska beräknas till 4,53 procent och harfastställt den utifrån följande parametrar enligt tabell1.
Det är detta som ju inte görs numera. Alltså det ska byggas ett nytt nät, det den kostnaden som utgär kapitalbas.K karlmb skrev:
Och det som beskrivs här är beslut för intäktsram.K karlmb skrev:Vi får ta det igen, framgår rätt bra av beslutet 24-27 för Alingsås Energi elnät.
[bild]
2.2 Bedömning av kapitalkostnaderKapitalkostnad är kostnad för att använda det kapital som krävs för att bedrivanätverksamhet på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Exempelvis i form avelledningar och nätstationer (kapitalbas). Kapitalkostnader består dels avkostnaden för förbrukning av de tillgångar som ingår i nätverksamheten(avskrivning), dels av avkastning på kapitalbasen.
2.2.1 Kapitalbas
Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar somnätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyntill investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden (5 kap. 7 § ellagen). Vadsom avses med en anläggningstillgång framgår av 2 § förordning (2018:1520) omintäktsram för nätverksamhet (intäktsramsförordningen). För enanläggningstillgång som ingår i kapitalbasen ska ett nuanskaffningsvärdefastställas.
Nuanskaffningsvärdet ska i första hand motsvara ett normvärde för enanläggningstillgång som i huvudsak är likadan som den tillgång som ingår ikapitalbasen (7 § intäktsramsförordningen). Ei har för detta ändamål tagit fram ennormvärdeslista som innehåller normvärden för de vanligast förekommande anläggningstillgångarna. En beskrivning av hur normvärdeslistan tagits framframgår av bilaga 6.Om det finns särskilda skäl, får nuanskaffningsvärdet i stället beräknas utifrånutgiften för att förvärva eller tillverka anläggningstillgången när denursprungligen togs i bruk i nätverksamhet (anskaffningsvärdet) (8 §intäktsramsförordningen).
Om det saknas förutsättningar för att beräkna ettnuanskaffningsvärde utifrån normvärde eller anskaffningsvärde skanuanskaffningsvärdet beräknas utifrån anläggningstillgångens bokförda värde.Om anläggningstillgången inte har något bokfört värde eller om det finnssynnerliga skäl, får nuanskaffningsvärdet i stället bestämmas till det som är skäligtmed hänsyn till tillgångens beskaffenhet (9 § intäktsramsförordningen).Företaget har använt olika metoder vid värderingen av kapitalbasen. Till störstadelen har företaget värderat kapitalbasen till normvärde men också tillanskaffningsvärde. Ei har vid beräkningen utgått från företagets redovisadeuppgifter. För beräkning av kapitalkostnaden, se bilaga 1
.2.2.2 Avskrivning
Vid avskrivning av anläggningstillgångar ska en real linjär kapitalkostnadsmetodanvändas (13 § intäktsramsförordningen). Av bilaga 1 till intäktsramsförordningenframgår vilken ekonomisk livslängd och maximal livslängd som anläggningstillgångarna har vid beräkning av intäktsramen.
I beräkningsföreskriften finns bland annat bestämmelser om vilken tidpunkt denekonomiska livslängden ska beräknas ifrån och hur avskrivning ska gå till i frågaom anläggningstillgångar som uppnått den ekonomiska livslängden, men inte denmaximala livslängden. Det finns också bestämmelser om hur investeringar ianläggningstillgångar påverkar beräkningen av anläggningens ålder (4–7 §§beräkningsföreskriften).Ei har utgått från de av företaget redovisade uppgifterna vid beräkningarna.Kostnaden för avskrivning har då, utifrån de angivna bestämmelserna iintäktsramsförordningen och beräkningsföreskriften, beräknats till 122 530 tkr i 2022 års prisnivå, se bilaga 1.
2.2.3 Avkastning på kapitalbasenAvkastningen ska beräknas utifrån en åldersjusterad nuanskaffningsvärderadkapitalbas (7 § intäktsramsförordningen). Detta innebär att den ackumuleradeavskrivningen ska avräknas från det ursprungliga nuanskaffningsvärdet som finns
i kapitalbasen. Under en anläggnings första år (år noll) ska kostnaden föravkastningen beräknas på hela nuanskaffningsvärdet. Det åldersjusterade nuanskaffningsvärdet kommer sedan att minska linjärt med anläggningens åldertills den ekonomiska avskrivningstiden gått till ända. Avkastningen beräknas därmed utifrån det linjärt minskande nuanskaffningsvärdet. I de fall anläggningenfortfarande är i bruk efter den regulatoriska avskrivningstiden beräknasavkastningen ytterligare några år, inom den så kallade maximalaavskrivningstiden.
För exempelvis en nätstation vars ekonomiska livslängd gått tillända (40 år enligt bilaga 1 till intäktsramsförordningen) ska den åldersjusteradekapitalbasen beräknas till 1/41 för det första året och 1/42 för det andra året och såvidare, fram till och med det 50:e året som i det här exemplet är det sista året.Kalkylräntan multiplicerad med den del av kapitalbasen som därefter återstår,utgör avkastningen på kapitalbasen.Av 17–26 §§ intäktsramsförordningen framgår vilken metod samt vilka variablersom Ei ska använda vid beräkning av avkastningen på kapitalbasen.Kammarrätten i Jönköping har i domar meddelade den 16 juni 2022 i mål 1103–1210-21 konstaterat att dessa bestämmelser står i strid med elmarknadsdirektivetsbestämmelser om tillsynsmyndighetens oberoende och att de därför inte fårtillämpas av Ei.
Ei har med anledning av detta agerat inom de ramar som detunionsrättsliga regelverket ställer upp och valt en metod som ger en sådanavkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativaplaceringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.Ei har valt att beräkna kalkylräntan för tillsynsperioden 2024–2027 utifrån ensammanvägd kapitalkostnad för lånat och eget kapital, WACC (Weighted AverageCost of Capital) där CAPM (Capital Asset Pricing Model) används för att beräknaavkastningen på eget kapital.Ei beslutar att en real kalkylränta före skatt ska beräknas till 4,53 procent och harfastställt den utifrån följande parametrar enligt tabell1.
Inte avkastning eller något annat.
Var hittar någon något påstående som ens med paraluns/Daniels vantolkningar kan fås till det karlmb påstår om att kapitalbasen skall betraktas som kostnader för ett nytt nät?
Kan någon länka den meningen eller stycket där det står?
(Nej ingen kommer lyckas med det).
Istället står att normvärde skall användas för värdet av anläggningstillgångarna.
Och att EI bestämmer vad normvärde är. Staten bestämmer alltså värdet av anläggningstillgångarna. (Sedan beräknar man kapitalkostnad för nätoperatören med en kalkylränta. Och det blir då en kapitalkostnad som ingår i beräkningen av intäktsram).
Exakt vilka normvärden som EI beslutat för tillsynsperioden 2024-2027 vet jag inte. Men den är baserad på en beräkning från Sweco. Och för tidigare tillsynsperioder har normvärdena varit ca 95-96% av föregående tillsynsperiods värden. EI skruvar alltså ned de befintliga anläggningstillgångarna varje tillsynsperiod.
Verkligheten är som oftas ljusår från vad som påstås i tråden.
Det står rätt tydligt: Avkastning på kapitalbasen.D daVinci skrev:Och det som beskrivs här är beslut för intäktsram.
Inte avkastning eller något annat.
Var hittar någon något påstående som ens med paraluns/Daniels vantolkningar kan fås till det karlmb påstår om att kapitalbasen skall betraktas som kostnader för ett nytt nät?
Kan någon länka den meningen eller stycket där det står?
(Nej ingen kommer lyckas med det).
Istället står att normvärde skall användas för värdet av anläggningstillgångarna.
Och att EI bestämmer vad normvärde är. Staten bestämmer alltså värdet av anläggningstillgångarna. (Sedan beräknar man kapitalkostnad för nätoperatören med en kalkylränta. Och det blir då en kapitalkostnad som ingår i beräkningen av intäktsram).
Exakt vilka normvärden som EI beslutat för tillsynsperioden 2024-2027 vet jag inte. Men den är baserad på en beräkning från Sweco. Och för tidigare tillsynsperioder har normvärdena varit ca 95-96% av föregående tillsynsperiods värden. EI skruvar alltså ned de befintliga anläggningstillgångarna varje tillsynsperiod.
Verkligheten är som oftas ljusår från vad som påstås i tråden.
Den läggs till alla kostnader och summan bildar intäktsramen. Se bilden om du har svårt att läsa.
Och en sak till som är sjuk på elmarknaden, är att dom som lyssnat på alla råd & minimerat sin förbrukning & varit "jätteduktiga. (med det negativa som kan uppstå, småfrysa hela tiden är en av dom)
Ja dom straffas!
Dessa får betala ett skyhögt pris för deras kWh förbrukning totalt sett.
Man gör som alla "experter" & regeringen vill, men får sedan betala 20-50% mer (utslaget på kWh) & hela elräkningen dividerat med förbrukningen.
Och man "gynnar" istället dom som "slösar", med ett betydligt billigare kWh pris om man ser elräkningen dividerat med förbrukningen.
Är det incitament för att "snåla" på sin förbrukning?
Eller är det istället incitament för att "slösa" på sin förbrukning?
Ja dom straffas!
Dessa får betala ett skyhögt pris för deras kWh förbrukning totalt sett.
Man gör som alla "experter" & regeringen vill, men får sedan betala 20-50% mer (utslaget på kWh) & hela elräkningen dividerat med förbrukningen.
Och man "gynnar" istället dom som "slösar", med ett betydligt billigare kWh pris om man ser elräkningen dividerat med förbrukningen.
Är det incitament för att "snåla" på sin förbrukning?
Eller är det istället incitament för att "slösa" på sin förbrukning?
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 923 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 923 inlägg
Jag är inte riktigt med på vad du menar men jag tolkar det så här:J jawen skrev:Och en sak till som är sjuk på elmarknaden, är att dom som lyssnat på alla råd & minimerat sin förbrukning & varit "jätteduktiga. (med det negativa som kan uppstå, småfrysa hela tiden är en av dom)
Ja dom straffas!
Dessa får betala ett skyhögt pris för deras kWh förbrukning totalt sett.
Man gör som alla "experter" & regeringen vill, men får sedan betala 20-50% mer (utslaget på kWh) & hela elräkningen dividerat med förbrukningen.
Och man "gynnar" istället dom som "slösar", med ett betydligt billigare kWh pris om man ser elräkningen dividerat med förbrukningen.
Är det incitament för att "snåla" på sin förbrukning?
Eller är det istället incitament för att "slösa" på sin förbrukning?
Familj A har en fast kostnad på X kronor samt att de betalar Y kr/kWh. Förbrukning låg/medel
Familj B har en fast kostnad på X kronor (dvs samma som familj A) samt att de betalar Y kr/kWh (man som familj A). Förbrukning hög.
Slår man samman det så betalar B mer i pengar, men lägre per kWh i snitt.
Är det korrekt tolkat så finns det ett incitament att använda mindre el då man betalar mindre totalt, även om priset per kWh blir högre. Ytterligare ett argument för effektavgift, även om A inte garanterat för lägre än B.
Om du menar något helt annat så gäller inte svaret ovan såklart.
Det som beskrivs är beslut för intäktsram.K karlmb skrev:
Intäkterna skall betala kapitalkostnaden. Således beräknar man räntekostnad för anläggningstillgångar.
Att det benämns avkastning i dokumentet har inget med företagets avkastning på vare sig eget kapital eller sysselsatt kapital. Blir bara en massa goddag yxskaft över det.
Kunderna använder ju anläggningstillgångarna så det är uppenbart för alla med något slags rättstänk att då skall också kunderna via avgifter betala för anläggningstillgångarna. Och det är det man räknar ut med kalkylränta och kapitalbas.
Jag hör till de som försökt minska. Inte så att jag har några problem att betala elräkningarna utan för att jag vill bidra till lägre förbrukning, och därmed lägre pris, när det varit skyhöga elpriser.J jawen skrev:
Sådana är vi nyliberaler.
Jag har dock inte sett att jag straffats på något sätt för att jag är sparsam.J jawen skrev:
Hur menar du att jag är straffad??
(Bortsett från att staten plundrar mig i tid och otid. Men det gör den ju ändå).
Ja, fast med lägre förbrukning blir elpris och elräkning lägre.J jawen skrev:
Nu ser det ut som det gått rejält fel i tänkeriet här.J jawen skrev:
När jag minskar min förbrukning betalar jag mindre. Inte mer.
Ja, socialisterna som slösar och sitter på forum och gnäller får ju också lägre elpris av att jag är sparsam.J jawen skrev:
Tänker du att dom borde straffas på något sätt.
Är inte detta någon slags sjuklig missunnsamhet. Du ondgör dig över att socialisterna får lägre elräkning för att nyliberalerna är sparsamma.
Mja, den som är sparsam får ju lägre elräkning.J jawen skrev:
Mja, den som slösar får högre elräkning.J jawen skrev:
Tror att missunnsamheten gjort att din hjärna göra ovanligt mycket fel.
Ja du tolkade det korrekt 👍Fairlane skrev:
Den enes elräkning är på 1.944 kr för 607 kWh = totalt 3,20 kr/kWh
Den andres är på 5.178 kr för 2268 kWh = totalt 2,28 kr/kWh
Jag har personligen mycket svårt att tycka att det är ett incitament, då högre & högre förbrukning totalt ger ett betydligt lägre kWh pris.
Försök inte herr elnätsdirektör! Självklart fattar vi att det finns avkastning från bolag, och här, intern avkastning. Jag pratar om den interna, som saknar motstycke i all annan verksamhet. Pga den blir så hög, så ökar givetvis vinsten, avkastningen om du så vill, för hela bolaget, till nivåer som tex Volvo aldrig skulle kunna erhålla vid samma effektivitet.D daVinci skrev:Det som beskrivs är beslut för intäktsram.
Intäkterna skall betala kapitalkostnaden. Således beräknar man räntekostnad för anläggningstillgångar.
Att det benämns avkastning i dokumentet har inget med företagets avkastning på vare sig eget kapital eller sysselsatt kapital. Blir bara en massa goddag yxskaft över det.
Kunderna använder ju anläggningstillgångarna så det är uppenbart för alla med något slags rättstänk att då skall också kunderna via avgifter betala för anläggningstillgångarna. Och det är det man räknar ut med kalkylränta och kapitalbas.
Volvo måste göra bra affärrer och utveckla lastbilar som står sig bra i konkurrensen, då tjänar de pengar.
Ett nätbolag kan luta sig tilbaka och leva av internavkastningen som likt en fågel fenix varje år återuppstår i form av ett nytt elnät.
Någon skrev att eftersom hans elbolag redovisade en avkastning på 4.1 % så var allt i sin ordning.
Nån annan försöker förminska det jag skriver med att det minsann inte heter koncernbidrag i kommuner...
Ni är fan patetiska!
Redigerat:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 923 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 923 inlägg
Vilken räkning vill du helst ha, den på 1944 kr eller den på 5168 kr?J jawen skrev:
Men på vilket sätt är det relevant?J jawen skrev:
Om det som spelar roll är priset per kWh är det väl bara att ställa ut värmefläkten i kylan och låta den gå på max hela månaden. Då kommer du ju ner till (nästan) rakt av elpriset.
Den här borde dra ner din kostnad per kWh betänkligt! Grattis!
Eller varför inte flera?
https://www.jula.se/catalog/bygg-oc...on/uppvarmning/varmeflaktar/byggflakt-029128/
Eller varför inte flera?
https://www.jula.se/catalog/bygg-oc...on/uppvarmning/varmeflaktar/byggflakt-029128/
Man behöver inte vara nyliberal för att vilja bidra med lägre elförbrukning, det handlar inte om det!D daVinci skrev:
Jag står nog närmast Sossarna även om jag röstat lite olika i olika valtider.
Och jag har gått från över 16.000 kWh år 2021
till 9.700 kWh år 2022
till 6.600 kWh år 2023
till 8.600 kWh år 2024
Ta som exempel att någon får 80 st limpor bröd för 2 kr styck = 160 krD daVinci skrev:
Den andra köper bara 36 st (för han vill att det ska räcka till många), men får betala 3,80 kr/st.= 137 kr
Summa & svar = Du får mindre varor för pengarna.
Men HÖGRE pris för varan som jag köper, för varan är kWh el !D daVinci skrev:
NEJ, du betalar MER för den aktuella varan (kWh el)D daVinci skrev:
& bli inte dryg igen!
Dom som "slösar" får INTE lägre elpris av att DU är sparsam, allt sker kollektivt!D daVinci skrev:
& jag missunnar ingen någonting oavsett, så sluta blanda in " min hjärna".
Och det heter inte "gjort att din hjärna göra ovanligt mycket fel." din analfabet, det heter gör.