Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?

[karlmb]

Den avkastning på 4.1% som den kommunala elbolaget gör är inget jag vill placera mitt sparande i.
Dom är lönsamma men det är inte mer.

Det beror ju fortfarande på vilken summa de 4% räknas på. Lustigt att du plötsligt fösvarar kommunala bolag och inte ser några problem med deras koncernbidrag.

 

[paralun]

Du missförstod min fråga,; ska det vara rimlig avkastning på min investering när jag köper ett bolag,
eller på vad ett nytt företag skulle kosta att bygga från dag1?
För mig är svaret självklart.

Och det borde inte vara svårt att se dessa siffror i fallet EON såväl som i Alingsås.

Jo vi hade en tidigare diskussion om nuanskaffningsvärde i tråden (eller om det var någon annan eltråd?) och svenska politikers syn där jag rotade fram EU-förordningen som helt klart är "ihålig" avseende det här.


Artikel 49

2. En kostnads-nyttoanalys ska vara förenlig med följande principer:

a)

Den berörda systemansvarige för överföringssystemet, den nuvarande eller potentiella framtida ägaren av förbrukningsanläggningen och den nuvarande eller potentiella framtida systemansvarige för distributionssystemet eller det slutna distributionssystemet ska grunda kostnads-nyttoanalysen på en eller flera av följande beräkningsprinciper: i) Nettonuvärdet. ii) Avkastningen på investerat kapital. iii) Avkastningsgraden. iv) Den tid som behövs för att nå nollresultat.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32016R1388&from=EN#d1e2885-10-1

Fråga EU-kommissionen om inte EI kan ge något klart svar.

 

[karlmb]

Jo vi hade en tidigare diskussion om nuanskaffningsvärde i tråden (eller om det var någon annan eltråd?) och svenska politikers syn där jag rotade fram EU-förordningen som helt klart är "ihålig" avseende det här.


Artikel 49

2. En kostnads-nyttoanalys ska vara förenlig med följande principer:

a)

Den berörda systemansvarige för överföringssystemet, den nuvarande eller potentiella framtida ägaren av förbrukningsanläggningen och den nuvarande eller potentiella framtida systemansvarige för distributionssystemet eller det slutna distributionssystemet ska grunda kostnads-nyttoanalysen på en eller flera av följande beräkningsprinciper: i) Nettonuvärdet. ii) Avkastningen på investerat kapital. iii) Avkastningsgraden. iv) Den tid som behövs för att nå nollresultat.

[länk]

Fråga EU-kommissionen om inte EI kan ge något klart svar.

Regelverket är nu att man tillämpar avkastningsgraden med en kalkylränta på nettonuvärdet, på ett helt nytt nät.

 

[Zodde]

Om avkastningen baseras på ditt inköp så lär man ju sälja bolaget i ett gäng steg så att det deklarerade inköpspriset blir högt. Dvs. En fullständigt orimlig utgångspunkt för att sätta intäktsramen i ett monopol.

Förstår inte riktigt vad du menar. Varför skulle en köpare vilja betala högre än marknadsvärde?.

 

[Daniel 109]

Marknadsvärdet är ju baserat på förväntad avkastning. Om avlastningen är kopplad till inköpspriset så kan ju marknadsvärdet bli väldigt högt utan att vara ett överpris.
Låter du dessutom nätbolaget studsa mellan några få olika bolag så behöver det högre inköpspriset inte ens bli en kostnad.

Det här är ju bara ett fenomen som kan bli med reglerade monopol i privat ägo.

 

[daVinci]

Det beror ju fortfarande på vilken summa de 4% räknas på.

Och det är väl känt. Har jag skrivit flera ggr. Så det är ingen fråga.

Lustigt att du plötsligt fösvarar kommunala bolag

Grundlöst påstående.

och inte ser några problem med deras koncernbidrag.

Grundlöst påstående.

 

[paralun]

Regelverket är nu att man tillämpar avkastningsgraden med en kalkylränta på nettonuvärdet, på ett helt nytt nät.

Fråga EI..... jag tror det finns oklarheter.

https://konsumentforum.ei.se/org/energimarknadsinspektionen/

 

[Zodde]

Låter du dessutom nätbolaget studsa mellan några få olika bolag så behöver det högre inköpspriset inte ens bli en kostnad.

Har du öht hört om nåt nätbolag som sålts mellan olika bolag i samma koncern? Den typ av manipulation du antyder skulle t.o.m. en 5e klassare genomskåda…
Att nätbolag säljes hör väl ändå till ovanligheterna. Har nått bolag bytt ägare flera gånger sen millenieskiftet?

 

[Zodde]

Lustigt att du plötsligt fösvarar kommunala bolag och inte ser några problem med deras koncernbidrag.

Förra året skrev du felaktigt att VF gav koncernbidrag till staten. Du blev rättad å vi trodde du lärt att AB ger utdelning till ägarna, inte koncernbidrag.

Nu gör du samma fel fast med kommunala bolag…
Kommunen är INGEN koncern.
Skriv utdelning om du menar utdelning.

Läs på om koncernbidrag så slipper du göra samma nybörjarrmisstag igen.

 

[qvirre]

Regelverket är nu att man tillämpar avkastningsgraden med en kalkylränta på nettonuvärdet, på ett helt nytt nät.

Bara som förtydligande. Kapitalbasen är inte baserad på vad det kostar att bygga ett helt nytt nät. Utan på vad det skulle kosta att bygga ett identiskt nät och justeras därför ned med schablonavskrivningar utifrån tillgångarnas livslängd och typ.

 

[karlmb]

ett identiskt nät och justeras därför ned med schablonavskrivningar utifrån tillgångarnas livslängd och typ

Jo, det är jag medveten om. Men så gör man inte när man räknar avkastning på vanliga företag. Där har du din investering, sedan alla kostnader o intäkter under ett år, och förenklat, det som blir över är vinst. Vinsten är sedan förhoppningsvis större än en kalkylränta på 4.15% på den initiala invesgeringen.

 

[karlmb]

Fråga EI..... jag tror det finns oklarheter.

[länk]

Nej, inte om detta.

 

[Zodde]

Jo, det är jag medveten om. Men så gör man inte när man räknar avkastning på vanliga företag. Där har du din investering, sedan alla kostnader o intäkter under ett år, och förenklat, det som blir över är vinst. Vinsten är sedan förhoppningsvis större än en kalkylränta på 4.15% på den initiala invesgeringen.

Det finns flera nyckeltal som anger lönsamhet i det du kallar ”vanliga” företag. Dock inte såsom du beskriver det. Dessa har heller inget p göra med företagets intern- eller kalkylränta.

Vilka avkastningskrav ägarna har varierar från företag till företag å e olika för olika branscher.

 

[Snikholt]

Bara som förtydligande. Kapitalbasen är inte baserad på vad det kostar att bygga ett helt nytt nät. Utan på vad det skulle kosta att bygga ett identiskt nät och justeras därför ned med schablonavskrivningar utifrån tillgångarnas livslängd och typ.

Det där är väl ”Nätnyttomodellen” som inte gäller längre?

 

[Daniel 109]

Nej, den utgick inte från det fysiska nätet.