En betald medlemsavgift i BKR betyder ju ingenting. Bara att man har betalt avgiften. Jag jobbade på en firma där vi var ca 50% utbildade plattsättare och 50% randomfolk från arbetsförmedlingen. Vi var anslutna till BKR, men de outbildade blev inte bättre för att vi betalade en organisation en drös med pengar.3MT VVS BYGG skrev:
Jag förstår. Men ändå om du får i slutet kvalitetsdokument då du kan gå vidare både med BKR och Hemförsäkringen för att kräva antingen skadestånd eller badrummet göras om. Eftersom den företaget är ansvarig på sina anställda personalen. Kunden bör inte kontrollera alla plattsättare eller rörisar att har de utbildad eller inte. Kunden tar ansvar när anlitar företaget med rätt kompetensJ Jvidner skrev:
Tror det kan ha med estetik att göra. Är osäker på om det finns en regel. Men det ser jävligt hattigt, kladdigt och oproffsigt med fix på manschetten och vid/under golvbrunnssilen. Jag som plattsättare är väldigt noggrann med att hålla rent där i alla fall.människa skrev:
Undrar jag med
Är det inte så enkelt att det är krav på att man ska kunna inspektera brunnsmanschetten och om det är fog/bruk kladdat på den så går den inte att fullständigt inspektera?Undrar jag med
Verkar finnas lite olika bud om vad som är rätt. Jag har då hört av flera erfarna äldre plattsättare att manschetten ska täckas med fix då det skyddar tätskiktet mot mekanisk åverkan om nån är vårdslös vid framtida rengöring eller propplösning.
Sen bör de ju göras med lite känsla så det ser snyggt ut.
Sen bör de ju göras med lite känsla så det ser snyggt ut.
Jag hade nästan samma problem. Jag let inte samma företag göra jobbet. Har man gjort så allvarliga fel så har man nog inte kompetens.E eztoril skrev:
Jag är advokat men inte direkt expert på försäkringsrätt -- men tror det finns en bristande insikt mellan å ena sidan vad bristande uppfyllelse av byggstandarder innebär och å andra sidan det skydd man får från försäkringsbolaget. Tanken är ju inte att byggstandarder ska få orimliga konsekvenser. Och när man lyssnar på sociala kanaler m.m. är min känsla att avvikelser i många fall överdrivs/inte analyseras i sin rätta kontext. I vissa fall är det ju uppenbart att något är tokigt, men generellt är det fel att anse att en avvikelse är felaktig utan att först höra med den som utfört arbetet om varför det är utfört på ett visst sätt och även analysera exakt vilken risk avvikelsen medför.B byggarätt skrev:
Försäkringsbolaget får bara neka ersättning för exempelvis en vattenskada om den i grund och botten orsakats av vårdslöst agerande. Dvs., om en golvbrunn läcker på grund av att den är felmonterad -- kan försäkringsbolaget neka ersättning för det. Man kan då vända sig mot installatören, men där gäller (väl?) 10-årig preskription.
Å andra sidan kan försäkringsbolaget inte neka ersättning för en läckande brunn -- om den är korrekt monterad men i princip inget annat i badrummet följer byggstandarden.
Det överlägset vanligaste problemet måste ju vara vattenskador på grund av brister i tätskicktet som förkortar livslängden på ett badrum. Eftersom dessa fel ofta upptäcks utanför 10-årsfristen gentemot hantverkaren är det väldigt viktigt att tätskiktet är bra.
Läckande rör och kopplingar måste också vara vanliga. Men dessa gissar jag ofta märks inom 10-årsfristen, om de beror på felinstallation -- så här skulle jag personligen inte vara direkt orolig för om arbetet inte är fackmannamässigt utfört. Jag menar, om du lämnar in bilen på reparation eller renoverar vardagsrummet -- så begär du ju ingen besiktning på det arbetet. Men om verkstaden sabbar bilen eller om hantverkaren råkar borra hål i en vattenledning när hen arbetar i vardagsrummet -- så får du ju ersättning från dom.
Sen innebär ju en branschstandard bara att det skapas en presumtion om att arbetet är korrekt utfört. Om du byter ut 22mm golvspån mot en 12mm stålplåt som du flyter på, så följer du inte branschstandard -- men golvet kommer ju bli extremt stabilt och inte orsaka någon skada. Om klinkerserna sedan släpper på grund av att för lite fix använts -- så får ju hantverkaren ersätta det.
Om vi tar ett felaktigt monterat skvallerrör, säg att det sitter i duschen -- då gissar jag att risken för att det ska kosta konsumenten en krona är extremt liten. De första 10 åren täcks du av installatörens försäkring. Typ år 11 till 30 måste det vara fråga om att det blir en vattenskada som du hade upptäckt mycket snabbare om skvallerröret varit korrekt monterat. Dessa vattenskador måste vara väldigt väldigt ovanliga.
Andra akuta fel, som orsakas av att man råkar dra en skruv i en vattenledning när man monterar en tavla eller dylikt har ju inget med detta att göra.
Till detta kommer ju tillverkarens garanti, som i vissa fall kan vara 25 år.
Avsikten är helt enkelt inte att en byggstandard -- på något sätt -- ska leda till kostnader för att förbygga skador som är orimliga sett i förhållande till kostnaderna för att bygga enligt standarden. I dessa fall ska det tvärtom göras avvikelser. Det är helt fel om anmärkningar i protokoll leder till att folk inte köper hus osv.
