100.000 kr var förstärkning av plattan. Pålning var ytterligare 45.000 kr.
Inte i effekt. Betydligt mindre besparing än så tror jag. Jag hade kört på 300 mm med 400 L-Element . 5-10cm ger alldeles för dåligt um värde.Husqvarna220Ac skrev:
Jag har själv varit med och byggt flera hus med pålad grund och tycker att armeringen verkar rimlig. Vi gjorde plattorna 18 cm så 20 verkar också rimligt.
Vad gäller golvläggning så rekommenderar man 90% för parkett och 85% för mattor och även i badrum eftersom du oftast lägger en tätskiktsmatta där. Eftersom det varit parkett i hela husen och klinker i badrummen har vi valt en snabbare betong i badrummen med lägre vct-tal.
Vad gäller golvläggning så rekommenderar man 90% för parkett och 85% för mattor och även i badrum eftersom du oftast lägger en tätskiktsmatta där. Eftersom det varit parkett i hela husen och klinker i badrummen har vi valt en snabbare betong i badrummen med lägre vct-tal.
Jobbar själv som K och kan säga att plattan är något överdimensionerad men det jag regerar starkast på är priset som konstruktörer vill ha, har denne ett timpris på 6000kr/h? Gör man en sån här platta utan "räkna" på det går det inte åt många h... Bad du inte om offert?
Sen det tråkiga är att betong väger mycket vilket drar upp påldimensionen ganska mycket = dyrare.
Så här ser det ut när jag är i farten med trähus: (gjort höga xxx stycken genom åren)
Sen det tråkiga är att betong väger mycket vilket drar upp påldimensionen ganska mycket = dyrare.
Så här ser det ut när jag är i farten med trähus: (gjort höga xxx stycken genom åren)
Det DÄR ser lite klent utktn1337 skrev:
Vad kan en sådan konstruktion ta för linjelaster?När jag fick konstruktionsritningarna till min grund, fick jag känslan av att det var cellplasten som skulle ta upp de stora krafterna. Vid en 40 kN punktlast var skillnaden endast att ett lager frigolit togs bort och ett extra 5150 nät skulle läggas i botten. Vid större linjelast än normalt skulle voten göras lite bredare.
Grattis till ditt första inlägg förresten!
Du pratar om vanlig platta på mark, det du ser är för pålade villor. Helt olika tankesätt/dimensionerings förfarande. I bifogat exemplet är den dimensionerad för 27kN/m huslast + plattans egenvikt + nyttig last på betongen.Kallebo skrev:Det DÄR ser lite klent ut
När jag fick konstruktionsritningarna till min grund, fick jag känslan av att det var cellplasten som skulle ta upp de stora krafterna. Vid en 40 kN punktlast var skillnaden endast att ett lager frigolit togs bort och ett extra 5150 nät skulle läggas i botten. Vid större linjelast än normalt skulle voten göras lite bredare.
Grattis till ditt första inlägg förresten!
Tackar! Smygläser för det mesta
Även jag är konstruktör och håller i stort sett med ktn1337.
Plattan verkar överdimensionerad och då särskilt armeringen. 16-armering är väldigt kraftigt i en villaplatta, det borde räcka och man bör försöka hålla sig kring 10or eller 12or som är betydligt lättare att bocka.
Normal pålgrundläggning brukar resultera i 180-200mm platta samt några pålbalkar med tjocklek på kanske 300-400mm. Antingen har man bara tre grundbalkar över pålraderna och då lite tjockare platta, eller så kan man göra som i ktn1337:s bild och köra på flera voter invändigt. En smaksak.
Armeringen borde räcka med ungefär det som ktn1337 har i sina voter och jag tycker därför din platta och voter verkar väl i överkant. Dock svårt att säga när man inte vet exakt hur resten av huset är uppbyggt och var och hur lasterna kommer ner (via pelare eller väggar etc).
Tittar man på pållasterna (som säkert är avrundade) så verkar det vara en väääldigt tung stomme? Summering på ca 3500kN = 350 ton! Det motsvarar ca 140 kubikmeter betong...! Sådana pållaster med dessa centrumavstånden brukar jag kanske få på ett trähus på 4-7 våningar beroende på främst bjälklagets uppbyggnad (hur tjock pågjutning och/eller hur mycket ballast man har), väggar spelar även de viss roll men inte lika mycket.
Angående kostnaden för jobbet så kan det handla om hur erfaren konstruktören är på pålgrundläggning. Det här skulle knappt ta en arbetsdag och borde således inte kostat mer än kanske 6.000-10.000 beroende på timpriser. Men det är ju en bedömningsfråga och kan skilja mycket mellan olika bolag och personer.
Plattan verkar överdimensionerad och då särskilt armeringen. 16-armering är väldigt kraftigt i en villaplatta, det borde räcka och man bör försöka hålla sig kring 10or eller 12or som är betydligt lättare att bocka.
Normal pålgrundläggning brukar resultera i 180-200mm platta samt några pålbalkar med tjocklek på kanske 300-400mm. Antingen har man bara tre grundbalkar över pålraderna och då lite tjockare platta, eller så kan man göra som i ktn1337:s bild och köra på flera voter invändigt. En smaksak.
Armeringen borde räcka med ungefär det som ktn1337 har i sina voter och jag tycker därför din platta och voter verkar väl i överkant. Dock svårt att säga när man inte vet exakt hur resten av huset är uppbyggt och var och hur lasterna kommer ner (via pelare eller väggar etc).
Tittar man på pållasterna (som säkert är avrundade) så verkar det vara en väääldigt tung stomme? Summering på ca 3500kN = 350 ton! Det motsvarar ca 140 kubikmeter betong...! Sådana pållaster med dessa centrumavstånden brukar jag kanske få på ett trähus på 4-7 våningar beroende på främst bjälklagets uppbyggnad (hur tjock pågjutning och/eller hur mycket ballast man har), väggar spelar även de viss roll men inte lika mycket.
Angående kostnaden för jobbet så kan det handla om hur erfaren konstruktören är på pålgrundläggning. Det här skulle knappt ta en arbetsdag och borde således inte kostat mer än kanske 6.000-10.000 beroende på timpriser. Men det är ju en bedömningsfråga och kan skilja mycket mellan olika bolag och personer.
När vi gjöt vår platta läste jag på en del och lekte även med programmet Torka S där man kan variera alla parametrar. Bortsett från VCT-talet (som ju inte går att påverka när plattan väl är gjuten) så är det temperaturen i betongen som är det särklass viktigaste för torkhastigheten. Luftfuktigheten är inte särskilt viktig, den påverkar väldigt lite så länge den hålls under ca 80%. Anledningen till det är att det är diffusionen av fukt i själva betongen som är "rate-limiting step". Det innebär att hastigheten som fukten vandrar ut genom betongen avgör torkhastigheten, inte luftfuktigheten vid ytan. Och diffusionshastigheten bestäms till största delen av temperaturen.Mikael_L skrev:
Paradoxalt nog kan för låg luftfuktighet t o m göra att torktiden blir längre. Om man har väldigt effektiv avfuktning så att luftfuktigheten vid betongytan konstant hålls nära noll så kommer det bildas ett tunt skikt i den översta delen av betongen som blir nästan helt fuktfritt. Och när betongen blir helt uttorkad kommer diffusionshastigheten att minska. Det blir som en barriär av torr betong som hindrar att underliggande fukt tränger ut.
Det bästa man kan göra för att torka plattan är alltså att höja temperaturen. Luftavfuktare gör ingen större skillnad, men däremot kan det ju vara bra för att förhindra att fukt tränger in i resten av konstruktionen.
Det stämmer nog.
Jag skummade genom ett examensarbete för några år sedan (så jag minns inte allt så tydligt nu längre) där studenterna hade provat i praktiskt fälttest olika metoder för att torka betongbjälklag.
Och jag vill minnas att uppvärmning av betongen var det dom också kom fram till var mest effektivt. Men jag minns inte alls ifall det var stor skillnad till andra metoder.
Jag skummade genom ett examensarbete för några år sedan (så jag minns inte allt så tydligt nu längre) där studenterna hade provat i praktiskt fälttest olika metoder för att torka betongbjälklag.
Och jag vill minnas att uppvärmning av betongen var det dom också kom fram till var mest effektivt. Men jag minns inte alls ifall det var stor skillnad till andra metoder.
Konstigt att folk rekommenderar en 100 mm platta på pålad botten??? Om huset står på pålar så får man punktbelastning på grunden därför behöver balkar gjutas in i plattan som ska tåla punktbelastning. Plattan ska också tåla att huset enbart vilar på pålarna. Då är det bra att plattan kan bära hela lasten ifrån pålarna. Jag tror du har en bra grund. I STH är snittpriset på färdig platta ca 2000 kr kvm.....
Nja. De exempel som givits har ju haft ribbor med extraarmerad betong på ca cc 1200. Det gör väldigt mycket för styvheten till mindre vikt än 200 mm över hela. Ingen har rekommenderat endast vanlig 100-platta.vassmannen skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 67 inlägg
Utan att veta något om de reella grundförutsättningarna undrar jag varför bottenplattan är pålad? Ligger en del på berg? Fotona visar inte att det är några svåra grundförhållanden. En enkel "flytande" platta 10cm med kant- och innerväggsförstärkningar borde ha räckt.
Byggnadsingenjör emeritus
Byggnadsingenjör emeritus
Det är lite svårt att säga utifrån bilderna vad det är för mark under schaktmassorna (iaf för mig), kan vara allt från lös lera till oförmultnad torv eller gammal sjöbottensediment som kan medför stora sättningar. Men någon typ av markundersökning borde väl ha gjorts om det rekommenderats pålning?Thomas Buskhagen skrev:
Vad ingår i det priset?vassmannen skrev:
Moms, material. gjutet och klart?
Ingår gruset till kapillärbrytning?
Dränering, VA?
300 mm isolering och golvvärme?
Jag bara undrar eftersom det antagligen är i särklass billigast i landet om allt ovan ingår.
