Saxar lite igen:BeaumontX skrev:
Förordning om undantag från kravet på
nätkoncession enligt ellagen (1997:857);
utfärdad den 26 april 2007.
3.4.2.4 Jordbruk
För att undvika att dessa situationer uppstår bör fastigheter
som avstyckas från en jordbruksfastighet alltid anslutas till
lokalnätet i samband med att fastigheten överlåts första gången
efter avstyckningen. Kostnaden för denna anslutning ingår där-
med i villkoren för förvärvet av den avstyckade fastigheten och
köparen kan därmed anpassa köpeskillingen efter denna
kostnad.
Det förekommer idag säkerligen överföring av el på interna
nät inom jordbruksfastigheter till fastigheter utanför själva jord-
bruksfastigheten. Sådan överföring bör naturligtvis få fortsätta,
eftersom man annars försätter ägarna av de avstyckade fastig-
heterna i den situation som den föreslagna regleringen vill för-
hindra.
12 § Ett internt lågspänningsnät inom området för en jord-
bruksfastighet får byggas och användas utan nätkoncession.
Innehavaren av en jordbruksfastighet får utan nät-
koncession bygga och använda ett internt lågspänningsnät
även utanför jordbruksfastigheten om nätet är avsett för
driften av jordbruket.
Paragrafen, som motsvarar 2 kap. 1 § punkten e starkströms-
förordningen, behandlas i avsnitt 3.1.5.
Enligt första stycket får ett internt nät byggas och användas
inom området för en jordbruksfastighet utan nätkoncession. Det
område det gäller är alltså själva registerfastigheten. Inom detta
område får alltså det interna nätet dras fram utan begränsningar,
dvs. till alla byggnader och anläggningar oavsett om dessa
används inom jordbruksverksamheten eller för något annat
ändamål.
Enligt andra stycket får innehavaren av en jordbruksfastighet
utan nätkoncession bygga och använda ett internt nät även utan-
för jordbruksfastigheten. I detta fall gäller dock den inskränk-
ningen att nätet måste vara avsett för driften av jordbruket. Det
är ju inte ovanligt att en jordbrukare arrenderar annans mark för
jordbruksändamål. I det fallet får han alltså dra ledningar från
sin jordbruksfastighet till en anläggning som ligger skild från
huvudfastigheten. Denna rätt föreligger även om ledningen
måste dras över flera andra fastigheter för att nå slutmålet.
Det måste uppmärksammas att det bara är innehavaren av en
jordbruksfastighet som har denna rätt. Det är alltså inte tillåtet
för innehavaren av en annnan fastighet att, utan nätkoncession,
dra fram en ledning på sin fastighet och därefter upplåta den till
innehavaren av jordbruksfastigheten. Om en ledning skall dras
fram över en annan fastighet måste alltså innehavaren av jordbruksfastigheten träffa avtal med innehavaren av den andra
fastigheten om rätt att dra fram ledningen.
Med innehavare avses såväl ägare som arrendator av en
jordbruksfastighet.
Vid byggande av elnät såväl med som utan stöd av nät-
koncession gäller alla tillämpliga elsäkerhetsföreskrifter. Detta
innebär att innehavaren av jordbruksfastigheten inte själv får
utföra det arbete som krävs för att bygga ett internt nät. Endast
den som enligt elinstallatörsförordningen (1990:806) är behörig
får utföra detta arbete.
Överföring av el för annans räkning får äga rum enligt 27 §.
Som framgår av paragrafens lydelse får överföring av el för
annans räkning bara äga rum inom jordbruksfastigheten. Sådan
överföring får alltså inte äga rum till fastigheter utanför jord-
bruksfastigheten, t.ex. sådana som avstyckats från jordbruks-
fastigheten, vilket har behandlats i avsnitt 3.4.2.4. I för-
fattningskommentaren till 12 § har angivits att innehavaren av
en jordbruksfastigheten får anlägga ett internt nät inte bara inom
jordbruksfastigheten utan också till områden som han
arrenderar för jordbrukets behov. Någon överföring av el för
annans räkning får, med den utformning den aktuella paragrafen
har, inte heller äga rum inom de arrenderade områdena eller på
vägen dit.
I punkten 3 i övergångsbestämmelserna anges att om över-
föring av el på ett elnät inom området för jordbruksfastigheten
vid ikraftträdandet av denna förordning sker för annans räkning
utanför den berörda jordbruksfastigheten får denna överföring
även därefter äga rum.
3.1.1 Koncession behövs inte för starkströmsledning på eller
inom byggnad, inom gårdstomt eller inhägnat område (punkten a)
3.1.1.2 Gårdstomt
Begreppet gårdstomt har lett till tolkningssvårigheter, särskilt
när det gäller områden med ett större antal flerfamiljshus ägda
av en och samma hyresvärd eller bostadsrättsförening. Det är
vanligt att fastighetsägare i denna situation begär att det elnät
som överför el inom området med bostadshusen skall anses som
starkströmsledningar inom gårdstomt och därmed vara undan-
tagna från koncessionskravet.
När detta undantag infördes torde med gårdstomt ha avsetts
just tomten runt ett enstaka hus. De ledningar som avsågs bli
undantagna från koncessionskravet torde därmed ha varit
ledningar som försörjer uthus, förrådshus, garage, etc. med el.
Frågan ställd till Lawline-Lisa:
Är det så att grannen inte tänker göra en ansökan hos Lantmäteriet råder jag er istället att göra det själva. Med tanke på att elskåpet och kabeln redan finns på er fastighet ska ni ha rätt till ersättning om de ska få finnas kvar där.
Ett muntligt löfte från någon person på EON som säkert slutat är luft värt om ett år.
Fastigheter kan byta ägare då kan utan problem bekymmer uppstå. Det tror jag nog du kan förstå.
Som sagt är inte problemet nätägarens, de får in pengar och är glada. De ska dock vara rådgivande och skulle TS lyckas få på pränt att anslutningen är okej så är ju hen i god tro och det hela får göras upp i någon instans.
Vad det felaktiga rådet från nätägaren får för konsekvenser vet jag ej.
Jag förstår inte vad syftet med att klippa in en massa text okommenterat är.E El-Löken66 skrev:
Ja? Då kan vi konstatera att TS har rätt att få ersättning från grannen för att denna nyttjar TS fastighet. Var det vad du menade med länken?E El-Löken66 skrev:
På vilket sätt påverkar det om lösningen är laglig eller ej? TS säger sig vara OK med lösningen, då kan de teckna ett avtal som framtida ägare är bunden av.E El-Löken66 skrev:
Om elkabeln är olagligt, så är den olaglig. Då finns det ingen "god tro" som kan "göras upp i någon instans".E El-Löken66 skrev:
Du hävdar att ansvarig hos nätbolaget har fel. Jag hävdar att du har fel rörande TS situation. Så där står vi.E El-Löken66 skrev:
Det står dig fritt att kommentera, men med fastighet avses jordbruksfastighet i detta sammanhang, även begreppet gårdstomt om reglerna runt detta pekar åt det jag tror stämmer, inget internt nät på annans fastighet.
Frågan om ersättning är ju intressant ur ett annat perspektiv men låter konstigt ifall det är grundat på att någon inte uppfyllt sina åtaganden, så bör denne inte belönas för detta.
Men det är en helt skiljd fråga än den om nätkoncession.
Nu har du läst mina länkar och inser förhoppningsvis att trådskaparen inte har någon områdeskoncession och att kabeln inte har mer med Eon att göra än uttaget till hens kyl.
Då tycker jag du visar vilket undantag du bygger din tes om att TS kabel inte är olaglig på. Varsågod.
TS kan som sagt även få sin lednings kostnadsfritt prövad av EI och få ett intyg att den har undantag från koncessionskravet.
Hur det påverkar får ju den med den olagliga kabeln bedöma. Jag hade inte legat sömnlös. Ett avtal kan tecknas, detta skyddar TS granne mot TS. Men inte mot EI.
Om TS fått skriftligt ok för sin elkabel från EON så är den såklart okej såvitt hen vet, experten har talat. Rätt eller fel. Skulle någon klaga får detta göras upp av någon instans, troligen EI.
Vet inget om någon ansvarig hos nätbolaget. Vem som helst kan säga vad som helst, eon är en stor organisation och vad som sägs är inget värt i min värld, vem sa något, hur ska det tolkas och varför. Är det inspelat där det klart framgår vem som säger något är det ju en annan femma.
Vad har jordbruksfastighet med TS-fall att göra?E El-Löken66 skrev:
Det var du som drog upp det. Vad var syftet om det är en helt skild fråga?E El-Löken66 skrev:
Du har själv sagt att markmätarskåp, som per definition kräver en elkabel från mätaren till byggnaden den tjänar, är lagliga. Har du ändrat dig på den punkten nu?E El-Löken66 skrev:
Jag har visat på nätbolag som rekommenderar, i skrift, markmätarskåp. Menar du att de rekommenderar något olagligt?
Varför skulle TS vilja göra detta? Om någon skulle det vara grannen som skulle göra detta.E El-Löken66 skrev:
Ja, det var ju en jordbruksfastighet som avstyckades? Men vi diskuterar väl lite allmänt nu, olika typer av fastigheter.
Har aldrig skrivit att någon tillåtit markmätarskåp på någon annans fastighet, så generöst tolkas det knappast numera.
Då skulle ju jag kunna lägga en kabel till dig utan koncession, det ska vara ett internt nät och hittar du inget undantag så blir det nog svårt att hävda att kabeln är rensrum.
Ingen bör göra det då det inte kommer gå genom, men i annat fall borde det rimligen ligga på TS som glömde elen vid avstyckning. Men sak samma vem som gör det, kabeln passar inte in i något undantag och kräver koncession.
Då behövs en mätarflytt anmälas. Eller sen.
Ja du, jag vet inte. Skulle tro den behövs dras om enligt vissa nätbolag, då kabeln helst inte ska gå på andras fastigheter utan i allmänningen om möjligt.T Taxture skrev:
Ett mindre nätbolag kanske gjort det lätt för sig och bara skarvat ihop kablarna och flyttat mätaren till andra änden. Svårt att sia om utan karta.
nja inte riktigt, mätarna som sitter i skåpet är tre till antalet, den ena förser huset du ser precis bakom skåpet, den andra förser huset till vänster om detta och den tredje förser huset på andra sidan korsningen(kommunal väg) bakom ryggen på fotografen.E El-Löken66 skrev:
Okej, ja detta har jag inte sett. Men i praktiken måste den delen av kabeln samt skåpet då förvaltas av nätägaren då en privatperson inte har möjlighet att komma åt detta.T tpsoft skrev:
Och o isolerade skåp så livsfarligt då kunden vill komma åt sin mätare ifall fel lucka öppnas. Det kanske är ombyggt i ditt fall.
Något mindre kommunalt nätbolag antar jag? Denna lösningen bäddar för problem, finns det planer på att flytta in mätarna till kund?
Man ska ju alltid komma åt sin mätare så den övre delen av skåpet har en annan nyckel än det undre, dock sitter troligen mätarsäkringarna i den undre delen.
inget litet kommunalt nätbolag även om det var det när det byggdes.
inget litet kommunalt nätbolag även om det var det när det byggdes.
Nu är problemet troligen litet i praktiken men jag är av den åsikten att det är bättre att känna till vilka lagar det bryts mot samt konsekvenserna av detta för att kunna fatta riktiga beslut. Men nämns koncession här hörs ofta upprörda röster om att det inte gäller och nätbolaget ska inte beblanda sig och så vidare. Fast det finns lagar som reglerar detta.T tpsoft skrev:
Tror kanske Merlen är rätt person ifall du vill publicera artikel, det görs ju även quiz ibland men kanske inte rätt ämnet för det.