73 725 läst ·
81 svar
74k läst
81 svar
Grannen vill inte betala sin del - värt att bråka?
För framtiden kan ju ni tre som är villiga att göra rätt för er gå ihop om en gemensam anläggning (men skriv ordentliga papper ändå) så får den fjärde familjen lösa det bäst de vill.
Men först håller jag med en tidigare talare om att först föra ett vänligt samtal med dem om de har hamnat i trångmål ekonomiskt. Eller om det finns någon annan naturlig orsak till deras agerande.
Men först håller jag med en tidigare talare om att först föra ett vänligt samtal med dem om de har hamnat i trångmål ekonomiskt. Eller om det finns någon annan naturlig orsak till deras agerande.
Först och främst tror jag inte att det finns något att hämta på att dra det till sin yttersta spets. Grannens formella betalningsansvar är alltför oklart.
Men sen tror jag mig också kunna se en viss poäng i grannens agerande. Frågan är om denne verkligen känner sig genuint delaktig i de beslut som tagits? Dels allmänt kring anläggningens drift, man framför allt besluten kring felsökningen och att ge upp och lägga ner?
Att kasta in handduken efter att ha bränt en massa pengar på felsökning uppfattas så klart som ett misslyckande, i synnerhet som var och en nu blir tvungen att investera en större summa i en egen anläggning. Så har det funnits en viss distans mellan granne 4 och de övriga är det rätt naturligt att de i denna situation tar ett kliv tillbaka snarare än ett kliv framåt. Lite - "Ja ja, det här har ni ställt till med själva, så blanda inte in mig i det där".
Men sen tror jag mig också kunna se en viss poäng i grannens agerande. Frågan är om denne verkligen känner sig genuint delaktig i de beslut som tagits? Dels allmänt kring anläggningens drift, man framför allt besluten kring felsökningen och att ge upp och lägga ner?
Att kasta in handduken efter att ha bränt en massa pengar på felsökning uppfattas så klart som ett misslyckande, i synnerhet som var och en nu blir tvungen att investera en större summa i en egen anläggning. Så har det funnits en viss distans mellan granne 4 och de övriga är det rätt naturligt att de i denna situation tar ett kliv tillbaka snarare än ett kliv framåt. Lite - "Ja ja, det här har ni ställt till med själva, så blanda inte in mig i det där".
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 297 inlägg
Det är nog det fem- eller tiodubbla givet att granne 1 gjort större utlägg än TS som inte heller betalats.D Dinjo skrev:
Har samtliga 4 betalat i ett antal år så innebär det att det finns en överensnommelse. Skulle rekommendera att Du o granne nr 1 tar ett kort samtal med en jurist som kan tillskrova crannen som ej betalar. Brukar vara en bra börjanF Falckman skrev:Det kan vara värt att ni undersöker om det går att vinna framgång i en civilprocess med hänvisning till det begrepp som brukar kallas för konkludent handlande. Värt att notera är dock att en civilprocess kan bli dyr om man är tappande part (d.v.s. den som förlorar). Men någon timme med en jurist som fokuserar på avtalsrätt kan det nog ändå vara värt att lägga på saken, kanske inte för din del (i och med att skulden var relativt liten), men för dig och den andra grannen tillsammans däremot.
Jag är ingen expert på avtalsrätt, men som jag ser det borde det finnas ett utrymme för att i vart fall argumentera för att grannen genom sitt agerande har ingått ett avtal om att ni gemensamt ska finansiera de underhåll som krävs för vattenförsörjningen. Om jag förstått saken rätt hade grannarna betalat givet att reparationerna resulterat i att den gamla lösningen för vattnet fungerat som tänkt. Deras resonemang om en bussbiljett känns minst sagt märkligt och verkar mest ha till syfte att försöka motivera det faktum att grannarna inte vill betala för kalaset när det inte räckte till för att lösa problemet.
Det kan däremot bli något svårare att bevisa att en fordring föreligger om ni kontaktar kronofogden.
Sen måste jag bara fråga, hur ser det ut med vägarna? Är det också en informell lösning? Om så är fallet skulle jag rekommendera att ni försöker styra upp den situationen snarast eftersom era grannar bevisligen är snikna typer som försöker sko sig på andra. Lös då för allt i världen inte situationen genom servitutsbildning utan genom en gemensamhetsanläggning så att ni alla delar på underhållet etc.
Lycka till!
Har samtliga 4 betalat under en längre tid innan så finns det ett avtal. Gå till en jurist som skriver ett papper till vederbörande omgående!
Nja... för driften ja.Leif Haraldsson skrev:
Men för reperation/renovering etc krävs det klartecken innan det sätts igång.
Var alla 4 inte överens vad som skulle göras och hur det skulle betalas innan det sätts igång är det tveksamt att det går att få pengar.
Visst 1% rättsivrarna här tycker att det går att driva.
Men i verkligheten bör man släppa det och lära sig vikten av skrivna papper och god ordning.
Till TS: Nej, nio ggr av tio är det inte värt att bråka.
/ATW
Har ni inga framtida gemensamhetsprojekt planerade ? I så fall kan ni ju meddela grannen att vill han vara med i framtiden så bör han göra rätt för sig.. En morbror bodde i ett hus i en liten spridd by där alla husen (sex st) hade infartsvägar fram till husen och infarterna anslöt till en gemensam väg. Vägunderhållet lejdes ut och snöröjningen skötte var och en dvs de röjde den egna infarten och vägen fram till nästa infart. Utöver vägen så hade de också en båtbrygga, bastu, sommarvatten och en grillplats ihop. Alltihop var frid och fröjd tills den innersta fastigheten på vägen bytte ägare och den nye visade sig sig vara en riktig strulpelle, en egoist som gnölade om varenda krona och då var det ändå egentligen struntsummor det rörde sig om. Men, " karma is a bitch" som amerikanarna säger. När de övriga husägarna bestämde sig för att det fick vara nog med att snöröja med tjuriga snöslungor och att en begagnad traktor med snöblad som man turades om att köra nog var modellen så dröjde det bara tills första snöfallet innan strulpellen kom och ville vara med. Det hade han dock inget för. Det blev enhälligt nej så han fick fortsätta snöröja sin bit med slunga.
Det är inte roligt att ha osämja med sina grannar men det finns gränser för hur man kan bete sig. Grannen som inte vill betala var med och beslutade att ni skulle försöka laga anläggningen. Historiken visar att ni alltid delat på kostnaderna. Om grannen sedan väljer att hoppa av, så är det okej vad gäller framtida kostnader för anläggningen. Han har då inte heller rätt att nyttja den. Men de kostnader som varit tills han meddelade att han lämnar gruppen måste han stå för. Gör han inte det så får han ta konsekvenserna på bekostnad av grannsämjan. Jag skulle inte tveka en sekund att driva detta till tingsrätten tillsammans med de övriga i gruppen. Så där kan man bara inte bete sig. En granne med en sådan moral skulle jag inte vilja ha att göra med!!!G Gubben Östman skrev:Vi har en konflikt i vår lilla by. Byn består av fyra fastigheter och vi har tills nyligen haft en gemensam brunn. Fastighet nr 1 äger all mark runt omkring och de övriga tre är avstyckade ifrån den. Allt ägdes ursprungligen av en familj men nu är vi fyra olika familjer, ingen är den ursprungliga. I stort sett allt arbete med brunnen (och en gemensam väg) har gjorts av familjen i fastighet 1, de har även tagit in hantverkare vid behov och så har vi delat på kostnaderna efteråt. Det finns inga gemensamhetsanläggningar eller andra avtal om något, allt har skett ad hoc. Vi har vid några tillfället lyft frågan om vi inte skulle organisera saker men några av familjerna har hållit emot, de tycker att det funkar som det är.
Så till konflikten. I oktober försvann vattentrycket, Grannarna i 1 gick ner till pumphuset och konstaterade att pumpen gått varm och var trasig. Det kallades dit rörmokare, det visade sig vara fel på spetsen, det kallades in en grävare och så vidare... Efter ett par veckors felsökande och reparerande hade vi fortfarande inte vatten. En tredje pump hade då precis gått sönder eftersom den dragit in smuts och packat ihop. Vi samlades alla fyra familjerna och vi beslutade gemensamt att inte lägga mer pengar på anläggningen med spetsen. Vi fick alltså gå vidare och lösa vattenfrågan var och en för sig.
Så kom det räkningar för allt arbetet som gjorts. Tre av familjerna har betalat sin fjärdedel av kostnaderna men den fjärde familjen vill inte betala. De säger att "det finns ju inte längre någon anläggning så varför ska de betala" . Sen berättade de en lång historia där de jämförde vår vattenanläggning med en buss och sa att om bussen går sönder så är det inte deras problem - de hade bara köpt en biljett för resan.
Min andel av kostnaderna är inte så stor, jag ringde in en annan rörmokare när den första inte kunde komma. Fakturan hamnade på dryga 7000 kr eller strax under 2000 per fastighet. Granne 1 som hanterat det mesta har naturligtvis mycket större fakturor och har inte heller fått betalt. Till att börja med skickade jag bara ut kostnaden och de övriga grannarna betalade sin del. Nu har jag skickat ett kravbrev till sista grannen och begärt att de betalar inom 10 dagar.
Frågan är vad jag gör sen? Är det värt det att skicka ärendet till kronofogden, har jag någon chans att få igenom kravet om de vägrar. Är det ens rimligt att jag kräver in pengarna - kan de ha en poäng i att inte betala när vi ändå inte fick igång anläggningen. (De hävdade det med: att jag får skylla mig själv för de hade minsann inte bett någon rörmokare komma...) Tar gärna emot (rimliga) tips på hur vi ska hantera situationen!
Jag föreslår att de grannar som har betalat sin del av kostnaden för felsökning av den gamla brunnen går samman och borrar en ny gemensam brunn samt skriver ett avtal (eventuellt ett servitut) om användningen av den nya brunnen. Den icke-betalande grannen får fixa sitt vatten själv.Jonatan79 skrev:
G Gubben Östman skrev:Granne 4 har betalat för tidigare reparationer som gjorts, så det finns dokumenterat. De har också vid ett möte sagt att de inte har något emot de reparationsförsök som gjordes och att om vi hade fått igång anläggningen så hade de betalat, men eftersom det inte fungerar nu så ser de inte att de har del i anläggningen. Kanske kunde vara värt att försöka få det skriftligt... De svänger en del fram och tillbaka i sina resonemang och jag har inte skrivit upp dem alla här, eftersom det mest rör till det. Grunden är hela tiden att de ska slippa betala - eller för den delen hjälpa till att lösa de problem som funnits. Den frågan är däremot historia nu eftersom alla har varsin anläggning nu, och jag förväntar mig inte att de kommer hjälpa till att köra det gamla skrotet till tippen.
Det är tyvärr så att du måste svälja det sura äpplet och glömma bort det här. Man kan också ta och fundera på all tid, pengar och energi man behöver lägga ner med att försöka dra in 2000kr. Är det ens värt det? Man vill förstås markera genom att blanda in kfd, men i det långa loppet så vet man att grannen är den riktiga Ove Sundberg och lever på ”grattis är gott men stulen är fan godare’.
2000 kr är INTE värt att bråka om
KFM, tingsrätten, ja ALLT kostar mer än dessa 2000 kr.
När vi köpte fastighet så blev vi erbjudna att koppla på oss hos grannens vattenbrunn.
Vi sa nej tack, och borrade oss en egen brunn även fast det kostade en bra slant. Väl investerade pengar för att slippa bråk och själv ha kontrollen.
Det finns vissa saker man själv vill ha full kontroll över. En av de sakerna är en egen vattenbrunn. Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet man har.
Med en delad brunn vet man aldrig om vattnet sinar pga stor förbrukning hos grannarna vid torkperioder eller andra orsaker. Det enda säkra är att själv ha kontrollen.
KFM, tingsrätten, ja ALLT kostar mer än dessa 2000 kr.
När vi köpte fastighet så blev vi erbjudna att koppla på oss hos grannens vattenbrunn.
Vi sa nej tack, och borrade oss en egen brunn även fast det kostade en bra slant. Väl investerade pengar för att slippa bråk och själv ha kontrollen.
Det finns vissa saker man själv vill ha full kontroll över. En av de sakerna är en egen vattenbrunn. Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet man har.
Med en delad brunn vet man aldrig om vattnet sinar pga stor förbrukning hos grannarna vid torkperioder eller andra orsaker. Det enda säkra är att själv ha kontrollen.
G Gubben Östman skrev:Vi har en konflikt i vår lilla by. Byn består av fyra fastigheter och vi har tills nyligen haft en gemensam brunn. Fastighet nr 1 äger all mark runt omkring och de övriga tre är avstyckade ifrån den. Allt ägdes ursprungligen av en familj men nu är vi fyra olika familjer, ingen är den ursprungliga. I stort sett allt arbete med brunnen (och en gemensam väg) har gjorts av familjen i fastighet 1, de har även tagit in hantverkare vid behov och så har vi delat på kostnaderna efteråt. Det finns inga gemensamhetsanläggningar eller andra avtal om något, allt har skett ad hoc. Vi har vid några tillfället lyft frågan om vi inte skulle organisera saker men några av familjerna har hållit emot, de tycker att det funkar som det är.
Så till konflikten. I oktober försvann vattentrycket, Grannarna i 1 gick ner till pumphuset och konstaterade att pumpen gått varm och var trasig. Det kallades dit rörmokare, det visade sig vara fel på spetsen, det kallades in en grävare och så vidare... Efter ett par veckors felsökande och reparerande hade vi fortfarande inte vatten. En tredje pump hade då precis gått sönder eftersom den dragit in smuts och packat ihop. Vi samlades alla fyra familjerna och vi beslutade gemensamt att inte lägga mer pengar på anläggningen med spetsen. Vi fick alltså gå vidare och lösa vattenfrågan var och en för sig.
Så kom det räkningar för allt arbetet som gjorts. Tre av familjerna har betalat sin fjärdedel av kostnaderna men den fjärde familjen vill inte betala. De säger att "det finns ju inte längre någon anläggning så varför ska de betala" . Sen berättade de en lång historia där de jämförde vår vattenanläggning med en buss och sa att om bussen går sönder så är det inte deras problem - de hade bara köpt en biljett för resan.
Min andel av kostnaderna är inte så stor, jag ringde in en annan rörmokare när den första inte kunde komma. Fakturan hamnade på dryga 7000 kr eller strax under 2000 per fastighet. Granne 1 som hanterat det mesta har naturligtvis mycket större fakturor och har inte heller fått betalt. Till att börja med skickade jag bara ut kostnaden och de övriga grannarna betalade sin del. Nu har jag skickat ett kravbrev till sista grannen och begärt att de betalar inom 10 dagar.
Frågan är vad jag gör sen? Är det värt det att skicka ärendet till kronofogden, har jag någon chans att få igenom kravet om de vägrar. Är det ens rimligt att jag kräver in pengarna - kan de ha en poäng i att inte betala när vi ändå inte fick igång anläggningen. (De hävdade det med: att jag får skylla mig själv för de hade minsann inte bett någon rörmokare komma...) Tar gärna emot (rimliga) tips på hur vi ska hantera situationen!
Ni lämnar de till kronofogden dom hjälper er då ni kan visa att ni tidigare har haft avsikt att använda anläggning gemensamt ingen diskussion.G Gubben Östman skrev:Vi har en konflikt i vår lilla by. Byn består av fyra fastigheter och vi har tills nyligen haft en gemensam brunn. Fastighet nr 1 äger all mark runt omkring och de övriga tre är avstyckade ifrån den. Allt ägdes ursprungligen av en familj men nu är vi fyra olika familjer, ingen är den ursprungliga. I stort sett allt arbete med brunnen (och en gemensam väg) har gjorts av familjen i fastighet 1, de har även tagit in hantverkare vid behov och så har vi delat på kostnaderna efteråt. Det finns inga gemensamhetsanläggningar eller andra avtal om något, allt har skett ad hoc. Vi har vid några tillfället lyft frågan om vi inte skulle organisera saker men några av familjerna har hållit emot, de tycker att det funkar som det är.
Så till konflikten. I oktober försvann vattentrycket, Grannarna i 1 gick ner till pumphuset och konstaterade att pumpen gått varm och var trasig. Det kallades dit rörmokare, det visade sig vara fel på spetsen, det kallades in en grävare och så vidare... Efter ett par veckors felsökande och reparerande hade vi fortfarande inte vatten. En tredje pump hade då precis gått sönder eftersom den dragit in smuts och packat ihop. Vi samlades alla fyra familjerna och vi beslutade gemensamt att inte lägga mer pengar på anläggningen med spetsen. Vi fick alltså gå vidare och lösa vattenfrågan var och en för sig.
Så kom det räkningar för allt arbetet som gjorts. Tre av familjerna har betalat sin fjärdedel av kostnaderna men den fjärde familjen vill inte betala. De säger att "det finns ju inte längre någon anläggning så varför ska de betala" . Sen berättade de en lång historia där de jämförde vår vattenanläggning med en buss och sa att om bussen går sönder så är det inte deras problem - de hade bara köpt en biljett för resan.
Min andel av kostnaderna är inte så stor, jag ringde in en annan rörmokare när den första inte kunde komma. Fakturan hamnade på dryga 7000 kr eller strax under 2000 per fastighet. Granne 1 som hanterat det mesta har naturligtvis mycket större fakturor och har inte heller fått betalt. Till att börja med skickade jag bara ut kostnaden och de övriga grannarna betalade sin del. Nu har jag skickat ett kravbrev till sista grannen och begärt att de betalar inom 10 dagar.
Frågan är vad jag gör sen? Är det värt det att skicka ärendet till kronofogden, har jag någon chans att få igenom kravet om de vägrar. Är det ens rimligt att jag kräver in pengarna - kan de ha en poäng i att inte betala när vi ändå inte fick igång anläggningen. (De hävdade det med: att jag får skylla mig själv för de hade minsann inte bett någon rörmokare komma...) Tar gärna emot (rimliga) tips på hur vi ska hantera situationen!
Jag skulle skickat det till KFM om det inte kostar för mycket. För att det känns rätt och granne 4 förtjänar det. Vilket svin.
Men rent ekonomiskt är det nog smartare att dela den kostnaden med de andra två grannarna. Och sedan släppa det.
Eftersom jag har svårt att släppa sånt skulle jag gjort 1 först. Worth it!
Men rent ekonomiskt är det nog smartare att dela den kostnaden med de andra två grannarna. Och sedan släppa det.
Eftersom jag har svårt att släppa sånt skulle jag gjort 1 först. Worth it!
Inte orkat läsa hela tråden..
Jag hade fixat allt och sen fimpat vattnet till den grannen som inte vill betala, hur svårt ska det vara?
-Vill han inte betala? -Inget vatten.
Han kan borra egen brun och stå för alla kostnade själv. Eller om han ångrar sig senare så får han ju betala sen del av kakan plus kopplingsavgift/klydd avgift..
Hårt mot hårt.. inget är gratis.. betalar grannen pris på kubik vatten? Då kan jag köpa att dom tar det som en gammal buss och dom köper en biljet, men annars har dom inget val..
Jag hade fixat allt och sen fimpat vattnet till den grannen som inte vill betala, hur svårt ska det vara?
-Vill han inte betala? -Inget vatten.
Han kan borra egen brun och stå för alla kostnade själv. Eller om han ångrar sig senare så får han ju betala sen del av kakan plus kopplingsavgift/klydd avgift..
Hårt mot hårt.. inget är gratis.. betalar grannen pris på kubik vatten? Då kan jag köpa att dom tar det som en gammal buss och dom köper en biljet, men annars har dom inget val..
Om du överlåter din fordran till granne 1 som har den största fordran. Då kan granne 1 lämna till kronofogden för indrivning av den totala skulden. Ni kan då dela på kostnaden samt stötta varandra i ärendet.G Gubben Östman skrev:
