Servitut skall du definitivt akta dig för. Om du ändå vill låta grannen använda din brunn, vilket jag inte skulle tillåta, så skall du skriva ett markavtal som ger dig rätt att säga upp användningen av brunnen om det blir problem med vattentillrinning. Avtalet skall också täcka eventuella behov av att flytta ledningen om du skulle vilja bebygga den delen av tomten osv. Avtalet skall också innehålla en årlig avgift (som skall räknas upp med KPI, min mormor och morfar hade en stuga vars arrende var enbart 100kr för att avtalet skrevs så att inte priserna gick att justera under 100 år), detta då du har underhålls och reparationskostnader på brunnen.
Men som sagt var, släpp inte till brunnen!
Däremot dragning av ledning/rör över tomt är helt OK med ett markavtal som har rätt formuleringar! Mycket bättre än ett servitut som bara ger problem för dig i förlängningen.
Men som sagt var, släpp inte till brunnen!
Däremot dragning av ledning/rör över tomt är helt OK med ett markavtal som har rätt formuleringar! Mycket bättre än ett servitut som bara ger problem för dig i förlängningen.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 856 inlägg
Varför dra till sådana ytterligheter kirre? Självklart ska han betala för sig, och självklart ska TS känna sig nöjd med uppgörelsen utan att han ser det som ett "intrång". Frågan i tråden verkar mer vara huruvida majoriteten av Sveriges grannar klarar av att prata fram en sådan deal och hur stor risken är att de och nya grannar kommer att ifrågasätta avtalet i framtiden och ställa till "problem"?
Fast nu var det ju inte jag som använde ordet "intrång". Om andvar tycker att ts är ogin om han vill ha ersättning för att få en vattenledning nedgrävd på sin tomt, med allt vad det kan innebära, så undrar jag var gränsen går för att inte vara ogin.
Nu har jag bara skummat tråden, så eventuellt kan det redan vara klargjort, i alla fall.
Det verkar figurera lite olika siffror på vad lämplig ersättning är, eller i vart fall vad den brukar ligga på. Man måste ha koll på här att det gäller ett eventuellt intrång mellan två enskilda individer. Det innebär att, om det skulle bli fråga om en tvångssituation, att markåtkomst får ske med stöd av fastighetsbildningslagen (FBL 5 kap. och 7 kap.) dvs officialservitut, även anläggningslagen kan tillämpas om det skulle bildas en gemensamhetsanläggning. Gemensamt för dessa två är att det är ersättningsprincipen vinstdelning som ska tillämpas enligt FBL 5 kap. 10a §. Kortfattat ska ersättning utgå med dels marknadsvärdeminskningen upplåtande fastighet lider samt en del av den vinst (det ökade värdet) som "tagande" fastighet får med anledning av upplåtelsen.
De belopp jag sett figurera i tråden tycker jag mer verkar vara belopp som gäller när det allmänna gör intrång i fastighet, dvs med stöd av (oftast) ledningsrättslagen (ledningsrätt kan inte bildas för enskilda ändamål, t.ex. en ledning över grannens mark till ett enskilt hushåll) när det gäller ledningar. Då gäller en annan typ av ersättningssystem, nämligen skadeersättning enligt expropriationslagen 4 kap. För en sådant intrång gäller, kortfattat och något förenklat, att upplåtande fastighet har rätt till intrångsersättning motsvarande fastighetens marknadsvärdeminskning plus 25 %.
Det är viktigt att ha koll på att det finns skillnader i ersättningssystemet vid tvångsvisa upplåtelser. Att utgå från belopp som avser "allmänna intrång" i en förhandling mellan två enskilda, blir inte bra helt enkelt.
Det verkar figurera lite olika siffror på vad lämplig ersättning är, eller i vart fall vad den brukar ligga på. Man måste ha koll på här att det gäller ett eventuellt intrång mellan två enskilda individer. Det innebär att, om det skulle bli fråga om en tvångssituation, att markåtkomst får ske med stöd av fastighetsbildningslagen (FBL 5 kap. och 7 kap.) dvs officialservitut, även anläggningslagen kan tillämpas om det skulle bildas en gemensamhetsanläggning. Gemensamt för dessa två är att det är ersättningsprincipen vinstdelning som ska tillämpas enligt FBL 5 kap. 10a §. Kortfattat ska ersättning utgå med dels marknadsvärdeminskningen upplåtande fastighet lider samt en del av den vinst (det ökade värdet) som "tagande" fastighet får med anledning av upplåtelsen.
De belopp jag sett figurera i tråden tycker jag mer verkar vara belopp som gäller när det allmänna gör intrång i fastighet, dvs med stöd av (oftast) ledningsrättslagen (ledningsrätt kan inte bildas för enskilda ändamål, t.ex. en ledning över grannens mark till ett enskilt hushåll) när det gäller ledningar. Då gäller en annan typ av ersättningssystem, nämligen skadeersättning enligt expropriationslagen 4 kap. För en sådant intrång gäller, kortfattat och något förenklat, att upplåtande fastighet har rätt till intrångsersättning motsvarande fastighetens marknadsvärdeminskning plus 25 %.
Det är viktigt att ha koll på att det finns skillnader i ersättningssystemet vid tvångsvisa upplåtelser. Att utgå från belopp som avser "allmänna intrång" i en förhandling mellan två enskilda, blir inte bra helt enkelt.
Du skriver inte många inlägg, men när du skriver verkar det vara med stor kunskap och matnyttig info 
Jag fattar ingenting, varför ta betalt? Jag skulle aldrig komma på tanken att vilja ha betalt av grannen för att jag hjälper denne. Att ta en årlig ersättning är bara girigt. Var snäll och gör det gratis. Men alla resonerar förstås på olika sätt.G grävling skrev:
För att två på samma brunn kanske får den sina? TS får en skyldighet att upprätthålla status med låg eller som du föreslår ingen ersättning, eller hur skall det regleras, föreslår du?A andvar skrev:
Ledningen kan begränsa nyttjandet av tomten.
TS har många goda skäl att inte utan ersättning ge bort en del av värdet på sin tomt.
Har du själv något realistiskt alternativ till hur man skall göra?
Jag hade erbjudit grannen att köpa in sig mot en skälig ersättning för att uppgradera systemet, ev förbättring gar osv samt motsvarande värdeminskningen samt ett skriftligt avtal som reglerar maximalt uttag av vatten och hur drift och underhållskostnader skall regleras.
Finns ingen anledning att bjuda på detta, grannen sparar ändå en mycket stor borrningskostnad.
Hade varit intressant att veta hur det gick för TS också...
Det har ju redan konstaterats att det är en självklarhet att grannen köper in sig på halva värdet av anläggningen, att man skriver servitut, samt att grannen får stå för hela sin del av kostnaden plus hälften av allt underhåll på de gemensamma delarna, om hen inte skaffar egen brunn.
Men man är nyfiken på hur det gick nu två och ett halvt år senare
Men man är nyfiken på hur det gick nu två och ett halvt år senare
Det är ju inte "hjälp" att ge bort en del av sin tomt, vattenanläggning och brunn med teknik drift och reparationer, oanvändbar tomtyta, eventuell vattenbrist etc. Hjälp är att bära in en soffa eller byta vinterdäck ihop eller låna ut verktyg. Sådant som ingår i vanlig grannsamvaro. Vattenförsörjning går rätt långt utöver det...A andvar skrev: