De gamla Domarreglerna,finns att ta del av, i de första sidorna i Lagboken,dessa bygger på sunt förnuft. Det gör även de flesta av våra lagar,om de tolkas rätt.Tyresö skrev:
Forumet har haft en hel del trådar,med beklaganden från TS, många medlemmar egagerar sig, för att bringa klarhet i vad som gäller,och hur man går till väga för att lösa problemet. Underlaget som finns; är det TS berättar. När alla medverkanden här väntar på att problemet skall lösas, av t ex en Domstol, Tja, då försvinner TS. Vi får m a o inte reda på hur det gick. Något har tydligen varit fel i TS berättelse här.
Jag har sökt både i denna tråd och på nätet i övrigt, men kan inte hitta svaret på om det går att överklaga själva bygget (inte bygglovet), som också någon annan varit inne på.
Ponera att jag som granne (TSs granne t ex) ser ritningarna för bygglovet och tycker att allt ser OK ut, jag överklagar inte och de 3 veckorna efter att bygglovet är beviljat går. När sedan bygget kommer igång (eller när det redan är klart) så går det upp för mig att, det här ser ju inte bra ut alls, det skymmer och det ser inte bra ut heller kanske. Kan jag inte överklaga då? Jag menar det är väl inte alla som kan läsa byggritningar ordentligt, precis som saturnus skrev i inlägg 36.
Jag har nämligen hört någonstans (jag tror att det var i ett mycket gammalt avsnitt av Uppdrag Granskning) att ett bygge (om än inte bygglovet) går att överklaga hur långt efter färdigställt bygge som helst. Det låter förvisso orimligt, men samtidigt... om det undersöktes ordentligt när bygglov gavs och dessutom undersöks ordentligt igen när någon klagar, säg 5 år senare, så är det ju nästan omöjligt att överklagan går igenom.
Ponera att jag som granne (TSs granne t ex) ser ritningarna för bygglovet och tycker att allt ser OK ut, jag överklagar inte och de 3 veckorna efter att bygglovet är beviljat går. När sedan bygget kommer igång (eller när det redan är klart) så går det upp för mig att, det här ser ju inte bra ut alls, det skymmer och det ser inte bra ut heller kanske. Kan jag inte överklaga då? Jag menar det är väl inte alla som kan läsa byggritningar ordentligt, precis som saturnus skrev i inlägg 36.
Jag har nämligen hört någonstans (jag tror att det var i ett mycket gammalt avsnitt av Uppdrag Granskning) att ett bygge (om än inte bygglovet) går att överklaga hur långt efter färdigställt bygge som helst. Det låter förvisso orimligt, men samtidigt... om det undersöktes ordentligt när bygglov gavs och dessutom undersöks ordentligt igen när någon klagar, säg 5 år senare, så är det ju nästan omöjligt att överklagan går igenom.
Som lagen ser ut idag så kan du överklaga 3v efter det att du blivit underrättad. Har du då skrivit på någonstans, eller fått ett grannehörande, så anses du ha blivit underrättad.Hene skrev:
Om din grannes ansökan är enligt gällande detaljplan så beviljas lovet utan grannehörande. Då ska byggaren be sina grannar skriva under för att vara säker på att dom inte ska kunna överklaga. Men har man inte fått frågan om att skriva under så har dina 3v inte börja ticka. Så enligt lag kan du då överklaga efter 5 år, eller mer. Men är du fast boende i grannkåken 20m därifrån så har jag svårt att tänka mig att myndigheterna beviljar din överklagan i det fallet fakiskt.
Joel skrev:
Något som man måste vara observant över är försäkra sig om att samtliga grannar, dvs sakägare blivit hörda. Har man som sakägare inte blivit tillfrågad att yttra sig eller fått bygglovsbeslutet tillsänt sig (Vilket han med största sannolikhet inte fått om han inte blivit bedd att yttra sig) kan man överklaga när som helst.
Förmodligen inget problem i detta fall då det handlar om en granne som fått yttra sig innan, men värt att notera. Skicka hellre till för många än för få...
Kan tänka mig att detta inte är något ovanligt problem då många kanske inte inser i förväg vad byggnationen egentligen innebär och vad konsekvenserna faktiskt blir för den egna fastigheten. Men jag hoppas och tror inte att grannen har någonting att komma med så bygg vidare. Ju mer du byggt och ju mer det kostat, desto mindre troligt blir det att han något att hoppas på. Det blir en psykologisk effekt av att du fått bygglov osv. Om du inte hade lagt några pengar på det än hade det varit mycket lättare att stoppa.
volvo skrev:
Detta stämmer väl inte riktigt. Innan dessa former av åtgärder skickas det ut brev till sakägare där det begärs in eventuella invändningar mot planerade förslag. Om man inte skriver någonting så har man väl tre veckor på sig efter man delgivits beslut på sig att överklaga.
Om jag förstod det rätt så hade väl sagda granne tom skrivit att han inte motsatte sig åtgärden?
Om en granne får ettutskick där denne ombeds uttala sig så har han 3v (oftast) på sig att svara på det innan ärendet fortsätts handläggas.Mr rättstvist skrev:
Om inte grannen har något att erinra angående bygget så kommer heller inte den grannen få ett utskick om hur bygglovet beviljades. Han har godkänt ansökan enligt dom papper han fått till sig. Ett lov som beviljas på det är ju i enlighet med det han har sett.
Allt beror väll på förfarandet från byggförvaltningens sida. Vem skickade lappen om medgivande till grannen? Kommunen eller ni själv?
Oftast på dessa så uttalar grannen sig om den har en erinran eller ej mot den tänkta byggnationen. Många kommuner stämplar även ritningarna och sänder över dem för signering också.
Här är ett OBS dock. Ägs fastigheten av två personer så skall BÅDA yttra sig.
Jag vet vissa fall i större regioner(sthlm) där t ex. en granne skrev under utan erinran. När bygget var pågång och de prefabricerade takstolarna kom så var de feltillverkade så bygget skulle bli 2dm högre. De monterade ändå eftersom det skulel ta tid och få nya vilket rikserade en massa inbygg fukt.
Grannen överklagade och fick rätt tror jag... sen tror jag de gjorde en ny bygglovsprocess för det nya och där var bedömningen inte en betydande olägenhet och de fick lov.
VILKET BETYDER. Om förfarandet har varigt felaktigt så kan bygglovet avslås av högre instans men kan då skickas ner till undre instans för omprövning.
Dvs. De kan göra en ny prövning för bygglov, ta in grannens erinran, bedömma den som en inte betydande olägenhet och bevilja bygglov igen.
Oftast på dessa så uttalar grannen sig om den har en erinran eller ej mot den tänkta byggnationen. Många kommuner stämplar även ritningarna och sänder över dem för signering också.
Här är ett OBS dock. Ägs fastigheten av två personer så skall BÅDA yttra sig.
Jag vet vissa fall i större regioner(sthlm) där t ex. en granne skrev under utan erinran. När bygget var pågång och de prefabricerade takstolarna kom så var de feltillverkade så bygget skulle bli 2dm högre. De monterade ändå eftersom det skulel ta tid och få nya vilket rikserade en massa inbygg fukt.
Grannen överklagade och fick rätt tror jag... sen tror jag de gjorde en ny bygglovsprocess för det nya och där var bedömningen inte en betydande olägenhet och de fick lov.
VILKET BETYDER. Om förfarandet har varigt felaktigt så kan bygglovet avslås av högre instans men kan då skickas ner till undre instans för omprövning.
Dvs. De kan göra en ny prövning för bygglov, ta in grannens erinran, bedömma den som en inte betydande olägenhet och bevilja bygglov igen.
Komplettering av den nya plan- och bygglagen
Prop. 2010/11:63
2 februari 2011
Socialdepartementet
I propositionen föreslås vissa ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Sedan plan- och bygglagen antogs i juni 2010 har det framkommit ett behov av att komplettera lagen i några avseenden.
Det föreslås att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft kompletteras i fråga om underrättelse till kända sakägare. Enligt förslaget ska ett meddelande om ett besluts huvudsakliga innehåll skickas till kända sakägare i samband med att en elektronisk kungörelse om beslutet införs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet behöver inte delges. Ett undantag föreslås i fall då ett stort antal personer ska underrättas. För de sakägare som omfattas av dessa regler föreslås att tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Vidare föreslås att sökanden och en begränsad krets av andra berörda delges beslutet om lov eller förhandsbesked. För dessa räknas tiden för överklagande som tidigare från den dag personen delgavs beslutet.
Det föreslås att en ytterligare förutsättning för marklov ska vara att åtgärden uppfyller vissa krav i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen.
Ändringar föreslås i reglerna om kontrollplanen. Det föreslås också att en ny övergångsbestämmelse införs som ger en möjlighet för kommunen att före utgången av 2012 göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses.
Flera redaktionella och lagtekniska ändringar föreslås.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 maj 2011.
----
Pressmeddelande
2 februari 2011
Socialdepartementet
Regeringen föreslår att bygglov ska kunna vinna laga kraft
Ett bygglov som beslutats ska kunna vinna laga kraft, så att den som fått bygglov kan planera sitt byggande utan att riskera överklaganden långt i efterhand. Det är ett av förslagen i propositionen Komplettering av den nya plan- och bygglagen som regeringen idag, 2011-02-02, överlämnar till riksdagen.
- Idag har vi problem med att många bygglov överklagas långt efter att byggprocessen startat, och det kan kraftigt försena eller sätta stopp för hela bygget. Det är därför mycket viktigt att bygglov kan vinna laga kraft. Har det väl vunnit laga kraft kan den som fått bygglovet tryggt sätta igång att bygga utan risk för långa avbrott, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.
Samtidigt införs bestämmelser så att grannar och andra som berörs av ett bygglov ska få ett meddelande när ett bygglov har beslutats, vad beslutet innebär och hur länge den som eventuellt vill överklaga har på sig.
Idag saknas regler i plan- och bygglagen för att se till att bygglov vinner laga kraft. I praktiken kan därför ett bygglov överklagas hur länge som helst, även långt efter att byggprocessen inletts. Med de nya reglerna kommer att bygglov att vinna laga kraft ca en månad efter att beslutet fattats.
Propositionen innehåller även andra bestämmelser kring utbildnings- och certifieringskrav för kontrollansvariga.
Bestämmelserna kommer att vara en del av den nya plan- och bygglag som riksdagen redan beslutat om och som träder i kraft den 2 maj i år. Lagen ersätter nuvarande lagstiftning från 1987 och 1994. Flera utredningar har konstaterat brister i tillämpningen av de nuvarande lagarna. För att underlätta tillämpningen av den nya plan- och bygglagen tillsatte regeringen förra året en kommitté som arbetar med utbildnings- och kompetensinsatser kring den nya lagen.
- Det är viktigt att den nya lagen tillämpas som det är tänkt, inte minst för att öka effektiviteten i plan- och byggprocesserna. Det är en ganska komplex bransch med många detaljfrågor, och därför är utbildning viktig - både för branschens aktörer men också för anställda på myndigheter och ute i kommunerna, säger Stefan Attefall.
Prop. 2010/11:63
2 februari 2011
Socialdepartementet
I propositionen föreslås vissa ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Sedan plan- och bygglagen antogs i juni 2010 har det framkommit ett behov av att komplettera lagen i några avseenden.
Det föreslås att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft kompletteras i fråga om underrättelse till kända sakägare. Enligt förslaget ska ett meddelande om ett besluts huvudsakliga innehåll skickas till kända sakägare i samband med att en elektronisk kungörelse om beslutet införs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet behöver inte delges. Ett undantag föreslås i fall då ett stort antal personer ska underrättas. För de sakägare som omfattas av dessa regler föreslås att tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Vidare föreslås att sökanden och en begränsad krets av andra berörda delges beslutet om lov eller förhandsbesked. För dessa räknas tiden för överklagande som tidigare från den dag personen delgavs beslutet.
Det föreslås att en ytterligare förutsättning för marklov ska vara att åtgärden uppfyller vissa krav i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen.
Ändringar föreslås i reglerna om kontrollplanen. Det föreslås också att en ny övergångsbestämmelse införs som ger en möjlighet för kommunen att före utgången av 2012 göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses.
Flera redaktionella och lagtekniska ändringar föreslås.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 maj 2011.
----
Pressmeddelande
2 februari 2011
Socialdepartementet
Regeringen föreslår att bygglov ska kunna vinna laga kraft
Ett bygglov som beslutats ska kunna vinna laga kraft, så att den som fått bygglov kan planera sitt byggande utan att riskera överklaganden långt i efterhand. Det är ett av förslagen i propositionen Komplettering av den nya plan- och bygglagen som regeringen idag, 2011-02-02, överlämnar till riksdagen.
- Idag har vi problem med att många bygglov överklagas långt efter att byggprocessen startat, och det kan kraftigt försena eller sätta stopp för hela bygget. Det är därför mycket viktigt att bygglov kan vinna laga kraft. Har det väl vunnit laga kraft kan den som fått bygglovet tryggt sätta igång att bygga utan risk för långa avbrott, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.
Samtidigt införs bestämmelser så att grannar och andra som berörs av ett bygglov ska få ett meddelande när ett bygglov har beslutats, vad beslutet innebär och hur länge den som eventuellt vill överklaga har på sig.
Idag saknas regler i plan- och bygglagen för att se till att bygglov vinner laga kraft. I praktiken kan därför ett bygglov överklagas hur länge som helst, även långt efter att byggprocessen inletts. Med de nya reglerna kommer att bygglov att vinna laga kraft ca en månad efter att beslutet fattats.
Propositionen innehåller även andra bestämmelser kring utbildnings- och certifieringskrav för kontrollansvariga.
Bestämmelserna kommer att vara en del av den nya plan- och bygglag som riksdagen redan beslutat om och som träder i kraft den 2 maj i år. Lagen ersätter nuvarande lagstiftning från 1987 och 1994. Flera utredningar har konstaterat brister i tillämpningen av de nuvarande lagarna. För att underlätta tillämpningen av den nya plan- och bygglagen tillsatte regeringen förra året en kommitté som arbetar med utbildnings- och kompetensinsatser kring den nya lagen.
- Det är viktigt att den nya lagen tillämpas som det är tänkt, inte minst för att öka effektiviteten i plan- och byggprocesserna. Det är en ganska komplex bransch med många detaljfrågor, och därför är utbildning viktig - både för branschens aktörer men också för anställda på myndigheter och ute i kommunerna, säger Stefan Attefall.
Den 1 januari 2011 bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen.
Syftet är att det nya namnet ska spegla domstolens verksamhet som högsta domstol i förvaltningsmål. Förvaltningsmål är tvister mellan enskilda och myndigheter, till exempel om skatt eller socialförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolens huvuduppgift är att avgöra mål där ett avgörande kan ge vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas, så kallade prejudikat.
Namnet Regeringsrätten har en rimlig historisk förklaring. Beteckningen är dock numera direkt missvisande och har lett till viss förvirring bland dem som har haft med domstolen att göra. I remissvaret över Grundlagsutredningens betänkande framförde domstolen önskemål om att få byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen, och det har riksdagen beslutat. Nu får vi ett namn som stämmer överens med vår funktion och som väl beskriver vad vi är, nämligen landets högsta förvaltningsdomstol, säger Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande.
I samband med namnbytet får Högsta förvaltningsdomstolens domare titeln justitieråd.
I och med domstolens namnbyte blir också titeln regeringsråd missvisande eftersom den hänger ihop med domstolens namn. De två domstolsorganisationerna i Sverige, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, är ju helt parallella. I likhet med Högsta domstolens ledamöter kommer Högsta förvaltningsdomstolens ledamöter därför att tituleras justitieråd, säger Sten Heckscher.
Den 3 januari 2011 blev Mats Melin ny ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen.
Syftet är att det nya namnet ska spegla domstolens verksamhet som högsta domstol i förvaltningsmål. Förvaltningsmål är tvister mellan enskilda och myndigheter, till exempel om skatt eller socialförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolens huvuduppgift är att avgöra mål där ett avgörande kan ge vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas, så kallade prejudikat.
Namnet Regeringsrätten har en rimlig historisk förklaring. Beteckningen är dock numera direkt missvisande och har lett till viss förvirring bland dem som har haft med domstolen att göra. I remissvaret över Grundlagsutredningens betänkande framförde domstolen önskemål om att få byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen, och det har riksdagen beslutat. Nu får vi ett namn som stämmer överens med vår funktion och som väl beskriver vad vi är, nämligen landets högsta förvaltningsdomstol, säger Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande.
I samband med namnbytet får Högsta förvaltningsdomstolens domare titeln justitieråd.
I och med domstolens namnbyte blir också titeln regeringsråd missvisande eftersom den hänger ihop med domstolens namn. De två domstolsorganisationerna i Sverige, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, är ju helt parallella. I likhet med Högsta domstolens ledamöter kommer Högsta förvaltningsdomstolens ledamöter därför att tituleras justitieråd, säger Sten Heckscher.
Den 3 januari 2011 blev Mats Melin ny ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen.
Som länsstyrelsen, förvaltningsrätten och kammarrätten tidigare konstaterat, och nu senast även Högsta förvaltningsdomstolen, har det av miljö- och byggnadsnämndens ledamöter beviljade bygglovet 2009-05-07 inte varit lagenligt för sökanden. Nämnden har inte heller prövat samtliga förutsättningar för bygglov enligt 8 kap. 11 § PBL. Den har därför med oaktsamhet åsidosatt vad som gällt för uppgiften.
I sin verksamhet ska myndigheten iaktta saklighet och opartiskhet. Handläggningen har visat prov på anmärkningsvärda brister i kunskap om grundläggande regler om ärendehandläggning och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Det kan till och med kunna göras gällande, att handläggningen inte motsvarat de krav på saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning som följer av 1 kap. 9 § regeringsformen.
Gärningen har inneburit att överskridandet av medgiven byggnadsarea är så avsevärd att avvikelsen inte kan anses utgöra en mindre avvikelse. Byggnationen har tillåtits utan sådant medborgarinflytande som säkerställs genom ett planförfarande.
Vid en samlad bedömning och med hänsyn till tidigare medgivna avvikelser kan inte byggnationen anses utgöra en sådan mindre avvikelse som är förenlig med syftet med detaljplanen. Avvikelsen på sökandens fastighet uppgår sammanlagt till hela 107%. En godtagbar mindre avvikelse utgör 10-15% enligt rättspraxis. Nämndledamöternas överträdelser i handläggningen av meddelade bygglov kan därför inte anses som ringa.
Byggnadsnämndens och byggförvaltningens företrädare får nu ställas till svars för sina tillkortakommanden som utgör ett hot mot demokratin och skyddet genom rättsstatens principer. Åklagarkammaren i Falun har inlett förundersökning beträffande tjänstefel då det finns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats.
Sens moral.
1. Var påläst när du har att göra med byggnadsnämnder.
... framförallt med tjänsteman som handlägger bygglovfrågor i delegation. Förbered dina frågor väl och var tydligt saklig när du ställer frågorna. Skriv ner vad du blir tillsagd och kolla, kolla, kolla lagligheten i det sagda. Detta kan inte nog poängteras.
2. Grannhörande är nämndens sak att sköta.
Den som söker bygglov ska bara behöva ha med byggnadsnämnden att göra. I arbetsbesparande syfte råds sökande helt utan lagstöd göra nämndens arbete och inhämta grannars medgivanden. Det är definitivt fel sätt att spara på! Det är nämndens uppgift att höra berörda grannar och andra sakägare när så krävs, bl.a. vid avvikelser från planer. Nämnden bör aldrig hänvisa lovsökande till att själva inhämta sina grannars medgivande t.ex. vid placering av en byggnad nära en grannes tomtgräns. Det är grannens yttrande som ska inhämtas och det måste inte vara ett medgivande. Alltför ofta finns brister i av en sökande inhämtade grannyttranden. Bevis saknas på om vilka ritningar som visats upp, vilka avvikelser från planen det handlar om, bara den ena av två samägande makar undertecknar grannhörandet, ibland sker det med vilseledande beskrivningar, undanhållna ritningar eller i sällsynta fall under hot. Det är nämndens ansvar att förvissa sig om att grannhörandet har gått rätt till. Därför ska nämnden själv höra grannar med kompletta ansökningshandlingar och dessutom med tydligt angivande av skälen till varför grannarna hörs. De kan ju inte säga något om en ansökt avvikelse från en plan om de inte får veta vilka planbestämmelser som gäller och vilka planavvikelser som är aktuella.
3. Det krävs tydlighet när det gäller planavvikelser.
En detaljplans bestämmelser ska inte undanhållas vare sig sökande eller berörda grannar. Den sökande ska kunna motivera varför en avvikelse uppkommit och varför gällande bestämmelser inte har följts. Det är viktigt att sökanden förstår att bestämmelser överskrids och lika viktigt är att tydligt peka ut för hörda grannar i vilka avseenden en ansökt åtgärd avviker från planbestämmelserna. I fråga om avvikelser bör nämnden som opartisk myndighet förvissa sig om hörda grannar har fått veta vad planen tillåter och vad den inte tillåter. Grannarna har rätt att hävda planen och inte behöva samtycka till en avvikelse. Det gäller både i fråga om mindre avvikelser vid ett vanligt bygglov enligt 8 kap. 11 § PBL och även en mer planstridig, tillfällig åtgärd enligt 8 kap. 14 §.
Hoppas att det sagda ska vara till någon ledning.
I sin verksamhet ska myndigheten iaktta saklighet och opartiskhet. Handläggningen har visat prov på anmärkningsvärda brister i kunskap om grundläggande regler om ärendehandläggning och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Det kan till och med kunna göras gällande, att handläggningen inte motsvarat de krav på saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning som följer av 1 kap. 9 § regeringsformen.
Gärningen har inneburit att överskridandet av medgiven byggnadsarea är så avsevärd att avvikelsen inte kan anses utgöra en mindre avvikelse. Byggnationen har tillåtits utan sådant medborgarinflytande som säkerställs genom ett planförfarande.
Vid en samlad bedömning och med hänsyn till tidigare medgivna avvikelser kan inte byggnationen anses utgöra en sådan mindre avvikelse som är förenlig med syftet med detaljplanen. Avvikelsen på sökandens fastighet uppgår sammanlagt till hela 107%. En godtagbar mindre avvikelse utgör 10-15% enligt rättspraxis. Nämndledamöternas överträdelser i handläggningen av meddelade bygglov kan därför inte anses som ringa.
Byggnadsnämndens och byggförvaltningens företrädare får nu ställas till svars för sina tillkortakommanden som utgör ett hot mot demokratin och skyddet genom rättsstatens principer. Åklagarkammaren i Falun har inlett förundersökning beträffande tjänstefel då det finns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats.
Sens moral.
1. Var påläst när du har att göra med byggnadsnämnder.
... framförallt med tjänsteman som handlägger bygglovfrågor i delegation. Förbered dina frågor väl och var tydligt saklig när du ställer frågorna. Skriv ner vad du blir tillsagd och kolla, kolla, kolla lagligheten i det sagda. Detta kan inte nog poängteras.
2. Grannhörande är nämndens sak att sköta.
Den som söker bygglov ska bara behöva ha med byggnadsnämnden att göra. I arbetsbesparande syfte råds sökande helt utan lagstöd göra nämndens arbete och inhämta grannars medgivanden. Det är definitivt fel sätt att spara på! Det är nämndens uppgift att höra berörda grannar och andra sakägare när så krävs, bl.a. vid avvikelser från planer. Nämnden bör aldrig hänvisa lovsökande till att själva inhämta sina grannars medgivande t.ex. vid placering av en byggnad nära en grannes tomtgräns. Det är grannens yttrande som ska inhämtas och det måste inte vara ett medgivande. Alltför ofta finns brister i av en sökande inhämtade grannyttranden. Bevis saknas på om vilka ritningar som visats upp, vilka avvikelser från planen det handlar om, bara den ena av två samägande makar undertecknar grannhörandet, ibland sker det med vilseledande beskrivningar, undanhållna ritningar eller i sällsynta fall under hot. Det är nämndens ansvar att förvissa sig om att grannhörandet har gått rätt till. Därför ska nämnden själv höra grannar med kompletta ansökningshandlingar och dessutom med tydligt angivande av skälen till varför grannarna hörs. De kan ju inte säga något om en ansökt avvikelse från en plan om de inte får veta vilka planbestämmelser som gäller och vilka planavvikelser som är aktuella.
3. Det krävs tydlighet när det gäller planavvikelser.
En detaljplans bestämmelser ska inte undanhållas vare sig sökande eller berörda grannar. Den sökande ska kunna motivera varför en avvikelse uppkommit och varför gällande bestämmelser inte har följts. Det är viktigt att sökanden förstår att bestämmelser överskrids och lika viktigt är att tydligt peka ut för hörda grannar i vilka avseenden en ansökt åtgärd avviker från planbestämmelserna. I fråga om avvikelser bör nämnden som opartisk myndighet förvissa sig om hörda grannar har fått veta vad planen tillåter och vad den inte tillåter. Grannarna har rätt att hävda planen och inte behöva samtycka till en avvikelse. Det gäller både i fråga om mindre avvikelser vid ett vanligt bygglov enligt 8 kap. 11 § PBL och även en mer planstridig, tillfällig åtgärd enligt 8 kap. 14 §.
Hoppas att det sagda ska vara till någon ledning.
Redigerat: