191 452 läst ·
1 087 svar
191k läst
1,1k svar
Grannen har fällt ett träd på tomtgränsen till min mammas tomt. Vad göra?
Med samäger menar jag att två grannar äger något tillsammans, t ex lös egendom. Svårt att se att man kan samäga en del av fastigheten (tallen) men inte resten. Om man nu ser på det som du föreslår, man äger var sin del av trädet (den del som befinner sig på resp fastighet) så blir det ju enklare att förstå hur ägandeförhållandena ser ut.Claes Sörmland skrev:
jag tror att grannen äger ena hälften (eller 35%) av trädet och TS mamma andra hälften (eller 65%). Så de samäger inte trädet, men de äger varsin del. Den intressanta frågan blir då om ägaren av träddel får göra vad som helst med sin del, även om det skadar grannens del.
Jurisprudens tyder på att så inte är fallet.
Det borde betyda att du får ta bort grenar och rötter som sitter fast på din träddel utan att fråga grannen. Man får också spika upp en fågelholk eller montera belysning i din del av trädet.
Men du får inte sätta in en plugg med round up som gör att hela trädet dör
Jurisprudens tyder på att så inte är fallet.
Det borde betyda att du får ta bort grenar och rötter som sitter fast på din träddel utan att fråga grannen. Man får också spika upp en fågelholk eller montera belysning i din del av trädet.
Men du får inte sätta in en plugg med round up som gör att hela trädet dör
Rättegången gällde ersättningsnivå för de fällda träden som delvis och helt stått på bolagets mark, Det verkar som svarande inte haft någon synpunkt på vem gränsträden tillhör. Inte heller rätten har tagit upp den frågan. Kan det vara så att både kärande, svarande och rätten tog det som självklart.Då har man ju inte tagit ställning till vart gränsträd hör. Kan ju också vara så att eftersom man inte gav bolaget chans att avlägsna grenar och rötter på granntomten så har fel begåtts som ändå leder till ersättningskrav.Claes Sörmland skrev:
Skickligt googlat!
Då har vi ärendenumret (T 8226-08) så det går utmärkt att begära ut domen från Svea Hovrätt via ett email.
Lundastudenterna sammanfattar ärendet:
[bild]
Ref:
Blixt och Gustavsson. Skadevärdering av olovligt avverkade tomträd. Examensarbete. År?
Det verkar i deras sammanfattning som om det är ostridigt att träden tillhör bolaget och därmed har fällts olovligen.
Varför hovrätten fokuserade så mycket på det estetiska värdet var troligen för att det vid tidpunkten bara fanns två mycket gamla HD-domar som då hade fastslagit att skönhet/det estetiska spelar roll för skadeståndet. Numera finns ju också HD-domen från 2015 som vi redan har varit igenom.
Nu fick jag ut domen T8226-08 från Svea hovrätt. Och mycket riktigt så resonerar både tingsrätten och hovrätten så att trädet inte ägs gemensamt som en enhet utan man äger den del som står på ens fastighet.D Dr Jumping Jack skrev:Med samäger menar jag att två grannar äger något tillsammans, t ex lös egendom. Svårt att se att man kan samäga en del av fastigheten (tallen) men inte resten. Om man nu ser på det som du föreslår, man äger var sin del av trädet (den del som befinner sig på resp fastighet) så blir det ju enklare att förstå hur ägandeförhållandena ser ut.
Hovrätten:
"Bolaget har i hovrätten förklarat sig godta tingsrättens bedömning av GTs skadeståndsskyldighet i sig. Bolagets talan här gäller alltså storleken av det skadestånd som GT ska betala för träd A samt för 50 % av träd C och 25 % av träd D.
Det hovrätten hänvisar till är tingsrättsförhandlingarna. Träd C och D var rotade över gränsen. Tingsrätten ger följande domskäl angående dessa träd:
"GT har alltså medgett skadeståndsskyldighet i och för sig såvitt avser del av träd C och D. Parterna är också överens om att skadestånd ska beräknas med utgångspunkt i hur stor andel som stod på bolagets fastighet. Mot bakgrund av vad som framkommit vid synen, bl a utifrån gjorda rödmarkeringar på stubbarna efter de fällda träden,
finner tingsrätten att det inte är visat att större del av träden än vad GT har vitsordat stod på bolagets fastighet. Hon är således i enlighet med sina medgivanden skadeståndsskyldig för 50 % av träd C och 25 % av träd D."
D v s både tingsrätten och hovrätten köper att skadeståndet efter överenskommelse mellan parterna ska beräknas med utgångspunkt att respektive fastighetsägare äger den del av träden som står på fastigheten. De snöar inte ned sig i djupare diskussioner om ägandet av träden.
Resten av domen är rätt ointressant för tråden eftersom den handlar om beloppets storlek och detta var före HDs dom 2015.
Frågan är vad som händer om ena grannen meddelar den andra grannen att han önskar fälla ett sådant gränsträd (egentligen sin del av trädet). Har då den andra grannen rätt att neka? På vilka grunder?harry73 skrev:
jag tror att grannen äger ena hälften (eller 35%) av trädet och TS mamma andra hälften (eller 65%). Så de samäger inte trädet, men de äger varsin del. Den intressanta frågan blir då om ägaren av träddel får göra vad som helst med sin del, även om det skadar grannens del.
Jurisprudens tyder på att så inte är fallet.
Det borde betyda att du får ta bort grenar och rötter som sitter fast på din träddel utan att fråga grannen. Man får också spika upp en fågelholk eller montera belysning i din del av trädet.
Men du får inte sätta in en plugg med round up som gör att hela trädet dör
Jag gissar baserat på domar och JBs skrivningar att svaret är att det beror på. Om det t ex gäller ett viktigt vårdträd i en gårdsmiljö så kan grannen neka om den som vill fälla inte har riktigt bra skäl att fälla trädet. Om det är ett slyträd bland andra på en icke kultiverad fritidstomt lär kraven vara rejält höga för att neka fällningen.
Då blir det så att den som har bäst skäl vinner. I det här fallet så är båda parters skäl tunna, TS mamma tycker att tallen är en gränsmarkering och tomterna flyter ihop utan tallen, grannen tycker att det är för mycket träd. Det blir inte lätt att avgöraClaes Sörmland skrev:
Frågan är vad som händer om ena grannen meddelar den andra grannen att han önskar fälla ett sådant gränsträd (egentligen sin del av trädet). Har då den andra grannen rätt att neka? På vilka grunder?
Jag gissar baserat på domar och JBs skrivningar att svaret är att det beror på. Om det t ex gäller ett viktigt vårdträd i en gårdsmiljö så kan grannen neka om den som vill fälla inte har riktigt bra skäl att fälla trädet. Om det är ett slyträd bland andra på en icke kultiverad fritidstomt lär kraven vara rejält höga för att neka fällningen.
Jag tycker att en beräkning av prydnadsvärdet är larvigt för träd som står på gränsen. Ett halvt träd har ju inte halva prydnadsvärde som ett helt träd.
Säg att jag skulle kunna avlägsna min del av trädet utan att grannens del dör (jag vet att det är hypotetisk, men försök ändå), då ser resterande halva trädet bara konstigt ut och har inte något prydnadsvärde kvar.
och med återanskaffningsvärdet av halva träd, borde man kunna hävda att det är osannolikt att ägaren av halva trädet kommer att återplantera ett helt träd för ofantliga summor, om han får betala hälften ur egen ficka. Och då borde man utgå från trädets värde och då tå hänsyn till att ett halvt träd inte har något prydnadsvärde. Eller så kräver man att man bara ersätter hälften av grannens redovisade kostnader efter återplantering av likvärdigt träd.
Det är tråkigt att folk inte förstår ansvaret de har, när de kommer upp i HD. Då ska de se till att man prövar så många resonemang som möjligt
Säg att jag skulle kunna avlägsna min del av trädet utan att grannens del dör (jag vet att det är hypotetisk, men försök ändå), då ser resterande halva trädet bara konstigt ut och har inte något prydnadsvärde kvar.
och med återanskaffningsvärdet av halva träd, borde man kunna hävda att det är osannolikt att ägaren av halva trädet kommer att återplantera ett helt träd för ofantliga summor, om han får betala hälften ur egen ficka. Och då borde man utgå från trädets värde och då tå hänsyn till att ett halvt träd inte har något prydnadsvärde. Eller så kräver man att man bara ersätter hälften av grannens redovisade kostnader efter återplantering av likvärdigt träd.
Det är tråkigt att folk inte förstår ansvaret de har, när de kommer upp i HD. Då ska de se till att man prövar så många resonemang som möjligt
Redigerat:
om vi sedan går tillbaka till rättsfallet vid Länna gård,då skriver att träden hänger över en damm och skapar en grön inramning för herrgården.
Enda stället jag kan komma på var de träd stod har jag inringad. Men på google earths historik ser jag inte att man tagit bort något. I alla fall inte så mycket att det gjorde ett hål i trädmuren.
@Claes Sörmland När tog hon bort träden? var det innan dec 2008?
Enda stället jag kan komma på var de träd stod har jag inringad. Men på google earths historik ser jag inte att man tagit bort något. I alla fall inte så mycket att det gjorde ett hål i trädmuren.
@Claes Sörmland När tog hon bort träden? var det innan dec 2008?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 296 inlägg
Ja, det var synd. Man kan ju tänka sig att det finns praxis även för detta, men det är synnerligen torftigt beskrivet i jordabalksutredningen (som jag nu kastat ett öga på). Inte heller nämna det direkt i 1734 års lag (som vi diskuterade tidigare).Claes Sörmland skrev:
Jag tycker att konceptet samägt träd är stötande för rättskänslan. Ett träd som år 1 helt tillhör en fastighet (med full rådighet) skulle då alltså kunna bli delägt X år senare då det pga. tillväxt spridit sig över gränsen och vara något som helt plötsligt (nåja) grannen har veto om hur det får hanteras.
Det är en fråga där jag tycker att svaranden borde ha yrkat annorlunda, om nu huvuddelen av trädet stod på hennes mark och det kom därifrån.
Jag anser att den frågan i allt väsentligt fortfarande är outredd.
Det här har dock ingen bäring på TS mammas situation. Där är det ju solklart att hon minst ägde delar av trädet (som jag ser det: hela) och att grannen fällde trädet olovligen, antingen enligt samägandelagen (som faktiskt exkluderar den här situationen, då fast egendom samägd mellan två fastigheter inte är bland de uppräknade fallen i 1 § och ett rotat träd definitionsmässigt är fast egendom) eller genom egenmäktigt förfarande.
Under våren 2006 skedde fällningarna enligt domen.harry73 skrev:
om vi sedan går tillbaka till rättsfallet vid Länna gård,då skriver att träden hänger över en damm och skapar en grön inramning för herrgården.
Enda stället jag kan komma på var de träd stod har jag inringad. Men på google earths historik ser jag inte att man tagit bort något. I alla fall inte så mycket att det gjorde ett hål i trädmuren.
@Claes Sörmland När tog hon bort träden? var det innan dec 2008?
[bild]
Är man så dum att man planterar ett vårdträd på fastighetsgränsen, tycker jag inte att man kan kräva att den står kvar. Och är man så dum att stycka av en fastighet från sin fastighet så att vårdträdet hamnar på gränsen, tycker jag inte heller att man har så mycket att säga om saken.Claes Sörmland skrev:
Lite samma sak som bönder som gärna styckar av en villafastighet för att tjäna bra med pengar och därefter är förvånade att den nya fastighetsägaren inte uppskattar att bonden sprutar gödsel över fastighetsgränsen
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 296 inlägg
Det är ju HD som avgör vad de ska pröva, och de väljer gärna tydliga fall. Det går inte heller att lägga till frågor mellan rättsinstanser, utan högre rätt ska pröva samma sak som underrätten (med vissa mindre undantag).harry73 skrev:
Vilket fantastiskt engagemang. Tack än en gång!Claes Sörmland skrev:
Frågan är vad som händer om ena grannen meddelar den andra grannen att han önskar fälla ett sådant gränsträd (egentligen sin del av trädet). Har då den andra grannen rätt att neka? På vilka grunder?
Jag gissar baserat på domar och JBs skrivningar att svaret är att det beror på. Om det t ex gäller ett viktigt vårdträd i en gårdsmiljö så kan grannen neka om den som vill fälla inte har riktigt bra skäl att fälla trädet. Om det är ett slyträd bland andra på en icke kultiverad fritidstomt lär kraven vara rejält höga för att neka fällningen.
Jag är ganska bra på att googla och researcha. Men ibland sämre på att få ihop informationen till begriplig enhet.
Här är det också så många parametrar och nivåer att ta hänsyn till.
Går det att förklara de här senaste turerna, och då särskilt dess eventuella bäring på "mamma och grannen", på ett något förenklat sätt...?