Grannen har fällt ett träd på tomtgränsen till min mammas tomt. Vad göra?

[Nissens]

Jag hade drivit fallet åt henne, som lördagsnöje.

Kul för henne att hamna mellan dig o grannen. Men så är det i livet man väljer inte sina barn, inte heller sina föräldrar. Ett lotteri.

 

[Sir Duke]

Kul för henne att hamna mellan dig o grannen. Men så är det i livet man väljer inte sina barn, inte heller sina föräldrar. Ett lotteri.

Nja. Det måste ju vara sanktionerat av henne. Så står jag för efterforskningar och ett par brev.

Vad är man för barn om man inte hjälper sin gamla mamma att freda sig mot våldförande grannar? En nitlott va?

 

[Claes Sörmland]

Värdeökningen på grannens tomt till följd av tallens bortgång borde vara en bra ersättnings grund.

Så ser inte praxis ut. Följer man Högsta domstolens prejudicerande fall om just tallar som sågats ned på granntomten så blir det mer så här (NJA 2015 s. 199). Om vi antar att TS mammas granne ska betala skadestånd för fällningen så gäller detta:

Tallen är inte planterad och är ett äldre naturträd och kan därmed inte ersättas med ett likvärdigt träd. Detta alternativ som är huvudalternativet vid skadeståndsbestämning kan således inte fungera som bas för beräkningen.

Därmed ska ersättningen beräknas utifrån vedvärdet samt det eventuell minskade marknadsvärdet på TS mammas tomt. I NJA 2015 s.199 sattes värdet till ungefär 1000 kr vedvärde per stor tall samt en minskning av värdet på fastigheten med 30 000 kr när tre tallar fälldes och en tall till skadades så svårt av motorsågen att den senare var tvungen att fällas. D v s man får titta på hur TS mammas fastighet har minskat i värde av tallfällningen för att beräkna ett tänkt skadestånd. HD betonar just att varje fall är unikt. T ex kan man ta in en lokal mäklare som kan bedöma om tallen skulle påverkat marknadsvärdet av fastigheten. Borttagande av en tall på en trädrik fritidstomt lär t ex inte påverka värdet av fastigheten medan samma tall mitt i Stockholms innerstad lär ge en helt annan värdepåverkan.

Till detta kommer ju det krångliga att vi inte ens vet om det var TS mamma som var ensamägare av tallen eller inte. Givet att den verkligen står med stammen över fastighetgränsen. Jordabalken och dess förarbeten (jag kollade proppen) ger ingen bra ledning och detta är en gråzon. Kanske var hon ensamägare, kanske var hon delägare av tallen så grannen till del har fällt sin egen tall. Den exakta lokaliseringen av tomtgränsen är nästa krångliga sak. Så ingen vet nog hur detta skulle värderas i rätten.

 

[Dr Jumping Jack]

Kan det inte vara så att eftersom grannarna är överens om var tomtgränsen går innan brottet begicks så blir det den gränsen som räknas när rätten dömmer.

 

[harry73]

Kan det inte vara så att eftersom grannarna är överens om var tomtgränsen går innan brottet begicks så blir det den gränsen som räknas när rätten dömmer.

Nej, men eftersom grannarna är överens om var gränsen går, kommer rätten anta att så är fallet och behöver de inte få det kontrollerat

 

[Taggeman]

Ja, det stämmer.

Det här handlar ju, som jag ser det, om att försöka hitta den skärningspunkt där a) mamma blir åtminstone något gladare än vad hon för närvarande är, och b) grannen får klart för sig att hon, förutom att hon genom att helt "köra över" mamma och därmed äventyrat grannsämjan dem emellan, även har begått en lagöverträdelse; sannolikt medvetet. I alla händelser har hon inte bemödat sig med att kontrollera vilka regler som gäller.

Och det vore kanske inte så egendomligt om hon vore en 21-årig kille med dokumenterade impulskontrollstörningar, aktivt medlemskap i en obskyr MC-klubb och en arg pitbullterrier.

Men nu är hon en mycket erfaren yrkeskvinna i 65-årsåldern, som är verksam inom ungefär samma område som dom som åker runt och håller föreläsningar på temat "Hur du handskas med besvärliga människor", "Så använder du retorik på rätt sätt", "Undvik energitjuvarna!" och "Tänk positivt!"

Och det skänker enligt min ringa mening en extra dimension åt den här händelsen; att en människa som har som yrke att lära andra hur man bygger framgångsrika relationer, är orsaken till att min mamma har gråtit en del dom senaste dagarna.

Den här tråden tillkom främst för att jag hoppades på inlägg från medlemmar med egen erfarenhet av liknande situationer.

Kan man nå något slags överenskommelse UTAN att vidta juridiska åtgärder så är det naturligtvis det bästa.

Jag vet inte hur eller vad. Det handlar INTE om att mamma tror att tallen är värd flera miljoner, och vill ha dom pengarna av grannen.

Utan om grannen har betett sig uselt.

Och i alla andra sammanhang så är det ju tillåtet att reagera på det.

Men i dom här sammanhangen så verkar förvånansvärt många tycka att "shit happens".

Varför i hela fridens namn lägger du ner tid på dyrliga saker släpp det det är en energitjuv ju... gör någe roligare för mamsen....

 

[Claes Sörmland]

Kan det inte vara så att eftersom grannarna är överens om var tomtgränsen går innan brottet begicks så blir det den gränsen som räknas när rätten dömmer.

Om de är överens om gränsens dragning och inte för upp en tvist om det i förhandlingen så lär ju rätten utgå från att uppgifterna stämmer. Men förs det upp som ett tvistemål så lär rätten behöva ta ställning till det. Vad grannen och mamman tyckte om gränsen före förhandlingarna spelar ingen roll vad jag förstår.

 

[BG.s]

Tråkigt att detta görs utan samrådan, trädet går ju inte att få tillbaks.
Men på stubben ser det iallafall ut som att det är ett proffs som har sågat.
/// BG

 

[Chrizzan]

Rent allmänt är det rätt tragiskt även om det är sant "mycket bättre att bara ge upp och glömma det". Är ju det här som gör det så lätt för idioter att bara göra precis som de vill så de slipper undan så lätt. Har du ork och energi kan du gå hur långt du vill... Personligen hade jag inte orkat men förmodligen gjort mitt missnöje väldigt tydligt för grannen och att fler sånna tilltag inte kommer uppskattas. Den enkla vägen.

 

[Nissens]

Nja. Det måste ju vara sanktionerat av henne. Så står jag för efterforskningar och ett par brev.

Vad är man för barn om man inte hjälper sin gamla mamma att freda sig mot våldförande grannar? En nitlott va?

Du känns rätt aggresiv. Du vet ju inte ens vems tomt trädet stod på. Hade jag varit 80 bast så hade jag inte velat bråka de sista åren i huset om ett träd...

 

[Sir James]

Du känns rätt aggresiv. Du vet ju inte ens vems tomt trädet stod på. Hade jag varit 80 bast så hade jag inte velat bråka de sista åren i huset om ett träd...

Stort grattis!
Du gjorde precis kommentar nr 400 på denna tråd.

 

[maria01]

Inga 100 150 år gammal tror ts tog i lite väll mycket

 

[Jari M]

Min mor äger ett fritidshus med tillhörande tomt i Stockholms län.

Hennes granne har, utan att tillfråga mamma, och i mammas frånvaro, låtit fälla ett träd som befinner sig på gränsen mellan grannens och mammas tomt.

Det handlar om en gissningsvis 100-150 år gammal tall.

Mamma är nu mycket ledsen eftersom hon absolut inte ville att tallen skulle fällas. Grannen har tidigare fällt ett flertal träd på sin egen sida om gränsen, och sedan den nu aktuella tallen fällts, är insynen så gott som total. Det känns nu närmast som om grannens och mammas tomter är en och samma tomt.

Exakt på millimetern var gränsen går är vi inte till 100% säkra på, men det ska givetvis både kollas, dubbelkollas och trippelkollas.

Grannen påstår sig dock veta exakt var gränsen går, och t o m har märkt ut den vid den nyss fällda tallens stubbe.

Jag bifogar foto på stubben, med en gul tråd som markerar den enligt grannen korrekta tomtgränsen.

Det häpnadsväckande är, att den - enligt den gula tråden - större delen av stubben är belägen på mammas tomt. Vilket stämmer väl överens med mammas uppfattning om var tomtgränsen går.

Grannen har alltså konstaterat att tallen låg på tomtgränsen, och till (uppskattningsvis) 65-70% på mammas sida om gränsen, och därefter tagit ned tallen.

Mamma, som är snart 80 år gammal och precis tillfrisknat från bröstcancer, har pratat lite med grannen, som hävdar följande:

- Hon trodde att det räckte med att ett träd till någon del - hur liten som helst - befann sig på hennes sida av tomtgränsen, för att hon skulle ha rätt att ta ned det.

- Hon tycker att det är alldeles för mycket träd i omgivningen, och att det är trevligare utan träd.

- En helt annan person i samma fritidshusområde har nyligen tagit ned ett dött träd just bortom utkanten av grannens tomt, och då tyckte hon att hon lika gärna kunde ta ned den fullt friska tallen som alltså med all sannolikhet till 65-70% befann sig på mammas tomt (ytterst oklart var logiken/relevansen finns i detta resonemang).

Jag vet att trädfällning och grannosämja är ett lite uttjatat ämne, men det känns som om detta "fall" är lite uppfriskande såtillvida att grannen på intet sätt försöker hävda att tallen stod helt eller till övervägande delen på hennes sida, utan alltså vidgår att den till större delen stod på mammas sida, men ändå lät ta bort den utan att informera mamma.

Så fort vi fått bekräftat att tomtgränsen går där såväl grannen som mamma tror att den går, så finns det ju ett antal rättsliga åtgärder som kan vidtas.

Men frågan är vad man eventuellt gör INNAN man drar i den juridiska gonggongen.

Bjuder hem grannen för ett allvarligt samtal? Visar upp relevanta lagtexter? Försöker göra upp i godo? Hur mycket pengar är relevant att kräva?

Fritidshuset är mammas paradis på jorden, och en gigantisk konflikt med grannen skulle till stor del spoliera mammas framtida vistelser där.

Samtidigt är det åtminstone för mig tämligen självklart, att man inte låter något sånt här passera obemärkt.

Tilläggas kan att grannen är c:a 15 år yngre än mamma, fortfarande yrkesaktiv inom management/personlig utveckling, har stort självförtroende, väldigt mycket skinn på näsan och inte är typen som lätt får skuldkänslor, utan snarare en sådan person som lugnt verkar kalkylera med att "självklart blir det ibland lite gnäll i organisationen när man som chef måste fatta jobbiga beslut, men sånt får man skaka av sig".

- Tänk om tallen faller på huset. Vem tar dena kostnaden. Grannen eller husägaren

 

[Talisman]

Inga 100 150 år gammal tror ts tog i lite väll mycket

Jag ber om ursäkt.

 

[fsn]

Ni extrapolerar.

Lagen gäller och den säger att man inte får förstöra grannens egendom även om den är på min fastighet.

Man får begära rättelse den formella vägen. Absolut inte gå ut med sågen.

Det är skillnad på träd och rötter, det faller inte under samma lag.