Då är det bara att be Lantmäteriet om hjälp. Grannen får betala halva kostnaden rörande gränsen till denna. Du kan åtminstone hitta ned detta och fråga om de är villiga att betala för att reda ut frågan...P Pender skrev:
Nu är det inget problem för mej. Jag har bästa förhållande till grannen. Jag ville bara beskriva problemet med att koordinater inte automatiskt innebär sanningen.pacman42 skrev:
Problemet kommer om jag skulle få för mej att bygga något utmed gränsen. Då måste jag ju veta var den går.
Vi har inte fått reda på vilket underlag som använts. Om bra underlag har använts kan det mycket väl vara den juridiskt korrekta gränsen även om aktören kanske inte har befogenhet att sätta ut permanenta markeringar som kan misstas för officiella. Kan man argumentera för att de är korrekta kan man väl ställa grannen inför valet att acceptera dem eller vara med om att betala för en officiell gränsutvisning (Lantmäteriet fördelar nog kostnaden på berörda fastighetsägare och ev finns möjlighet att få domstol att döma grannen till skadestånd också).P Pligg85 skrev:
Är underlaget sämre kan man ju begära fastighetsbestämning men det blir lätt dyrt (vilket kan vara ett påtryckningsmedel) så det är ju bra att ha en god uppfattning om förväntat utfall.
Vi har inte fått reda på vilket underlag som använts. Om bra underlag har använts kan det mycket väl vara den juridiskt korrekta gränsen även om aktören kanske inte har befogenhet att sätta ut permanenta markeringar som kan misstas för officiella. Kan man argumentera för att de är korrekta kan man väl ställa grannen inför valet att acceptera dem eller vara med om att betala för en officiell gränsutvisning (Lantmäteriet fördelar nog kostnaden på berörda fastighetsägare och ev finns möjlighet att få domstol att döma grannen till skadestånd också).P Pligg85 skrev:
Är underlaget sämre kan man ju begära fastighetsbestämning men det blir lätt dyrt (vilket kan vara ett påtryckningsmedel) så det är ju bra att ha en god uppfattning om förväntat utfall.
Även att rycka bort pinnar vid bygg och anläggningsarbeten är ett brott i form av skadegörelse, det har kostat att sätta ut dem, det kan bli stilleståndskostnader och i värsta fall fel i konstruktionerna. Att ta bort officiella gränsmarkeringar räknas som förfalskningsbrott med upp till 4 års fängelse i straffskalan!D Daniel 109 skrev:
Är man helt säker på sin sak vad gäller gränsmarkeringarna och man anser grannsämjan är förstörd för all evig framtid så är inte steg 5 helt fel. Det gör ju att man sparkar över bollen till grannen så får han agera bäst han vill. Har man ändå grävmaskinen framme kan man lägga dit ett par stenbumlingar med...Nötegårdsgubben skrev:
Blir grannen hotfull så får man dokumentera och skicka polisen på han, går han juridiska vägen så är det till Lantmäteriet han skall vända sig till, där man förhoppningsvis redan har torrt på fötterna.
Lantmäteriet gör det mot betalning från fastighetsägaren. Lantmäteriet ska vara självbärande så allt ska finansieras med avgifter.F FGLIN skrev:
I en del kommuner mäter kommunens mätare in de rör som går att hitta där det konstaterats att koordinaterna är osäkra, främst inom samlad bebyggelse och planlagda områden. Det skickas sen till lantmäteriet som uppdaterar fastighetsskartan.
Det finns flera anledningar till att kommunerna gör så. Det ger en bättre rättssäkerhet i samband med bygglov och det är en del av det numera frostiga samverkansavtalet Lantmäteriet har med kommunerna.
Vissa kommuner löser det genom att leta reda på alla gränsrör när det görs en nybyggnadskarta. Hittas inte alla så får fastighetsägaren beställa nya markeringar från Lantmäteriet innan det kan bli tal om bygglov.
Om mätfirman har hittat fasta gränsmärken som beskrivs i den lantmäteriförrättning som fastställde fastighetsgränsen så bör dessa märken vara gällande.useless skrev:
På landet bryr man sig kanske mindre om äganderätten utan prioriterar som man "alltid har gjort". Det bör man ta hänsyn till som nylantis, men utan att tumma på sin äganderätt, förstås.O [old rusty] skrev:Sen finns det ju dynamiken fastboende vs. nyinflyttad sommarstugeägare som inte ska föraktas.
Samhället drar inte in pengar på fastighetsskatt. Det är den offentliga sektorn av samhället som gör det. Kommunal fastighetsskatt ("fastighetsavgift") utgjorde 96 % av den totala fastighetsskatten (statlig + kommunal) på 20.2 miljarder kronor (2024).F FGLIN skrev:
(Källa: ekonomifakta.se)
Så att den statliga fastighetsskatten skulle kunna finansiera ett stort lantmäteriprojekt av den typ du efterlyser tvivlar jag på.
Det vore kanske ett bra projekt, men det måste nog finansieras på annat sätt.
Det är ganska vanligt. Det tycks också vara ganska vanligt att (felaktigt) tro att fastighetskartor är juridiskt bindande.P Pligg85 skrev:
Det finns inget som lugnar ner en upprörd stämning så mycket som att handla i affekt.P Pligg85 skrev:
Enig om A & B.
Sen diskuterar man saken med grannen nästa dag. Eller med mätfirman, som givetvis har lämnat en lapp i brevlådan om saken.
Det räcker väl med att flytta de pinnar som hindrar infart?Claes Sörmland skrev:
Sen diskuterar man saken med grannen nästa dag. Eller med mätfirman, som givetvis har lämnat en lapp i brevlådan om saken.
Precis. Det vore väldigt jobbigt annars i många delar av världen då GPS-positionerna flyttar sig flera centimeter per år. Detta gör att RTK på robotklippare är nödvändigt oavsett om GPS:en skulle ha millimeter precision, marken har nämligen inte det...P pmd skrev:
Att staten slösar bort dessa intäkter på att överföra dem till kommunerna är en dålig ursäkt för att inte ha lite grundläggande underhåll och modernisering av fastighetsadministrationen inkl gränser. Staten beskattar också fastigheterna på fler sätt t.ex. reavinstbeskattning (vilket vid 2% inflation väl innebär 0,5%förmögenhetsskatt) och lagfartsskatten.P pmd skrev:
Lantmäteriet drog 2025 in drygt 12 miljarder i stämpelskatt medan de verkliga kostnaderna för hantering torde täckas av de 239 miljoner kronor de drog in i tillhörande administativa kostnader. Oklart om detta är lagfartsskatt eller summan av lagfartsskatt och skatt (2%) på nya pantbrev. Därutöver tar ju staten in mycket på fastighetsskatt varav en del skickas vidare till kommunerna (alla kommunala skatter hanteras ju av skatteverket, beskattning är Rikdagens monopol fast en del beskattningsrätt delegeras) och så blir det ju reavinstskatt när fastigheter säljs även om förstås mycket skjuts upp. Staten tar också in en hel del moms på byggande etc, men det kanske är att föra det långt att ta med den i diskussionen. Klart är att men de skatter som tas ut vore det fullt rimligt att Lantmäteriet hade någon eller några tjänstemän per län för att ta hand om den långsiktiga vården och underhållet av fastighetsrättsliga uppgifter och gränsmerkeringar. Detta är viktig infrastruktur som till stora delar är gammal som inte bara behöver unerhållas utan även moderniseras.P pmd skrev: