Svensk elnorm på 90 -talet.Mikael_L skrev:
En del av avsäkringen är för att ledartemperaturen i kabeln inte skall bli för hög. Nominellt kan man då tex max säkra en 2,5 mm2 kabel med 16 ampere.
Men det är helt OK också att säkra så även om det ligger flera lager kabel på en stege tex, Detta gäller dock inte för större kabeldimmensioner som tex 10 mm2. Här kan man bli tvungen att säkra ner från nominellt max just pga att förälnningen inte ger tillräckligt bra kylning.
Du behöver alltså inte ta hänsyn till förläggningen vid avsäkring av små dimensioner men det måste man vid större enligt regelverket (då iaf)
Den enda googleträffen jag får på "svensk elnorm" är till ditt inlägg här.Ulltand skrev:
Var det en standard? Vilket nummer i så fall?
Jag hittar inte. Den kanske har ett annat namn...
Det var några år sedan så namnet kanske blev fel
Men tillbaka till sakfrågan. Behöver man ta särskild hänsyn till förläggningssättet med grövre kablar som man inte behöver med tunnar dimensioner? Dvs en sort dispens för ledningar under 4 mm2. ( eller om det var 6 mm2) Den fanns då iaf.
Tanken bakom detta antar jag var att oavsett hur du förlägger en 1,5 mm2 kabel så kommer ledartemperaturen inte bli över 70 C om den säkras 13 amp. 2,5 mm2 16 amp osv.
Det stämmer inte, du kan lätt få en 1,5 CU att bli betydligt varmare än 70 grader vid ”rätt” förutsättningar. Jag kan tänka mig att undantaget beror på att vid dimensionering av gruppledningar så säkras dessa oftast av 10A. Effektbehovet är dock generellt mycket litet per grupp. Det ska därför mycket till att flera gruppledningar som ligger ihop belastas i närheten av de 10A de är dimensionerade för. Det begränsas också av matande huvudlednings avsäkring. Samma princip bör inte gälla för huvudledningar där belastningen ofta konstant åtminstone ligger på 50% av vad de dimensionerats för.
Temperaturen i en kabel beror naturligtvis på den omgivande temperaturen samt den värme som bildas inne i en kabel. Så ligger det flera lager med belastade kablar ökar temperaturen oavsett grovleken på kabeln. Som jag mins så har det aldrig varit nått undantag när det gäller "tunnare" kablar, utan beroende på bla antal lager så reduceras belastningsförmågan.
Idag följer vi SS436 40 00, och här har du tabellen för absolut maximal möjligt avsäkring map på uppvärmning av ledarna (belastningsförmåga).
Men sen tillkommer det normalt sett en massa begränsningar, t.ex. att kabeln inte tål 90°C temp utan bara 70°C, eller att spänningsfallet blir för högt eller kortslutningsströmmen för låg och en massa annat. Så denna tabell får inte läsas som att det alltid är tillåtet/möjligt.
Tvärtom så är det väldigt ovanligt att man kan maximera enligt denna tabell.
En annan "finess" är att vad gäller belastningsförmåga så kan man ha större säkring i de fall som lasten är känd, dvs man är helt säker på vad lasten kan dra som max i normal drift, då kan säkringen utgöra kortslutningsskydd endast istället.
Detta är dock inte så klokt att tillämpa i bostadsmiljöer och andra ställen där det är en stor osäkerhet över hur kunnig person det kommer vara nästa gång det grejas, men i industrin är det helt OK.
Men som du ser här så kan en kabel med 2,5mm2 ibland belastas med 35A , ganska långt ifrån dina 16A.
Men det är som sagt ganska smala förutsättningar, det måste vara kabel som tål 90°C temp, nedgrävd minst 0,7 meter i mark med en termisk resistivitet på min 2,5 K·m/W och marktemperatur på max 20°C.
Sen är det ändå troligt att kabelns längd medför för högt spänningsfall och för låg kortslutningsström.
Du måste ta hänsyn till förläggningssättet för alla dimensioner av starkströmskablar. Det finns ingen frisedel någonstans. Däremot kan man erfarenhetsmässigt ofta skippa beräkningar och sånt i de flesta tillfällen med framförallt klenare dimensioner. Om man är nöjd med att följa tumregel så är det gott nog, bara bra om man samtidigt har en känsla för när tumreglerna inte längre funkar, men det är i praktiken endast för långa gruppledningar.
Många har säkert varit med om att en kabelvinda luktat bränt när man inte dragit ur kabeln helt.
Att man behöver räkna på grövre kabel men inte tunnare kan kanske bero på att andelen koppar i tvärsnittet ökar ju grövre kabeln är då tjockleken på isolationen inte ökar nämnvärt med grovleken.
Att man behöver räkna på grövre kabel men inte tunnare kan kanske bero på att andelen koppar i tvärsnittet ökar ju grövre kabeln är då tjockleken på isolationen inte ökar nämnvärt med grovleken.
Sen ska man också vara uppmärksam på att kabelns belastningsförmåga är INTE lika med tillåten avsäkring. Det beror även på vilken typ av säkring det är.
Så än en gång, jag hoppas ingen tolkar bilden från tabellen som att detta är något generellt tillåtet.
Att läsa denna tabell så är lika smart som att köra sin bil med varvtal precis vid gränsen på det röda området hela tiden man är ute och kör.
Nej, det har egentligen inget med det att göra.Logad skrev:
Främsta anledningen till att börja räkna när man får större dimensioner är att kostnaden för kabeln börjar blir ganska stor, så man tjänar snabbt en hel del pengar på att inte överdimensionera i onödan, samtidigt som spannet mellan någon slags tumregel och vad man sen klarar sig med börjar bli märkbart.
Om man behöver 16A säkring, så är det ingen som ger sig på och räkna ifall en 1,5mm2 klarar sig, ty det gör det nästan aldrig, så det är bara tidslöseri att räkna, det är bara att välja 2,5mm2 enligt tumregel, direkt.
Ungefär samma vid 25A säkring, det är lika bra att välja 6mm2 direkt.
Men över 25A så kan det börja löna sig att räkna på vad man verkligen behöver för area.
Men tvärtom kan jag räkna, jag har en befintlig 1,5mm2 avsäkrad 10A. Nu behövs det lite mer effekt, kan jag byta till 13A eller kanske t.o.m 16A och slippa byta en lång svårbytt kabel?
Då jobbet att byta kabel kanske blir flera timmar samt uppbrutna väggar etc, så kan det plötsligt vara mycket värt att prova räkna/kolla om den istället går att säkra med 13A t.ex.
Hehe, vad rolig du var nu. Tog mig tyvärr en stund innan jag fattade.pellefant skrev:
Men i vilket fall, tror inte du också att skribenten med 3x1,5 faktiskt menade 3g1,5?
Så läser i alla fall jag det, så kan man gå vidare med frågan och behöver inte stoppa vid korrekturläsningen.
Men däremot är jag rätt övertygad att elektrikern ifråga gjorde rätt som antog att en 13A till den där LLVP'n blir bra. Ty i drift tar den troligen inte mer än 4-6A, men kanske har lite startström. Så därför ger en 13A bättre marginal vid start. Så förutsatt att det endast sitter VP på denna grupp så kan man räkna detta som känd last och då behöver uppvärmning av kabel bara räknas på lasten, inte på säkringen.