Vet inte om jag riktigt har fattat situationen. De här grannarna, vistas de inte i sitt hus? Har de fått reda på att de är skyldiga pengar för avlopps-service?
Kan tänka mig att om de har skyddad identitet, och dessutom bor någon annanstans. Så är det rätt svårt att få fram att det behöver betalas.
Kan tänka mig att om de har skyddad identitet, och dessutom bor någon annanstans. Så är det rätt svårt att få fram att det behöver betalas.
Som jag tänkte så har granne 1c gått till advokat och jag har fått ett brev från advokaten med uppmaning att omedelbart stänga granne 2 ledning in i vår gemensamma anläggning. I ett samtal med kommunens tjänsteman så kan man inte bara stänga av avloppet! Fastigheten där gamlingarna bor blir och har bott där med denna lösning i 14 år ju obeboelig! Men den här typen av personer ( Sociopat och rättshaverist) skiter visst i hur det sociala samhället ser ut ser ut, bara de kan håva in stålar. Jag blir så irreterad på dessa typer som vandrar runt i vårt samhälle och bara ställer till oreda.
L Latitud79 skrev:Fast nu har ju TS redan vunnit högsta vinsten. Osannolikt med två högvinster samma dag
Då kan du väl svara att du slutar beställa service på anläggningen och att du kommer att informera kommunen om det
Obs jag brainstormar, svaret ska såklart vara mer genomtänkt och innehålla mer.
Obs jag brainstormar, svaret ska såklart vara mer genomtänkt och innehålla mer.
Du kanske bör rådgöra med en egen jurist, när man läser motpartens jurist så tycker de att ni gjort fel som sålt vidare delar av den kapacitet som ni anser att ni har rätt till. Troligen får ni inte göra så. Det innebär ju också ett ökat slitage på reningsverket där båda de ursprungliga ägarna borde varit med på beslutet och delat på intäkterna för anslutning av en tredje part. Men nu är det ju redan gjort. Det är väl svårt, men det bästa är väl om ni försöker samlas alla tre parter , kanske med en medlare, och försöka komma överens om ett avtal för framtiden.S Stol skrev:
Grannen har inga extra kostnader i form av extra slitage eller driftskostnader.
Servicen var troligt lika dyrt öven om det gamla paret inte var med. Och när ni får kommunalt vatten ska ni skrota den oavsett.
Granne 1c skada är förlorad intäkt för den period han äger fastigheten.
Lösningen är nu godkännd av kommunen och felet begicks för 14 år sedan.
Servicen var troligt lika dyrt öven om det gamla paret inte var med. Och när ni får kommunalt vatten ska ni skrota den oavsett.
Granne 1c skada är förlorad intäkt för den period han äger fastigheten.
Lösningen är nu godkännd av kommunen och felet begicks för 14 år sedan.
Att TS har agerat felaktigt är ju klart, och rättshaverist eller inte, så kan man förstå att grannen reagerar.
Jag ser dock ett problem i att man reagerar med: ”Mina huvudmän kommer att sammanställa sina krav gentemot Er och kräva ersättning. Så länge dessa krav är obetalda kommer inget av de nu förfallna kostnaderna för reningsverket att betalas av dem.”.
Problemet här är att en gemensamhetsanläggning i detta fall bör kunna ses som helt fristående från TS, och i vissa fall kan gemensamhetsanläggningen ses som en fristående juridisk person.
Den fordran som man riktar mot TS kan då naturligtvis inte överföras till en tredje part, alltså gemensamhetsanläggningen. Det tycker jag en ”advokat” borde ha upplyst sin huvudman om.
Här är det intressant om TS kan ge oss mer information om hur gemensamhetsanläggningen har bildats, och hur den förvaltas. Den bör ha bildats genom en anläggningsförrättning, och då bör den finnas redovisad i fastighetsregistret. I anläggningsbeslutet bör även då även regleras hur anläggningen skall skötas och kostnaderna fördelas.
Jag ser dock ett problem i att man reagerar med: ”Mina huvudmän kommer att sammanställa sina krav gentemot Er och kräva ersättning. Så länge dessa krav är obetalda kommer inget av de nu förfallna kostnaderna för reningsverket att betalas av dem.”.
Problemet här är att en gemensamhetsanläggning i detta fall bör kunna ses som helt fristående från TS, och i vissa fall kan gemensamhetsanläggningen ses som en fristående juridisk person.
Den fordran som man riktar mot TS kan då naturligtvis inte överföras till en tredje part, alltså gemensamhetsanläggningen. Det tycker jag en ”advokat” borde ha upplyst sin huvudman om.
Här är det intressant om TS kan ge oss mer information om hur gemensamhetsanläggningen har bildats, och hur den förvaltas. Den bör ha bildats genom en anläggningsförrättning, och då bör den finnas redovisad i fastighetsregistret. I anläggningsbeslutet bör även då även regleras hur anläggningen skall skötas och kostnaderna fördelas.
Sedan ska alla beslut vara gemensamt och då borde också beslutet att koppla av det gamla paret vara det. Så ts och granneb 1c ska vara överens om avkopplingen
Vi vet ju inte hur avtalet ser ut, men det du säger stämmer säkert. Problemet här är väl att beslutet om inkoppling av det gamla paret också borde ha varit gemensamt, att det borde ha dokumenterats, inklusive hur intäkter och kostnader ska fördelas. Men det är ju redan gjort, nu gäller det att hitta en kompromiss som ni alla tre blir nöjda med. En handlingslinje kanske kan vara att ni räknar ut vad fastigheterna betalat för insats och reglerar detta så att alla får samma kostnad. Sedan så skriver ni ett avtal om skötsel där de tre fastigheterna betalar en tredjedel vardera.harry73 skrev:
Eventuellt insats ska betalas till ägare 1a om han efterfrågar pengarna. 1c har ibgenting att göra med det.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 224 inlägg
Det är alltid jobbigt när det kommer trams från advokater, de har ju en slags övertag i sin förmåga att känna till reglerna och uttrycka sig därefter.
Med det sagt är förstås motkraven på det stora hela just trams.
Låt oss reda ut lite olika delar:
Skriv att ni på ovanstående (eller liknande) grunder kommer att bestrida alla former av motfordran och att ni kommer att kräva grannen på hans del jämte ränta enligt 6 § räntelagen för förfallna fakturor. Från det bör du dock dra halva granne tvås ersättning från att granne ett tog över sin fastighet. För som jag skrivit tidigare tycker jag att ni gjort fel som hållit de pengarna för er själva. Det betraktas säkert som småaktigt utöver det grundläggande felet. Ta bort det argumentet ur ekvationen.
Edit: förtydligade något vem jag menar på ett par ställen i listan ovan.
Med det sagt är förstås motkraven på det stora hela just trams.
Låt oss reda ut lite olika delar:
- Det har inte skett någon extra belastning. Ni har använt 2+2 av fem pe. Att ni inte fått erbjuda dem vidare till granne två ändrar ju inte att ni inte belastat systemet mer än ni haft rätt till.
- Om granne ett som advokaten skriver gjort samma sak hade inte heller spelat någon roll. Systemet ska ju klara 10 pe.
- Den skada som kan finnas är potentiell, om ni eller granne två säljer och belastningen ökar. Det har dock inte skett.
- Därtill har du som jag minns det kommunalt godkännande (muntligt eller skriftligt?) att de accepterar den nuvarande ordningen då det ändå kommer kommunalt avlopp inom x år.
Skriv att ni på ovanstående (eller liknande) grunder kommer att bestrida alla former av motfordran och att ni kommer att kräva grannen på hans del jämte ränta enligt 6 § räntelagen för förfallna fakturor. Från det bör du dock dra halva granne tvås ersättning från att granne ett tog över sin fastighet. För som jag skrivit tidigare tycker jag att ni gjort fel som hållit de pengarna för er själva. Det betraktas säkert som småaktigt utöver det grundläggande felet. Ta bort det argumentet ur ekvationen.
Edit: förtydligade något vem jag menar på ett par ställen i listan ovan.
Redigerat:
Detta kan säkert vara en väg framåt. Men jag är inte helt säker på argumentet att ingen ökad kostnad skett på grund av den tredje anslutningen. Det är inte otänkbart att denna belastning gett ökade driftkostnader, som då väl främst drabbat fastighet ett, jag förmodar att TS delat sina driftkostnader med fastighet två. Vilket som bör ni även komma överens om att kommande kostnader delas lika på de tre parter som är anslutna
Man har troligtvis årligt service med påfyllning av olika medel om de behövs (är inte så insatt i minireningsverk) och årlig tömning till fast kostnad.
Oavsätt lider granne 1c ingen skada om ts ger hälften av det gamla parets bidrag från och med att 1c köpte fastigheten.
Oavsätt lider granne 1c ingen skada om ts ger hälften av det gamla parets bidrag från och med att 1c köpte fastigheten.
Det taktiska i juridiska förhandlingar är att få övertaget. Och den som sitter på pengarna har oftast övertaget.
Advokaten låtsas att grannen har övertaget eftersom han inte vill betala fakturan.
Om du accepetera att grannen har rätt till en del av det gamla parets bidrag, har du något som 1c vill ha.
Om du då skriver att du föredlpr att officiellt släppa in gamla paret i GA och göra nya andelstal (som gör att grannen betalar mindre driftpengar) och att du även är villig att reglera det retroaktivt från och med att grannen köpte fastigheten (då lovar du ännu mer pengar) om granne 1c skriver under ett nytt kontrakt.
Om grannen inte går med på det ska han i alla fall betala sin del i de driftkostnaderna enligt gamla andelstalen.
Obs: jag brainstormar fortfarande även om det blir mer utarbetat
Advokaten låtsas att grannen har övertaget eftersom han inte vill betala fakturan.
Om du accepetera att grannen har rätt till en del av det gamla parets bidrag, har du något som 1c vill ha.
Om du då skriver att du föredlpr att officiellt släppa in gamla paret i GA och göra nya andelstal (som gör att grannen betalar mindre driftpengar) och att du även är villig att reglera det retroaktivt från och med att grannen köpte fastigheten (då lovar du ännu mer pengar) om granne 1c skriver under ett nytt kontrakt.
Om grannen inte går med på det ska han i alla fall betala sin del i de driftkostnaderna enligt gamla andelstalen.
Obs: jag brainstormar fortfarande även om det blir mer utarbetat
Har med stort nöje läst många av Nötegårdsgubbens inlägg, men här måste jag nog komma med några invändningar.
TS har en fordran på gemensamhetsanläggningen för sina utlägg av servicekostnaden. Samtidigt har TS en skuld till gemensamhetsanläggningen för denna servicekostnad i enlighet med det andelstal TS har i anläggningen. Precis på samma sätt har den andra andelsägaren också en skuld till gemensamhetsanläggningen. Skuld och fordran för detta menar jag inte bör ses vara mellan TS och grannen.
Sen måste jag också invända mot resonemanget om motkravet är trams. Det är mycket möjligt att det är det, men det går inte att uttala sig om det. Grannen hävdar att TS har orsakat en skada, och då är det grannens sak att visa denna skada.
Jag tycker att en naturlig väg framåt är att TS tillsammans med granne 2 kontaktar Lantmäteriet och ansöker om en ny anläggningsförrättning, där då granne 2 kan bli delägare i anläggningen och andelstalen justeras. Finns naturligtvis risk för problem, om granne 1 vill ställa till med problem, men det får man räkna med.
Sen bör man naturligtvis efter en ny anläggningsförrättning överväga att bilda en samfällighetsförening för att förvalta gemensamhetsanläggningen. Delägarförvaltning fungerar inte så bra när delägarna inte är överens!
Att kräva grannen på ”hans del” är att blanda äpplen och päron.
TS har en fordran på gemensamhetsanläggningen för sina utlägg av servicekostnaden. Samtidigt har TS en skuld till gemensamhetsanläggningen för denna servicekostnad i enlighet med det andelstal TS har i anläggningen. Precis på samma sätt har den andra andelsägaren också en skuld till gemensamhetsanläggningen. Skuld och fordran för detta menar jag inte bör ses vara mellan TS och grannen.
Sen måste jag också invända mot resonemanget om motkravet är trams. Det är mycket möjligt att det är det, men det går inte att uttala sig om det. Grannen hävdar att TS har orsakat en skada, och då är det grannens sak att visa denna skada.
Jag tycker att en naturlig väg framåt är att TS tillsammans med granne 2 kontaktar Lantmäteriet och ansöker om en ny anläggningsförrättning, där då granne 2 kan bli delägare i anläggningen och andelstalen justeras. Finns naturligtvis risk för problem, om granne 1 vill ställa till med problem, men det får man räkna med.
Sen bör man naturligtvis efter en ny anläggningsförrättning överväga att bilda en samfällighetsförening för att förvalta gemensamhetsanläggningen. Delägarförvaltning fungerar inte så bra när delägarna inte är överens!