Empo skrev:
Tror rätt mycket på att ett "enskilt avlopp" har en högre koncentration av "skit" än vad en kommunal avloppsstam har om du tar ett stickprov. Dom kommunala näten är ofta rätt omfattande och har allt som oftast en rätt stor del ovidkommande vatten som späder ut koncentrationen. Ett enskilt avlopp är för det mest väldigt tätt och har inga stora inläckage, det blir "tuffare" för reningsmetoden man har i sitt enskilda avlopp.
Hmm, du missuppfattade nog. Jag skrev att kommunalt avlopp är mer homogent än enskilt och att schablonvärden därför blir mer representativa. Och homogent = likformigt. Det betyder inte att kommunalt skulle va skitigare än enskilt.

joflopp skrev:
Stämpel och stämpel... Rapporten är ett ex-jobb på en magisterutbildning inom miljövetenskap. I mitt tycke är det värre att studentens handledare har släppt igenom arbetet än att Västra Götaland publicerat det som rapport i tron om att det var kvalitetsgranskat av universitetet.
Good point. Det var ett exjobb för Göteborgs Universitet. Hon redovisade det samtidigt som jag gjorde min exjobbsredovisning (december 2008). Tyckte redan då att det var underligt att hon kunde dra så mkt slutsatser utifrån den magra faktabakgrunden men hade ingen aning om att det skulle bli så stort... Men tror det är väldigt beroende på vilken handledare man råkar få. Vissa handledare är jätte noga med att man måste ha statistiskt säkerställd fakta (med t-test och sånt) för att få dra slutsatser medan andra inte bryr sig...
 
Elaine--85 skrev:
Hmm, du missuppfattade nog. Jag skrev att kommunalt avlopp är mer homogent än enskilt och att schablonvärden därför blir mer representativa. Och homogent = likformigt. Det betyder inte att kommunalt skulle va skitigare än enskilt.
Sorry, jag missförstod dig :)
 
På en grannfastighet byggs nu två nya hus så det blir sammanlagt fyra. Det är bara några meter från ett sund och kommunen kräver nu att de kopplar allla avlopp till kommunens avloppsnät .Det ordnas med en privat pumpstation där det finns en pump med knivar som skär sönder papper mm. Sedan ska avloppet tryckas 450 meter genom en 63 mm slang upp till kommunens pumpstation.

Själv har jag en knappt tjugo år gammal avloppsinstallation med trekammarbrunn och mycket väl fungerande infiltration. Men det är ju ändå sjönära. På sikt torde anslutning till kommunalt avlopp krävas. Det ahr ajg inget emot men jag tycker det låter vanskligt med den tunna slangen. Sammankopplade rör tillåts inte eftersom det kan bli coli-läckage till en badstrand som ligger intill.

Kan någon förklara varför man inte tillåter att trekammarbrunn är kvar men att det vatten som annars skulle infiltreras pumpas genom slang till kommunala avloppet? Visserligen finge man fortsatt tömma trekammarbrunnen men den tjänsten får man betala för. Och jag föredrar detta framför att ha en halvkilometer lång slang som riskerar att sättas igen av pappersmassa när avloppet inte används på några månader. Går bara vatten genom slangen borde risken för stopp vara avsevärt mindre.

Om kommnerna medgav att bara vattnet från trekammarbrunnarna togs om hand skulle avloppssystemen kunna förbättras snabbt till båtnad för miljön.
 
Hej gråsten,

Antar att man får lika mycket svar beroende på antal kommuner man frågar. Du har en 20år gammal infiltrationsanläggning, som enligt dig fungerar mycket bra - hur vet du det? Nu vet jag inte heller om du bor i ett kommunalt (verksamhets) VA-område eller i ett samfällighetsägt område.

Jag har lite svårt att förstå vad du menar i ditt inlägg, men vill hålla med dig att en anslutning till kommunalt avlopp är nog att räkna med framöver, speciellt då du verkar ha sjönära tomt.

Sammankopplade rör pga E-coli - har du förstått detta rätt?. Det låter verkligen helt fel. En ledningsdimension från din fastighet på 63 PEM låter också det som en stor överdrift.

Du ska inte acceptera anser jag ett förslag där din 3-kammare blir kvar och klarfas går vidare via en LTA lösning till kommunens nät - det är lurendrejeri!. Som du säger, det innebär slamkörningskostnader mm. Vill kommunen lösa ditt avlopp med LTA, så tycker JAG det ska ske med en LTA-lösning som innebär att fastighetsägarens ansvar tar slut vid tomtgräns/serviser. - Det ska efter en LTA installation inte behövas någon slambortkörning från enskilda fastigheter, det är enligt mig en av poängerna med det hela.

Mvh
Emil Bengtsson
 
Redigerat av moderator:
Bra svar från Empo. Har inte mkt att tillägga där...

Möjligen trycka lite mer på att det är väldigt avgörande om det är ett verksamhetsområde eller inte. Om det bildats ett sånt område där är det inget snack om saken - man är tvungen att ansluta, även om det hade varit en 3 år gammal infiltration. Om det däremot inte är ett verksamhetsområde är det nog mer tveksamt. Antar att det kostar en slant att ansluta, så mijökontoret måste då göra en avvägning om det är ekonomiskt rimligt att t.ex. förelägga om en anslutning.
 
Det är inte kommunalt verksamhetsområde utan strandnära gammal bebyggelse, ej heller detaljplanerat. Att infiltration fungerat bra sluter jag mig till av att det vatten som pumpas upp ur en pumpgrop tas om hand av infiltrationen även om flödet är mycket stort (kan inspekteras i en brunn alledeles innan infiltrationen).

Då trekammarbrunnen anlades för tjugo år sedan vägrade kommunen anslutning till pumpstationen 450 meter bort med läckagerisk som orsak. Nu har de ändrat sig eftersom de torde anse läckagerisken från slang mycket mindre.

Ur formell synpunkt är det väl bra om fastighetsägarens ansvar upphör vid tomtgränsen. Dock får de ägare som nu ska ha egen anläggning med den långa slangen ansvara för denna hela vägen fram till pumphuset- trots att slangen i början går över av kommunen ägd mark vilket gör att kommunen kräver servitutsbildning.

Min frågeställning är miljömässig. det vore väl bättre om vattnet från trekammarbrunnen gick till reningsverket istället för att infiltreras. jag kommer förmodligen att få fortsätta att infiltrera i många år till. Frågan ahr blivit aktuell eftersom jag förelagit att jag kunde lägga in en egen slang bredvid den andra (kapaciteteten räcker inte för min fastighet också) Men kommunen hade ingen synpunkt. De tror väl att frivilliga initiativ är knäppa.
 
"Att infiltration fungerat bra sluter jag mig till av att det vatten som pumpas upp ur en pumpgrop tas om hand av infiltrationen även om flödet är mycket stort (kan inspekteras i en brunn alledeles innan infiltrationen)."

Men att infiltrationen verkligen fungerar kan du ju inte se med hjälp av det där. Alltså, hur väl tas de icke önskvärda ämnena upp av marken. Du kan ju spola igenom hur mycket vatten som helst men om det åker igenom orenat så fyller infiltrationen inte längre någon funktion.
 
gråsten,

Helt klart är det bättre om ditt vatten från slamavskiljaren leds till reningsverk istället för din infiltration (som är väldigt svårt att bedöma vilken miljöbelastning den innebär).

Men jag anser, för din egen skull att om du ska ansluta till det kommunala nätet att du tar bort din 3-kammarbrun. Och när du gräver upp denna så lägger du ner en LTA/LPS pumpstation istället som pumpar allt ditt avlopp till det kommunala nätet istället. Du oroar dig för för avsättningar i ledgningen pga. att du enbart nyttjar fastigheten viss tid under sommaren - En åtgärd från din sida isåfall kan ju vara att spola ner vatten i din pumpsump för att skölja din ledning upp till kommunens nät. Du hade sjönära tomt, skaffa en billig länspump och pumpa sjövatten till din pumpsump några timmar innan du lämnar fastigheten för vintern ?

Tycker inte du ska oroa dig för stop, det finns idag många LTA-system i drift och det är en bra teknik med rätt utrustning.
Flygts COMPIT produkt med centrifugalpump vill jag dock avråda ifrån. satsa på en excenterskruvpump som "boostar" sin pumpkurva vid en ev. förträngning i ledningen. Dom flesta LTA leverantörerna kan leverera sådana pumpar/stationer idag, Flygt, Skandinavisk Kommunalteknik, Grundfos mfl. Kommunalteknik är väldigt "stora" på detta.
 
Tack för bra synpunkter!

Ok, inser den relevanta invändningen om att det jag kallade effektiv infiltration bara är en förenkling - och att det är möjligt att fosfater och näringsämnen följer de täta skikt som jag vet finns djupare i backen ned mot Kalmarsund. Det är den misstanken som gjort att jag funderat på hur det enklast skulle kunna gå till att ansluta till det kommunala nätet.

De grannar som nu ska ansluta en privat pumpstation till det kommunala nätet via en 450 meter lång 63 mm slang planerar för en Flygt Compit 3068-210 pump eftersom detta rekommenderats dem med tillskyndan av kommunen. Den info som Empo ger ovan vill jag gärna framför till dem. Jag föreslog från början att man skulle lägga en grövre slang så att en pumpstation till kunde kopplas in om ett antal år men det avrådde Flygt från vid tel samtal eftersom flödet då kunde bli för litet då endast en station används. Den aktuella tanken är därför att passa på att lägga ned en slang till för framtida bruk när den första ändå grävs ned. De två pumpstationerna skulle bli skilda åt ca hundrafemtio meter. Det vore mycket opraktiskt att dra avlopp från alla fastigheter till en enda pumpstation. Däremot kan ledningarna från respektive pumpstation gå parallell ca 350 meter. Eftersom anläggningarna är privata och överlämning till kommunen sker först 450 meter bort vid den kommunala avloppspumpstationen finsn det en vits med att skilja anläggningarna åt för driftsansvar. Jag är inte tvungen att göra något fn, det är bara funderingar inför framtiden som gör att jag går in på frågeställniNgarna.

För de grannar som ska bygga nu är frågan mer akut och Empos synpunkter bör beaktas. Har excenterpumpar också knivar? kunde jag få några exempel på lämpliga excenterskruvpumpar lämpliga för avloppstation för 4-6 sommarbostäder med intermettent användning resten av året. Finns någon lämplig info-site där man kan lära sig mer om egenskaperna hos respektive pumptyp?

Att en pump "boostar pumpkurvan" tolkar jag som att pumpen låter trycket växa om ett flödeshinder uppstår i den långa ledningen så att pumpen själv flushar ledningen. hur reagerar centrifugalpumpen vid relativt flödeshinder?

Antag att sex fastigheter, dvs ägda av medelålders syskon med unga vuxna barn, ansluts till en pumpstation. Frågan är då hur spolningen av systemet koordineras. För att spolning verkligen ska ske vid brådskan inför stundande återfärd till staden och jobbet måste det vara väldigt enkelt. Tar man sjövatten måste man se till att inloppet inte sätts igen av sand och sjögräs - eller förstörs av ismassor som skruvar mot stranden. En annan möjlighet är att ta spolvatten från närbelägen gammal grävd brunn (kommunalt vatten är redan indraget). Enklast vore en knapp som man trycker på så körs spolvatten ned i avloppsstationen några minuter till tillräcklig mängd. Men då bör först befintligt avlopp skjutsas iväg.
 
Har totalt glömt bort detta tyvär. Får skylla på begränsad tid vid datorn.. :x Maila mig om det fortfarande är något du vill fråga/undrar om: emil.b@roslagensallteknik.se
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.