Uppräknat? Om stugan faller i pris, vill han ha det nedräknat då?🤔U UTFvemo skrev:
Värdera och köp ut honom nu. Klart!U UTFvemo skrev:
Min bror fick våra föräldras sommarstuga som förtida arv, vi var överens om värderingen vid gåvotillfället. Skrev ner värderingen och överlåtelsen, Vid bouppteckningen så la vi till stugans värde till hans arv, hur enkelt som helst
Formellt gäller som huvudprincip att det förtida arvet är värdet vid gåvotillfället. Det är nog hög tid att du ordnar en trovärdig värdering.
Så om man tänker sig att det blir aktuellt med arvskifte om ex. 20 år. Så är det alltså dagens värde som du har fått i förtida arv, i normalfallet.
Men sedan finns det en del "specialregler" som kommer in om det förtida arvet inkräktar på övriga arvingars laglott. Som bröstarvinge har du alltid rätt till halva ditt arv. En förälder kan inte göra sina barn arvslösa.
Om vi tänker oss att dagens värde är 1 milj. I ett framtida arvskifte skall din bror då få en milj mer än vad du får då. Men om det inte finns en miljon till din bror, utan ex. bara 700 000 i tillgångar. Så är det fortfarande OK, din mamma har då "testamenterat" ett större värde till dig, men din bror får fortfarande ut mer än sin laglott (1 700 000 / 4). Men antag att det bara finns 300 000 i dödsboet. Då är det totala arvet som skall fördelas 1 300 000, brodern har en absolut rätt till halva sin arvslott, alltså 1,3 milj /4. Vilket är 325 000. Det förtida arvet har inkräktat på hans laglott. Då träder specialregler in.
Jag har dålig koll på detaljerna. Men iallafall under vissa förutsättningar så ändras då allt. Det förtida arvet skall då (beräkningsmässigt) gå tillbaka, dödsboet innehåller då plötsligt en fritidsfastighet plus 300 000. Och så skall fritidsfastigheten åter skiftas ut till den som fick den från början, men DÅ räknas den till dagsvärdet när den skiftas ut. Ex. 3 milj. Ena arvingen "ärver" alltså 3 milj, och måste kompensera den andre arvingen så den kan få ut sin laglott, som då plötsligt blivit 3,3 milj / 4 = 825 000.
Allt detta blir då väldigt komplicerat, framförallt om huset rivits och ett nytt har byggts.
Jag vet som sagt inte om det alltid blir så här om laglotten inkräktas på. Men jag hade en kollega för en del år sedan som höll på att råka ut för en sådan här situation. Men i hans fall (inte gåva, han hade köpt fastigheten av sin far, syskonen hävdade att det var till underpris), räddades situationen av att fadern hade skrivit in i köpeavtalet att köpet var till markndspris och skall inte anses vara ett förtida arv.
Sedan kan man givetvis frivilligt kompensera sina syskon så att alla får ut lika stor arvslott i slutänden, inte bara laglotten. Men formellt kan det förtida arvet ses som en form av testamente, så den som får gåvan får ett större arv än övriga, även utan att blanda in framtida värdeökning.
Så om man tänker sig att det blir aktuellt med arvskifte om ex. 20 år. Så är det alltså dagens värde som du har fått i förtida arv, i normalfallet.
Men sedan finns det en del "specialregler" som kommer in om det förtida arvet inkräktar på övriga arvingars laglott. Som bröstarvinge har du alltid rätt till halva ditt arv. En förälder kan inte göra sina barn arvslösa.
Om vi tänker oss att dagens värde är 1 milj. I ett framtida arvskifte skall din bror då få en milj mer än vad du får då. Men om det inte finns en miljon till din bror, utan ex. bara 700 000 i tillgångar. Så är det fortfarande OK, din mamma har då "testamenterat" ett större värde till dig, men din bror får fortfarande ut mer än sin laglott (1 700 000 / 4). Men antag att det bara finns 300 000 i dödsboet. Då är det totala arvet som skall fördelas 1 300 000, brodern har en absolut rätt till halva sin arvslott, alltså 1,3 milj /4. Vilket är 325 000. Det förtida arvet har inkräktat på hans laglott. Då träder specialregler in.
Jag har dålig koll på detaljerna. Men iallafall under vissa förutsättningar så ändras då allt. Det förtida arvet skall då (beräkningsmässigt) gå tillbaka, dödsboet innehåller då plötsligt en fritidsfastighet plus 300 000. Och så skall fritidsfastigheten åter skiftas ut till den som fick den från början, men DÅ räknas den till dagsvärdet när den skiftas ut. Ex. 3 milj. Ena arvingen "ärver" alltså 3 milj, och måste kompensera den andre arvingen så den kan få ut sin laglott, som då plötsligt blivit 3,3 milj / 4 = 825 000.
Allt detta blir då väldigt komplicerat, framförallt om huset rivits och ett nytt har byggts.
Jag vet som sagt inte om det alltid blir så här om laglotten inkräktas på. Men jag hade en kollega för en del år sedan som höll på att råka ut för en sådan här situation. Men i hans fall (inte gåva, han hade köpt fastigheten av sin far, syskonen hävdade att det var till underpris), räddades situationen av att fadern hade skrivit in i köpeavtalet att köpet var till markndspris och skall inte anses vara ett förtida arv.
Sedan kan man givetvis frivilligt kompensera sina syskon så att alla får ut lika stor arvslott i slutänden, inte bara laglotten. Men formellt kan det förtida arvet ses som en form av testamente, så den som får gåvan får ett större arv än övriga, även utan att blanda in framtida värdeökning.
Nackdelen med att (till ett pris över taxeringsvärdet) köpa av sina föräldrar är att man inte senare kan använda deras inköpspris som ingångsvärde för vinstskatten vid senare försäljning, det får man vid arv, bodelning och gåva.Ossian K Olsson skrev:
Om ena arvingen har fått ett förtida arv på 1 milj. Så skall den andra arvingen få ut en milj i arvskiftet för att det skall bli lika.
Vid arvsskifte beräknas förskott på arv genom att lägga gåvans värde vid gåvotillfället till dödsboets behållning. Summan delas sedan lika, och förskottet dras av från mottagarens lott. Förskottstagaren blir inte skyldig att återbetala överskjutande belopp om gåvan är större än arvet.U UTFvemo skrev:
Ok, så det är modern som ska ta lån menar du. Med vilken säkerhet? Kanske har hon ytterligare någon fastighet eller bostadsrätt som inte är fullt belånad, men det vet vi inte något om. Att hon över huvud taget skulle kunna ta ett blancolån på en miljon är nog utsiktslöst. Om hon har den möjligheten betyder det antagligen att hon redan har en miljon på banken (eller realiserbara tillgångar av annat slag), och i så fall är ju ett lån onödigt. Ska modern också betala räntan på detta lån, och amortera på det? Det kan få (negativa) inverkningar på moderns ekonomi som påverkar det framtida arvet som är omöjliga att överblicka idag.O skrev:
Det är ett simplicistiskt resonemang. Egentligen får ju TS bara ett förskott. Det är mycket möjligt att modern skulle kunna förränta en köpeskilling som hon får vid en marknadsmässig försäljning av fastigheten på ett sätt som ger ett bättre utfall vid det framtida arvsskiftet. Den värdeökningen kommer ju i så fall både TS och brodern till godo.
Gör den enkla lösningen. Skänk fastigheten till lika delar till bägge sönerna. Efter att ni fått lagfart så köper du ut din bror till det pris ni kommer överens om. Han får loss pengar och får betala en del i reavinstskatt.
Den extra kostnaden för lagfart är en struntsumma jämfört med alla komplikationer som kan uppstå om ni gör en krångligare lösning.
Den extra kostnaden för lagfart är en struntsumma jämfört med alla komplikationer som kan uppstå om ni gör en krångligare lösning.
Skulle det vara en nackdel att inte kunna använda ett gammalt inköpspris som ingångsvärde för vinstskatt? Har du hål i huvudet? Som fastighetsmarknaden har sett ut i Sverige de sista 100 åren, så ligger gamla inköpspriser i princip alltid långt under ett försäljningspris idag. Ju lägre inköpspris, desto större vinst. Ju större vinst, desto större skatt.P Peter787 skrev:
Man vill ha ett högt ingångspris när skatten ska beräknas, inte ett lågt.
Vid arv, bodelning och gåva skjuts det hela bara upp, det senaste inköpspriset bara "följer med" och ska (inte kan) användas vid nästa "vanliga" försäljning.
Det enda tillfälle då ett gammalt inköpspris inte behöver ligga till grund för skatteberäkningen vid en fastighetsförsäljning är om fastigheten förvärvades före 1952. Då har man lov att schablonmässigt använda 150% av taxeringsvärdet för år 1952, om man tycker det är fördelaktigt, eller om det ursprungliga inköpspriset är okänt.
Ställer mig till de som tycker du köper stugan av din mor till marknadspris, sedan kan hon ge pengarna till dig o din bror när det är skattat o klart. Vill din bror sedan investera sina slantar på börsen/hästar/sprit är det upp till honom. Din mor kanske lever tills hon är 120 å då är han för gammal för att göra något kul med sin del av arvet. Nej bättre att ni båda får lika nu.
Jag förmodar att ni drog av stugans värde från hans arv? Eller har jag missförstått något?P Plutus skrev:
Det låter ju som upplägget i nuläget är fixerat, han har fått det som gåva.
Vilken modell som passar i en viss familj varierar ju enormt. Vilka förutsättningar finns för att ex., köpa ut. Vad vill föräldern.Föräldern kanske vill ge en lite större förmån till ett av sina barn som behöver lite mer stöd osv. Livet behöver inte vara millimeterrättvist.
Samtidigt så riskerar den här typen av affärer att skapa motsättningar oavsett hur rättvisa de görs.
Min morfar lät sin bror ta över deras föräldrars rätt stora lantbruk när de gick bort. Det var mycket skog.
(morfars version av vad som hände) Brodern fick ta över nästan gratis, "för han skulle ju bruka gården". Till saken hör att morfar älskade träd. Han kunde falla i gråt om ett träd behövde fällas någonstans. Brodern "fick" gården till underpris. och totalaverkar genast allt som gick att avverka, och säljer därefter hela gården med bra vinst.
Morfar pratade aldrig mer med sin bror under resten av sitt liv, och förbjöd min mamma att ha någonting med brodern att göra. Brodern hade inga barn, så mamma ärvde allt när han gick bort 40 år senare.
Vilken modell som passar i en viss familj varierar ju enormt. Vilka förutsättningar finns för att ex., köpa ut. Vad vill föräldern.Föräldern kanske vill ge en lite större förmån till ett av sina barn som behöver lite mer stöd osv. Livet behöver inte vara millimeterrättvist.
Samtidigt så riskerar den här typen av affärer att skapa motsättningar oavsett hur rättvisa de görs.
Min morfar lät sin bror ta över deras föräldrars rätt stora lantbruk när de gick bort. Det var mycket skog.
(morfars version av vad som hände) Brodern fick ta över nästan gratis, "för han skulle ju bruka gården". Till saken hör att morfar älskade träd. Han kunde falla i gråt om ett träd behövde fällas någonstans. Brodern "fick" gården till underpris. och totalaverkar genast allt som gick att avverka, och säljer därefter hela gården med bra vinst.
Morfar pratade aldrig mer med sin bror under resten av sitt liv, och förbjöd min mamma att ha någonting med brodern att göra. Brodern hade inga barn, så mamma ärvde allt när han gick bort 40 år senare.