Dumheter!totte77 skrev:
Den "förutfattade meningen" är den berättelse som TS ger. Där finns tillräckligt mycket information för att avgöra hur det bör bedömas rent juridiskt. Skulle berättelsen inte vara sann så blir inte heller de juridiska råden korrekta.
Och vad spelar det för roll om TS far med osanning eller undanhåller väsentlig information? Ingen person är uthängd och andra kan lära sig lite juridik kring den hypotetiska situationen.
totte77>Om man nu vill kunna ta med sig sin fastfrusna studsmatta är det mycket lämpligt att skriva in det i köpekontraktet. Svårare än så är det inte.
Muntliga avtal gäller nämligen inte rörande köp av fast egendom oavsett vad en del tycks tro (.)
/Kent
Muntliga avtal gäller nämligen inte rörande köp av fast egendom oavsett vad en del tycks tro (.)
/Kent
Syftet med detta forumet är nog inte att låta alla parter komma till tals utan att försöka svara på de frågor som ställs av trådskaparen utifrån den information som ges. Tror knappast att vi kan beordra in den andra parten att ge sin bild av händelsentotte77 skrev:
och sedan fattar forumet dom i ärendetd^_^bBer om ursäkt för inlägget som inte följer tråden, men inlägget jag citerar uppfattar jag som att man misstolkat forumets syfte och andemening.
Är studsmattan något ni verkligen vill ebhålla? Känns som en fluga det där, och när barnen är några år äldre så kommer de nog inte att vara intresserade längre. Jag skulle absolut låtit denne snubben hämta den OM han även fyllde igen gropen och sådde gräs där. Det besparar er en himla massa jobb när ni vill få väck skräpet om några år...
vill er barn absolut hoppa så köp en studsmatta för femhundringen som ni lätt kan ta väck när intresset är borta. Till skillnad från pooler etc tror jag knappast att en nedgrävd och förankrad studsmatta tillför fastigheten något extra värde vid eventuell försäljning.
/H
vill er barn absolut hoppa så köp en studsmatta för femhundringen som ni lätt kan ta väck när intresset är borta. Till skillnad från pooler etc tror jag knappast att en nedgrävd och förankrad studsmatta tillför fastigheten något extra värde vid eventuell försäljning.
/H
Med tanke på TS fråga värderar han säkerligen att ha studsmattan kvar. I och med att den är nedgrävd är den troligtvis av hyfsad kvalité, och kan då knappast jämföras med en av de billigare på marknaden.hen_rik79 skrev:
Att en nedgrävd studsmatta inte höjer husvärdet kan jag nog hålla med om, men att studsmattor är en övergående fluga har jag svårt att tro.
Det jag menar är att även om den är nedgräd så håller den inte i all evighet, och det är förmodligen väldigt dyrt att byta den/reparera.Pepparkaka skrev:
Tror ju knappast att det är någon "förhöjd hoppupplevelse" av en nedgrävt studsmatta kontra en man köper för 1500 spänn på rusta. Alla är godkända och testade.
TS kanske tycker att det är en smart grej att ha kvar, men jag vill samtidigt belysa de praktiska nackdelarna med att de facto låta den vara kvar, kotra att gratis får den avvecklad och tomten reparerad.
Kanske är det inte ett övergående fenomen, vad vet jag. Jag vet många radhusägare som förmodligen skulle bli vädigt glada om de försvann. Senaste "upplevelsen" fick jag hos min syster som har flyttat in i ett nybyggt radhusområde. Tomterna är väl ca 9 x3 meter dvs precis en studsmatta modell stor får plats. Jättekul med en nära uteplatsen, kan väl vara ca 1.5 meter från där jag sitter till 3 ungar som gallskriker i ungefär en timme i sträck flera gånger om dagen vanligtvis vid lunch och middagstinder eller senare på kvällen. Varje dag hittills enligt henne. Hon påtalade detta för grannen och han sa bara "ja vart ska jag ställa den då?" Ingen tanke på att en sån liten tomt kanske inte var lämplig för just detta lekredskap och att andra kanske inte är lika entusiastiska...
Lycka till oavsett hur det går
/H
Man kan ju vända på steken och se det som så att om man förväntar sig att det i ett radhusområde med små tomter få slippa barnaskrik och andra ljud från grannar, så har man lite fel förväntingar om hur ett radhusområde är befolkat.hen_rik79 skrev:
fHögsta domstolen har haft att ta ställning till vad som ska anses vara fastighetstillbehör och byggnadstillbehör. Ett modernt klassiskt exempel är parabolantenn. ett annat centraldammsugare. en kvinna fick ta med sig sin vedspis som hon själv låtit installera och ansluta till skorstensstocken.
en aspekt är huruvida föremålet brukar vara fastighetstillbehör enligt tidens normer. En studsmatta är inget gängse tillbehör. Ett plank är ett fastighetstillbehör men inte en lekstuga om den byggts av annan än fastighetsägaren. Om det inte finns några rättsfall som handlar om nedgrävda studsmattor torde saken vara juridiskt oklar. den nuvarande fastighetsägaren kan lätt hävda att studsmattan är att anse som fastigjhetstillbehör och sedan får väl säljaren argumentera mot.
T o m en oljetank som bara vilar på marken anses som fastighetstillbehör så förankringen är inte alltid så viktig, syftet med föremålet och kopplingen till normal fastighetsanvändning är väsentligare. Saken diskuteras ingående i förarbetena och kommentarerna till jordabalken.
en aspekt är huruvida föremålet brukar vara fastighetstillbehör enligt tidens normer. En studsmatta är inget gängse tillbehör. Ett plank är ett fastighetstillbehör men inte en lekstuga om den byggts av annan än fastighetsägaren. Om det inte finns några rättsfall som handlar om nedgrävda studsmattor torde saken vara juridiskt oklar. den nuvarande fastighetsägaren kan lätt hävda att studsmattan är att anse som fastigjhetstillbehör och sedan får väl säljaren argumentera mot.
T o m en oljetank som bara vilar på marken anses som fastighetstillbehör så förankringen är inte alltid så viktig, syftet med föremålet och kopplingen till normal fastighetsanvändning är väsentligare. Saken diskuteras ingående i förarbetena och kommentarerna till jordabalken.
Intressant, gråsten! Men att säljaren kommer tillbaka efter tre månader måste väl räknas till dennes nackdel?
Man kan hitta på diverse hypotetiska exempel.Antag att förra ägareren pulade med bilat och skaffade en ramp som han kunde köra upp bilen på för att komma åt underifrån. Rampen kan köpas som byggsats och den har fixerats i en betongplatta. Inget sägs om rampen vid försäljningen. Tre månader senare vill förre ägaren hämta rampen som han kan skära loss från betongplattan och demontera. Betongplattan åtar han sig att avlägsna och att återställa marken. Detta arbete beräknas utföras under en semestervecka då nye ägaren planerat att tillbringa en skön och ostörd period hemma - och själv fixa semesterbilens avgassystem.
variant 1: Som väderskydd har väggar och tak rests runt rampen. Ändrar det förhållandet att rampen står i en byggnad något?
variant 2: Den tidigare ägaren hävdar nu att det i själva verket är hans son som låtit uppföra rampen och att rampen inte är fastighetstillbehör eftersom den uppförts av annan än fastighetsägaren (jordbalken 2:4 1 st. ).
Se rättsfallet http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD986513.htm
Notera domstolens synpunkter på vad som är praktiskt och ändamålsenligt.
en annan variant: På tomten finns en kalkstensmur. Den har lagts upp som kallmur av säljarens svåger som är stenläggare. Stenen kom denne med. Efter försäljningen vill stenläggaren hämta muren eftersom säljaren inte gjort avtalad gentjänst. Det torde vara praktiska hänsyn som till sist avgör vad som betraktas som fastighetstillbehör. Stor vikt läggs vid kreditväsendets principiella intresse av att vad som förefaller vara fastighetstillbehör går med fastigheten vid en utmätning. Svågern kan formellt hävda att muren inte är fastighetstillbehör pga undantaget i JB 2:4 men i praktiken torde det inte funka. Även om marken kan återställas är det förenat med avsevärd olägenhet för den nye fastighetsägaren att en mur, en betongplatta avlägsnas som fanns på plats då fastigheten köptes.
Jag är inte jurist men har intresse av just detta område. Håller med om att säljarens ställning borde försvagas av att saken förs på tal först långt efter det att köpet avslutats.
variant 1: Som väderskydd har väggar och tak rests runt rampen. Ändrar det förhållandet att rampen står i en byggnad något?
variant 2: Den tidigare ägaren hävdar nu att det i själva verket är hans son som låtit uppföra rampen och att rampen inte är fastighetstillbehör eftersom den uppförts av annan än fastighetsägaren (jordbalken 2:4 1 st. ).
Se rättsfallet http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD986513.htm
Notera domstolens synpunkter på vad som är praktiskt och ändamålsenligt.
en annan variant: På tomten finns en kalkstensmur. Den har lagts upp som kallmur av säljarens svåger som är stenläggare. Stenen kom denne med. Efter försäljningen vill stenläggaren hämta muren eftersom säljaren inte gjort avtalad gentjänst. Det torde vara praktiska hänsyn som till sist avgör vad som betraktas som fastighetstillbehör. Stor vikt läggs vid kreditväsendets principiella intresse av att vad som förefaller vara fastighetstillbehör går med fastigheten vid en utmätning. Svågern kan formellt hävda att muren inte är fastighetstillbehör pga undantaget i JB 2:4 men i praktiken torde det inte funka. Även om marken kan återställas är det förenat med avsevärd olägenhet för den nye fastighetsägaren att en mur, en betongplatta avlägsnas som fanns på plats då fastigheten köptes.
Jag är inte jurist men har intresse av just detta område. Håller med om att säljarens ställning borde försvagas av att saken förs på tal först långt efter det att köpet avslutats.
Men var ligger gränsen ?
Tänk om någon får 250 000 extra för ett hus med en svimmingpol och säljarens svåger vill hämta svimmingspolen en månad senare ?
Men klart, ju oklarare lagstiftning dessto mer pengar tjänar juristerna.
Tänk om någon får 250 000 extra för ett hus med en svimmingpol och säljarens svåger vill hämta svimmingspolen en månad senare ?
Men klart, ju oklarare lagstiftning dessto mer pengar tjänar juristerna.