Så du menar att jag äger den där 50-åriga tallen på grannens mark men formproblemet att jag inte får beträda grannens mark gör att jag inte kan hämta min ved? Men grannens mark omfattas ju av allemansrätten, så jag får gå där. Är det bara att såga ned min tall på grannens mark nu?D DanielSt81 skrev:
Jag tror @DanielSt81 något slarvigt förutsatte hemfridszon, men där löser ju min långarmade skördare problemet, så du får nog din ved i bägge fallen. 😂👌💪Claes Sörmland skrev:
Då verkar vi ii alla fall överens om att utgången inte är självklar😊Alfredo skrev:
Jag tycker ändå att formuleringen ”saknas rättsliga vägar att nå framgång” blir för kategorisk.
En snabb sökning ger t ex att flera kommuner inkl Huddinge kommun anger uttryckligen att staket, planterad häck och liknande på kommunal mark kan utgöra egenmäktigt förfarande, polisanmälas och leda till krav på återställning på fastighetsägarens bekostnad. Om rättelse inte sker kan kommunen dessutom gå vidare med särskild handräckning.
Det avgör förstås inte just det här fallet, men det visar att det knappast saknas rättsliga vägar att försöka nå framgång.
/Krille
SmartPjosk75 skrev:
Att flera kommuner är ute i tassemarkerna visar inget om möjligheterna att faktiskt nå framgång. Försöka kan man som sagt alltid.K Krille4 skrev:
Frasen "utredningsuppslag saknas, förundersökning inleds ej" skulle nog hamna på papper fortare än jag skriver detta inlägg... För övrigt är gärningen tveklöst utförd för mer än två år sedan, varför det eventuella brottet nu är preskriberat.K Krille4 skrev:
Det jag skrev var lite ironiskt. Trodde att smiley var tydligt nog men borde kanske ha skrivit ”ironi”. Som jag skrev tidigare äger man inte saker på någon annans mark.
En privat tomt faller inte under allemansrätten och du får därmed inte beträda den utan lov. Är marken däremot en skog eller liknande som inte är den privata tomten så får du gå där. Det finns ju allemansrätten och hemfridszon. Vore ju lite roligt om vem som helst skulle få gå på min tomt medans jag ligger i solen ute på mitt trädäck. Och är personen törstig så skulle den kanske dricka min öl som står bredvid.
Men vill du såga ner din tall som kanske stå på grannens skogsmark så kommer det förmodligen inte ens synas. Då är problemet löst 😂.
Ja, man skulle ju kunna hävda att om man regelbundet sköter de plantor som man har planterat utan fastighetsägarens tillåtelse på dennes mark så att de bildar en klippt häck så kan väl varje skötselåtgärd ses som en del av egenmäktigt förfarande. Det finns faktiskt en klassisk HD om detta. "Oxelhäcken":
https://lagen.nu/dom/nja/1990s71
Notera hur elegant HD undviker att fundera på vems häcken är.
Hävda kan man alltid. Tror du polisen skulle köpa det? Och går man på den linjen bör ju TS verkligen passa sig för att skada häcken. Om kärleksfull skötsel är brottsligt, hur grovt brott är det då inte att ta det lilla livet av daga?
Jag tror häcken tillhör kommunen. Den har förenats med kommunens mark och har vuxit där i många år. Det är kommunen som råder över den, inte TS.
Jag tycker du plockar ut just den lilla del som passar ditt resonemang – att ett eventuellt egenmäktigt förfarande kan vara straffrättsligt preskriberat – men bortser från resten.
Att ett brott är preskriberat innebär inte att kommunen förlorar äganderätten till marken. Kommunen kan därför fortfarande ha civilrättsliga möjligheter att kräva att ett olovligt ianspråktagande upphör, exempelvis genom särskild handräckning. Det är alltså något helt annat än frågan om någon fortfarande kan straffas för själva planteringen.
Så att hänvisa till brottspreskriptionen och därifrån dra slutsatsen att det ”saknas rättsliga vägar att nå framgång” blir enligt min mening forfarande för kategoriskt.
/Krille
Ingen har påstått något sådant.K Krille4 skrev:
Ja du säger det. Jag tvivlar.K Krille4 skrev:
Det var du som tog upp brottsaspekten genom "kan utgöra egenmäktigt förfarande, polisanmälas", vilket jag kommenterade.K Krille4 skrev:
Min åsikt har jag framfört långt innan du tog upp brottsaspekten dess preskription kom in i diskussionen.K Krille4 skrev:
Kan vi inte bara enas om att vi tror olika om kommunens möjligheter med sina "rättsliga åtgärder" här?
Jag har inget problem med att vi gör olika bedömningar, men du har uttryckt dig betydligt mer kategoriskt än så: att det ”saknas rättsliga vägar att nå framgång” och att kommunen ”utan rättslig grund hotar med våld”.
Min invändning gäller just den säkerheten och formuleringarna. Det finns uppenbarligen rättsliga vägar för en markägare att agera, även om utgången i just detta fall förstås kan diskuteras.
Och tråden börjar ibland handla mer om allmänt missnöje med kommunen än om rättsläget. Särskilt när fokus blir hur TS ska kunna lägga över ansvaret på kommunen, trots att hon själv redan har berättat att hon planterat häcken och dessutom verkar vilja ta ansvar för att rätta till det. Då tycker jag att man kommit ganska långt från en saklig juridisk diskussion.
/Krille