67 898 läst ·
397 svar
68k läst
397 svar
Föreläggande att riva murar
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 701 inlägg
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 206 inlägg
Gott så.B bergenudd skrev:
Intressant.B bergenudd skrev:
Nu blev det helt plötsligt ett politiskt ställningstagande. Inte ett juridiskt.B bergenudd skrev:
Om svaret är att det medför att kommunen följer lagen. Istället för att enskilda tjänstemän tar den i egna händer och gör politiska ställningstaganden, så ett rungande ja. Skattepengar skall gå till det lagen föreskriver, varken mer eller mindre; ty land skall med lag byggas.B bergenudd skrev:
Finns inget värre än tjänstemannaaktivism.
Nej, det tycker iaf inte jag. Dvs att det skall ses mellan fingrarna. Men eftersom du blandar och ger så friskt mellan juridik och politik, så vete katten om jag tror så mycket på ditt juridiska utlåtande heller.B bergenudd skrev:
Jag hade gärna sett att du utvecklad den delen av ditt resonemang.
Grundproblemet är väl att muren står på kommunens mark? Eftersom man som privatperson inte får göra intrång där så blir ju muren ett svartbygge.
Men, skulle man inte kunna vända på det hela och kräva att kommunen ordnar en mur på sin mark som ligger högre en TS tomt? Som tur är finns ju redan muren där, så det borde bara vara en formalitet...
Men, skulle man inte kunna vända på det hela och kräva att kommunen ordnar en mur på sin mark som ligger högre en TS tomt? Som tur är finns ju redan muren där, så det borde bara vara en formalitet...
Det är inte helt ovanligt att detaljplan görs i efterhand, alltså att planen läggs på befintliga avstyckade fastigheter. Om t.ex. avstyckningen i TS fall är från 70-talet och detaljplanen kom i början på 80-talet finns det möjlighet till tolkningsmån. På den tiden var underlaget till kartorna inte alls lika exakta som i dag. Därför kan det finnas en möjlighet att detaljplanenkartan idag, som digitaliserats från analoga kartor, inte stämmer med de digitaliserade gränserna hos bygglovshandläggaren. Men eftersom det är den analoga detaljplankartan som är den juridiskt gällande kan man i vissa fall tolka det som att användningsgräns (gräns i detaljplankarta mellan allmän plats och kvartersmark) sammanfaller med fastighetsgräns, även om de diffar i kommunens GIS-programvara.Nötegårdsgubben skrev:
Och på vad vis skulle det påverka något menar du? Det är fortfarande markeringar i terrängen som gäller i första hand. Gränsen mellan enskilds mark och kommunens sammanfaller normalt med gränsen mellan tomtmark och allmän platsmark. Menar du att det i ett sådant läge skulle vara så att ägogränsen avgörs i terrängen och zongränsen på kartunderlag?
Det är förvisso så att ägogränser regleras i jordabalken och detaljplanegränser baseras på PBL, så visst skulle man kunna hävda att de inte strikt behöver hänga ihop, men i det förevarande fallet är gränsen mellan tomtmark och allmän plats rimligen tänkt att gå i fastighetsgränsen, och då är det markering i terräng som gäller.
Jag delar helat uppfattningen att syftet sannolikt är att fastighetsgräns enligt markering i terräng ska sammanfalla med användningsgränsen. Men mitt förslag till "omtolkning" kan vara ett sätt för att få en nitisk bygglovshandläggare på sin sida. För att slippa en dyr och onödig process. Något förenklat kan man säga att gränser i detaljplan, särskit när det gäller äldre detaljplaner, kan omtolkas lättare än vad en fastighetsgräns kan göra. Tolkningsmånen brukar sägas vara "ett pennsträck" (vilket är detsamma vid t.ex. fastighetsbestämning, men det är en annan sak vi inte behöver gå in på här).
Som jag skrev i mitt första inlägg. Det är inget jätteskarpt skott att ladda argumentationsbössan med, men det kan funka. I sak är det inget fel i metoden. Det är en del av vad som brukar kallas för plantolkning.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 701 inlägg
Nej ett helt pragmatiskt uttalande, som kommer från erfarenhet (av att ha följt branschen i tolv år, inte specifikt från ställen jag jobbat på.) av vad som händer när det börjar och genas över hörnor...lars_stefan_axelsson skrev:
Som sagt så tycker jag inte det är ett politiskt uttalande, bara grundläggande förvaltningsrättsliga principer. Allmän platsmark är medborgarnas och det ska finnas klara regler för vad Kommunen får och inte får göra med den i medborgarnas namn. Det är inte kommunens att göra vad den vill med. Det får man äga kvartersmark för. Den får man köpa, sälja och arrendera om man vill...lars_stefan_axelsson skrev:
Om svaret är att det medför att kommunen följer lagen. Istället för att enskilda tjänstemän tar den i egna händer och gör politiska ställningstaganden, så ett rungande ja. Skattepengar skall gå till det lagen föreskriver, varken mer eller mindre; ty land skall med lag byggas.
Finns inget värre än tjänstemannaaktivism.
Nej, det tycker iaf inte jag. Dvs att det skall ses mellan fingrarna. Men eftersom du blandar och ger så friskt mellan juridik och politik, så vete katten om jag tror så mycket på ditt juridiska utlåtande heller.
På vilket sätt bör jag utveckla det mer?lars_stefan_axelsson skrev:
@13th Marine
Precis där ligger grundfrågan, är muren renoverad eller är det en ny mur?
Det går inte komma vidare i frågan innan detta är utrett.
Sedan finns det ett antal andra intressanta frågeställningar som kommit upp i tråden också. Personligen är jag väldigt intresserad av frågan om hur ansvarig jag som fastighetsägare kan anses vara för dumheter som föregående fastighetsägare gjort utanför tomten. Samt hur långt utanför tomten. Jag köper inte att jag tar över exempelvis en grillplats som gjorts 20m från tomtgräns. Hur skall jag som fastighetsköosre kunna undersöka om denna tillhör fastigheten? Samma sak med trädet som planterats av en tidigare fastighetsägare (två generationer bort dessutom). Hur skall jag kunna ta reda på detta utan att göra djuplodande intervjuer med alla presumtiva grannar?
Precis där ligger grundfrågan, är muren renoverad eller är det en ny mur?
Det går inte komma vidare i frågan innan detta är utrett.
Sedan finns det ett antal andra intressanta frågeställningar som kommit upp i tråden också. Personligen är jag väldigt intresserad av frågan om hur ansvarig jag som fastighetsägare kan anses vara för dumheter som föregående fastighetsägare gjort utanför tomten. Samt hur långt utanför tomten. Jag köper inte att jag tar över exempelvis en grillplats som gjorts 20m från tomtgräns. Hur skall jag som fastighetsköosre kunna undersöka om denna tillhör fastigheten? Samma sak med trädet som planterats av en tidigare fastighetsägare (två generationer bort dessutom). Hur skall jag kunna ta reda på detta utan att göra djuplodande intervjuer med alla presumtiva grannar?
Försöker samla lite lagparagrafer som kan vara intressant för TS
Jordabalken KAP 3§12 nämndes tidigare
Liknande skrivelser finns fö för byggsanktionsavgifter, men eftersom det inte var tal om något sådant, lämnade jag det utanför.
Resonemanget bygger såklart på att muren är från 1985 och därmed äldre än 10 år. Dvs att ts i juridisk mening inte rev den gamla muren och byggde nytt, men renoverade befintlig mur.
Eftersom TS inte rev hela muren innan han byggde den nya, anser jag att det geääler renovering. Dessutom är både byggnadsmaterialet (betong) och typ av mur samma, även om det inte borde göra någon stor skillnad.
Jordabalken KAP 3§12 nämndes tidigare
Sedan kan PBL 11 kap 20§ vara intressant12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).
Och samma kapitel 39§Rättelseförelägganden
20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335).
Dessa tre lagparagrafer borde beskriva varför TS mur får stå kvar och varför kommunen inte kan komma med rivningsföreläggande eller kan låta kronofogden utföra rivningen.Handräckning
39 § Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335).
Liknande skrivelser finns fö för byggsanktionsavgifter, men eftersom det inte var tal om något sådant, lämnade jag det utanför.
Resonemanget bygger såklart på att muren är från 1985 och därmed äldre än 10 år. Dvs att ts i juridisk mening inte rev den gamla muren och byggde nytt, men renoverade befintlig mur.
Eftersom TS inte rev hela muren innan han byggde den nya, anser jag att det geääler renovering. Dessutom är både byggnadsmaterialet (betong) och typ av mur samma, även om det inte borde göra någon stor skillnad.
TS har skrivit att muren renoverades stegvis, så det är inte en ny mur.T twoody skrev:
Jag tycker personligen att TS har ett halvdant case mot kommunen, frågan jag är mest intresserad av är:
- Hur mycket av det tidigare fastighetsägare har gjort skall TS ta ansvar för?
Självbyggare
· Stockholm
· 10 275 inlägg
Men en mur som byggts på annans mark kan väl aldrig bli OK oavsett hur gammal den är eller om den renoverats?
Att man sedan byggt så nära tomtgräns att man måste ha en mur är inte heller kommunens problem och inget som de behöver ta hänsyn till när de lämnar bygglov.
Kommunen skall så klart se till att jord/vatten osv inte tränger in. Men det borde gå att lösa med en slänt på kommunens sida. TS måste dock se till så vatten från hans tomt inte underminerar kommunens mark, lämpligen med ett litet dike/dränering till dagvatten/stenkista på sin sida tomtgränsen.
Att man sedan byggt så nära tomtgräns att man måste ha en mur är inte heller kommunens problem och inget som de behöver ta hänsyn till när de lämnar bygglov.
Kommunen skall så klart se till att jord/vatten osv inte tränger in. Men det borde gå att lösa med en slänt på kommunens sida. TS måste dock se till så vatten från hans tomt inte underminerar kommunens mark, lämpligen med ett litet dike/dränering till dagvatten/stenkista på sin sida tomtgränsen.
Produkter som diskuteras: "stenkista"
Stenkista Mr Flowout
Dränerar 144 liter
895 kr inkl moms
Läs mer