Dowser4711 Dowser4711 skrev:
Ja, det var en viktig aspekt!
Det är nog ingen av oss som reflekterat över risken att arvet blir del av laglotten. Även om A,B(&C om gåvan kan tolkas som förtida arv) har större tillgångar idag finns ju risken att något inträffar i framtiden och att det blir del av laglotten.
Och nej, då gäller inga villkor: [länk]
Att det handlar om framtida arv för A och B och förtida arv för C är ju själva utgångspunkten. Det är därför jag hela tiden pratat om A, B och C/C1, C2, C3. Det handlar om tredjedelar och det är viktigt att redan nu se till att de tre C-barnen inte lägger beslag på mer än de har rätt till, eftersom de då kommer att grymta den dag A1, A2 och B1, B2,och B3 vill ha sina andelar lika stora som deras.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Håller med! Mycket tydligare än den nomenklatur med halva alfabetet utan generationskopplingar jag slänge ur mig.
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
Cheesen
MissMuffet skrev:
Fast nu tror jag inte du har juridiskt helt rätt. Varför skulle inte C1 kunna sälja till någon utomstående? Menar du att gåvan/testamentet från C skulle vara villkorad på det sättet? Är det ens möjligt? Möjligen kan det vara formulerat så att de andra delägarna har första tjing på att köpa en andel som ska säljas men ingen kan ju tvinga någon att äga en del i en Stuga. Ärligt nyfiken. Hur menar du?
Att sälja 1/9 del i en stuga till nån utomstående kan nog vara svårt. Hur hittar man en köpare som inte får köpa allt.
Alternativet är ju att gå till tinget och arbeta fram tvångsförsäljning av fastigheten. Den vägen är inte rolig men ibland ett måste. Fick själv ta den resan då mina tremeningar inte var intresserade av skogsfastigheten och inte heller ville sälja eller köpa.
 
Anna_H Anna_H skrev:
Att det handlar om framtida arv för A och B och förtida arv för C är ju själva utgångspunkten.
Visst, men om det blir del av laglotten så faller ju alla villkor hela konstruktionen blir onödig.
(Blir den del av laglotten finns det troligtvis även större skäl för någon av arvtagarna att avyttra sin del)

Än större orsak att hantera så många delägare på ett mer rationellt vis.
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
Nja, laglottsvägen är lite knepig då den förutsätter att man bestrider ett testamente i rätt tid. Man kan inte när som helst efter ett arv bestrida villkoren, utan det finns det en tidsfrist på sex månader för.

Villkoren faller alltså inte av sig själva, utan det krävs en aktiv handling av arvtagarna för att de ska kunna jämkas/upphävas.
 
  • Gilla
civilingenjören
  • Laddar…
Korrekt, och det kräver som sagt att A,B eller C vid dödsfallet inte har större tillgångar i dödsboet än dubbla andelen i fastigheten.
Men, *om* så är fallet är det ju nära att tro att något ändrats från dagsläget, vilket mycket väl kan innebära att nån av Ax,Bx eller Cx har ett större behov av kapital än en andel i ett hus som kräver underhåll och i sin tur kräver sin laglott, som är utan förbehåll.

Dock är det än väldigt hypotetisk situation och troligtvis inte relevant, men ytterligare ett exempel på en brist i A,B&C’s upplägg idag.
 
P
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Nja, laglottsvägen är lite knepig då den förutsätter att man bestrider ett testamente i rätt tid. Man kan inte när som helst efter ett arv bestrida villkoren, utan det finns det en tidsfrist på sex månader för.

Villkoren faller alltså inte av sig själva, utan det krävs en aktiv handling av arvtagarna för att de ska kunna jämkas/upphävas.
Jo det stämmer ju, så är det, men det här fallet blir ju lite speciellt eftersom ingen kommer ifrågasätta fördelningen av tillgångarna bara villkoren. Om någon av delägarna får problem i framtiden med tex Kronofogden skulle inte jag vara helt säker på att inte kronofogden bara hävdar att villkoren var orimliga vid arvs skiftet och genomdriver en tvångsförsäljning om ingen av de andra delägarna kan köpa ut sin släkting. Det har ju faktiskt hänt tidigare att folk har blivit vräkta från sina hem pga struntskulder.
 
Dessutom är det ju svårt att säga att ingen kommer ifrågasätta fördelningen av tillgångarna. A,B&C är ju fortfarande vid livoch vi får väl hoppas för allas skull att de fortsätter vara det ett tag till.
Saker kan hända, någon av arvtagarna kan hamna hos fogden redan innan arvskiftet, eller helt enkelt bli ovänn med de övriga i familjen.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
P
Det gäller också att samtliga delägare tänker på att detta måste vara sk "Enskild egendom" om de gifter sig för att inte deras andel ska bli giftorättsgods vid en ev skilsmässa.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
Tråden har tagit en annan vändning med diskussioner om lämpligheten och risker med ägandet över tid. Jag återgår till utsprungsfrågan istället.

Om jag var barn till C och hade spenderat lite tid i huset (tolkar det som mindre än A och B), hade fått 1/9 som gåva och nu förväntats bidra med mer än vad A och B gör hade jag blivit sur. Jag hade accepterat att C1/C2/C3 skulle betala 1/3 ihop, men inte 1/5 var. Barnen till A och B är de inte i huset? Det enda rättvisa tycker jag är att ni fördelar kostnaderna som ni gjort om alla barn hade fått sin andel redan nu. Hade ni styrt kostnaderna utiifrån ägande eller nyttjande, eller kanske lite av varje. Kom överens och acceptera att man inte alltid tycker exakt lika.
 
  • Gilla
Räknenisse och 4 till
  • Laddar…
L Lilak skrev:
Hej!

Jag skulle vilja ha er hjälp och tankar med hur vi fortsättningsvis ska fördela våra kostnader.

Tidigare förutsättningar: 3 delägare, 1/3 vardera. Då fördelades naturligtvis kostnaderna i 3 delar.

Nuvarande förutsättningar: 5 delägare, 1/3, 1/3, 1/9, 1/9, 1/9.

Hur skulle ni fördela kostnader? I 5 lika stora delar eller utefter andelstalet?

Ha även i åtanke i det föreligger inga bråk eller osämja, vi vill bara att det ska vara rättvist för alla.

Mvh
Äger man 1/3 så står man väll för 1/3 av kostnaderna
Den som äger 1/3 vill väll ha 1/3 när det säljs, likväl som den som har 1/9 ”bara” får 1/9 om det säljs
 
Tror att någon annan redan svarat på det här sättet....

Men IMNSHO bör kostnader och utnyttjanderätt fördelas som sker idag, dvs A, B och C står för 1/3 var.
Väljer C att ge (förskott på arv) sin andel till sina tre barn så får C se till att lösa hur den andelen sköts utan att A och B blir inblandad. Med risk att skapa konflikter med sina egna barn.... men det är C:s huvudvärk som inte ska drabba A eller B med familjer.

Och jag håller även med att det är urbota dumt/själviskt att villkora testamentet/arvet för de som sedemera ska ta över stugan, skapa istället en stiftelse ifall ni inte vill att fastigheten ska kunna säljas utom familjen/släktens kontroll och skriv in i stiftelsens statuter att detta är ändamålet att fastigheten ska förvaltas i syfte att kunna nyttjas av framtida arvingar.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.