14 186 läst ·
86 svar
14k läst
86 svar
Fördelning av kostnader vid gemensamt ägande
När det blir så många delägare så måste stugan vara värt rätt mycket för att den ska bli aktuell för utmätning för en av 8 ägares skuld, kostnaderna krånglar till det.H hempularen skrev:Vi har en liknande situation. Där min fru och hennes 3 syskon samäger ett hus. Ett av syskonen har deklarerat att han inte vill/kan vara aktiv delägare. Övriga syskon vill hellre ha honom med som passiv än att köpa ut honom (inget större värde).
Vi övriga betalar en regelbunden summa för drift, och sedan skjuter vi till "kapital tillskott" vid större saker som takbyte, nytt avlopp osv. Där betalar vi lite mer efter betalningsförmåga än andelar.
Men när våran generation börjar dö ut så kommer våra barn att bli delägare med 8 kusiner och kusinbarn (en av kusinerna är död). Det blir en ohållbar situation. Framförallt när en av kusinerna har jätteskulder till kronofogden. Och skulle man ta ytterligare en generation fram så är det nu uppe i 13 kusinbarn, men där sker en pågående tillökning, och mina barn som är yngst i kusinskaran har ännu inga barn.
Jag har börjat lite försiktigt att antyda att det kanske vore bra med ett mer koncentrerat ägande, men det är känsligt.
Nja, jag kan inte hålla med dig där. Jag hade tyckt det varit för mycket administration om man ska hålla på att anteckna dagar varje ägare är där. Sådan millimeterrättvisa hade jag aldrig orkat hålla på med. Då hade jag sålt min del. Jag personligen hade inte ägt något ihop med någon som vill anteckna ner till toapapperskostnader och dela det.MissMuffet skrev:Det är nog ingen som är "bakom flötet" här.
Jag tycker inte de ska dela lika ens på driftskostnaderna när de antagligen inte vistas lika mycket i huset. Det är en sommarstuga! Du inte jämföra det med ditt samboförhållande när ni bodde tillsammans samtidigt lika mycket i er permanentbostad. Vi vet ingenting om hur mycket respektive familj utnyttjar sommarstugan bara anar att det aldrig var tänkt att alla skulle vara där samtidigt.
När det gäller investeringar på fastigheten är det dock en annan sak. För det första är det väldigt lätt att räkna ut. Sedan kan det handla om ganska stora kostnader och sedan stora intäkter om någon säljer. Därav tycker jag det ska bli rätt där.
Lugn och fin nu. Du uttrycker dig så sarkastiskt. Det är ingen som har pratat om att hålla på och anteckna notera toapapper för att få milimeterrättvisa.F FRS05 skrev:Nja, jag kan inte hålla med dig där. Jag hade tyckt det varit för mycket administration om man ska hålla på att anteckna dagar varje ägare är där. Sådan millimeterrättvisa hade jag aldrig orkat hålla på med. Då hade jag sålt min del. Jag personligen hade inte ägt något ihop med någon som vill anteckna ner till toapapperskostnader och dela det.
När det gäller investeringar på fastigheten är det dock en annan sak. För det första är det väldigt lätt att räkna ut. Sedan kan det handla om ganska stora kostnader och sedan stora intäkter om någon säljer. Därav tycker jag det ska bli rätt där.
Jag utgår så klart från att var och en av delägarna tar med sig sin egen mat och förbrukningsartiklar när de är därute. Däremot finns det kostnader som tex elkostnaden och kostnaden för vattenförbrukningen som kan dra iväg varma sommarveckor speciellt om någon får för sig att fylla en plastpool när de är där. Om alla inte nyttjar stugan stugan lika mycket är det orättvist att dela dessa kostnader lika i 5 delar. Kostnaden för vatten och el kommer också variera kraftigt beroende på hur stor familj och/eller hur många vänner de olika delägarna väljer att ta med sig till stugan och då blir det ännu mer orättvist att dela lika i 5 lika delar.
Det skulle vara intressant att få reda på vad trådstartaren anser?
Jag funderar också om man ska ta ut en extra dagavgift, som läggs i buffert för framtida renoveringar.
Jag funderar också om man ska ta ut en extra dagavgift, som läggs i buffert för framtida renoveringar.
Jag är fortfarande kluven, mellan alternativen 5 delar eller 3 delar. Å ena sidan är det kanske självklart att dela efter ägarandel, å andra sidan tycker jag att det blir synd om dom som inte får lika mycket tid om man delar på det sättet.trähandtag skrev:
Sen tycker jag det tråkigt med alla domedagsprofeter. Jag förstår att det blir problem om man går in i något med inställningen att det här går inte. Vi alla är naturligtvis medvetna om att risken för problem, men tack och lov är vi betydligt mer lösningsorienterade än problemorienterade. Och det är med den utgångspunkten som frågan är ställd.
Hade jag ensam fått bestämma hade allt delats i 5 lika stora delar. Driftskostnader, underhållskostnader och nyttjandegrad. Vill man behålla sin del, får man vara med och dela, även om man inte utnyttjar den. För mig är det så det fungerar att ha något gemensamt.
Mvh
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Det är väl problemets kärna, att man lätt tycker att det är naturligt att dela på ett sätt som gynnar en själv. Att tala om att göra sig av med sin andel om man inte vill vara med är därtill lite magstarkt, arven är ju med begränsade möjligheter att sälja andelarna.L Lilak skrev:
Om jag förstått det rätt är det familjerna A och B som nyttjat huset mest och de har historiskt betalat 2/3 av kostnaderna. Nu går ni från en situation där C knappt nyttjat fastigheten till en där C1, C2 och C3 kanske, kanske inte kommer att göra det. Att de då tillsammans ska betala mer än C gjorde känns konstigt för mig.
Ska man samäga tror jag att man bör ha en pragmatisk inställning och kanske i första hand betala det löpande per nyttjande och inte ägande/tillgång.
Det jag stört mig mest på i er situation är föräldrarnas vilja att bestämma över barnens egendom efter att de fått den. Jag kan förstå den viljan, men jag tror att den kan få svåra negativa konsekvenser om barnen inte kommer överens.
Ja, det handlar ju om en stuga som man inte själv valt att köpa in sig i. Det går inte att sälja sina andelar såvida inte någon annan i familjen köper. Om C1C2C3 verkligen vill utnyttja stugan till samma grad som A och B finns det kanske grund att dela drift i fem delar. Men inte om det läggs fram som att de har möjlighet att utnyttja den.
Med ledning av att den inte utnyttjats så mycket gissar jag att det inte är en superattraktiv stuga. Är ni säkra på att de tagit över den av intresse eller av plikt?
Med ledning av att den inte utnyttjats så mycket gissar jag att det inte är en superattraktiv stuga. Är ni säkra på att de tagit över den av intresse eller av plikt?
Fast nu tror jag inte du har juridiskt helt rätt. Varför skulle inte C1 kunna sälja till någon utomstående? Menar du att gåvan/testamentet från C skulle vara villkorad på det sättet? Är det ens möjligt? Möjligen kan det vara formulerat så att de andra delägarna har första tjing på att köpa en andel som ska säljas men ingen kan ju tvinga någon att äga en del i en Stuga. Ärligt nyfiken. Hur menar du?K kindvall skrev:
Jag kan väl hålla med dig om att det kan bli surt att betala att någon annan har fyllt poolen 5 gånger under en vecka med kommunalt vatten. När man själv alltid är sparsam av sig. Men så länge ingen gör några extravaganser och exempelvis fyller poolen varje dag på nytt eller i stort sett bor i stugan så förespråkar jag fortfarande att dela alla driftkostnader.MissMuffet skrev:Lugn och fin nu. Du uttrycker dig så sarkastiskt. Det är ingen som har pratat om att hålla på och anteckna notera toapapper för att få milimeterrättvisa.
Jag utgår så klart från att var och en av delägarna tar med sig sin egen mat och förbrukningsartiklar när de är därute. Däremot finns det kostnader som tex elkostnaden och kostnaden för vattenförbrukningen som kan dra iväg varma sommarveckor speciellt om någon får för sig att fylla en plastpool när de är där. Om alla inte nyttjar stugan stugan lika mycket är det orättvist att dela dessa kostnader lika i 5 delar. Kostnaden för vatten och el kommer också variera kraftigt beroende på hur stor familj och/eller hur många vänner de olika delägarna väljer att ta med sig till stugan och då blir det ännu mer orättvist att dela lika i 5 lika delar.
Det blir ju ett evigt antecknande och protokollförande om allt ska betalas helt exakt lika på driftkostnaderna. Så länge de håller sig på en hyfsat låg nivå hade jag inte sett problemet att betala lite för någon annan. För jag antar det är någon man har en stuga med där man kan ge och ta mellan sig.
Det beror såklart mycket på hur de använder stugan. Får alla plats och får alla komma när de vill, är det kanske för mycket extra krångel att räkna nätter.
Är det en liten stuga och får alla sina helger/veckor enligt en planering, eller behöver man boka stugan i förväg, är det mycket enkelt att koppla en del av debiteringen till användningen.
Hur som helst är det mycket bättre att TS delar sin funderingar med släkten än med oss.
Är det en liten stuga och får alla sina helger/veckor enligt en planering, eller behöver man boka stugan i förväg, är det mycket enkelt att koppla en del av debiteringen till användningen.
Hur som helst är det mycket bättre att TS delar sin funderingar med släkten än med oss.
SORRY! Bortse från min kommentar #70 här ovan. Jag hade missat den här informationen från TS.L Lilak skrev:Våran situation är: A B C har skrivit testamente, mottagare är syskon D E, F G, H I J, där syskonen H I J har fått sina delar genom gåva. Här är jag syskon D.
Hoppas det där går att förstå.
Tillägg: A B C har skrivit ett gemensamt testamente specifikt om denna fastighet. Kan någon av dessa personer ändra sin vilja eller sätta testamentet ur spel genom gåva, utan att övriga personer blandas in?
Mvh
Kort sammanfattning: Det är enklast men inte rättvisast att dela lika i 5 delar.
Det bästa är att ärligt fråga H, I och J hur de känner, om de verkligen är beredda att betala mer i räkningar än de har andelar för. Det är de som är förlorarna om räkningarna delas i 5 lika stora delar.
Ett testamente kan man alltid ändra så länge man lever utan att informera släkten men det måste vara bevittnat. En person kan också alltid ge bort vad hen vill som gåva utan att informera släktingar om det. Däremot om gåvan uppenbart sker för att göra någon bröstarvinge arvslös och gynna någon annan arvinge så kan den missnöjda arvingen i efterhand ifrågasätta bodelningen.
Om D, E, F, G, H, I, J är bröstarvingar så har de alltid rätt till sin Laglott. Det är hälften av Arvslotten dvs 50% av vad de skulle fått om det inte fanns något testamente. Jag tror (obs! "tror" men ganska säker) inte att A, B och C har rätt att vilkora Laglotten för sina barn. Om det skrivna testamentet ska vara gilltigt får värdet av deras andel av stugan inte vara större än hälften av vad A, B resp C kan ge sina barn i arv. Har man barn så kan man alltså bara testamentera hälften av det man lämnar efter sig i arv. Andra halvan går till barnen och det utan konstiga begränsningar och villkor.
Om det befintliga testamentet är gilltigt beror mycket på hur det är formulerat. Du skriver att C har gett sin del i "Gåva" till H, I och J. Om det är en "Gåva" och inte "Förskott på arv" så skulle ev redan testamentet mellan A, B och C vara satt ur spel. Det beror på hur "Gåvan" är villkorad.
Det är också viltigt att andelarna är sk "Enkild egendom" ifall någon av delägarna skiljer sig och måste vara med om äktenskapsskillnad.
Om jag förstår TS rätt nu så är TS över huvudtaget inte delägare än. Jag tycker därför du ska TS ska värdera sin vänskap med sina kusiner mer än ett hus om det skulle bli någon diskussion.
Ja, det var en viktig aspekt!MissMuffet skrev:
Det är nog ingen av oss som reflekterat över risken att arvet blir del av laglotten. Även om A,B(&C om gåvan kan tolkas som förtida arv) har större tillgångar idag finns ju risken att något inträffar i framtiden och att det blir del av laglotten.
Och nej, då gäller inga villkor: https://lawline.se/answers/kan-man-villkora-brostarvingars-laglott
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg