Märkligt beteende från dina föräldrar. Detta kan på sikt skapa osämja inom familjen om alla barn inte behandlas lika. "Det är på den äldre generationens ansvar att den yngre håller sams". Mina föräldrar var väldigt noga med detta när de levde. Nu har jag själv barn som har familjer. och lever efter devisen som jag har med i mitt inlägg.A Anton Svensson3 skrev:
Som några andra skrev, kolla upp marknadsvärdet och dokumentera det du kan. Prata med föräldrarna och skriv ner allt.
Du behöver bevisa allt du påstår när den dagen kommer.
För de andra som tycker att TS ska gå vidare, undrar om de hade gjort det också. Ja, i slutändan är det bara pengar, men det ursäktar inte att man behandlar sina barn så.
Du behöver bevisa allt du påstår när den dagen kommer.
För de andra som tycker att TS ska gå vidare, undrar om de hade gjort det också. Ja, i slutändan är det bara pengar, men det ursäktar inte att man behandlar sina barn så.
Man förstår att Du känner orättvisa men så länge Dina föräldrar lever så bestämmer de till 100% hur de vill göra med sina ägodelar. Konstigt vore annars. Livet kan tyckas orättvist ibland men det Du kan göra är att resonera med dem så de kan ändra på sin kvarvarande kvarlåtenskap så att den kan fördelas ”rättvist” så balans skipas i slutet.A Anton Svensson3 skrev:
A Anton Svensson3 skrev:
Tragiskt att läsa detta inlägg. Tragiskt att en medelåldersman överhuvudtaget lägger fokus på detta. Lägg av och gå vidare med ditt liv. Var glad för din systers skull. Vet inte ens varför jag svarar på detta men det irriterar mig att du ens funderar på arv, rättvis fördelning dagen x etc.
Allt är tragiskt med det du skriver. Att du ens har lagt tid på att undersöka faktiskt marknadsvärde osv. Tänk vad liten du blivit i dina föräldrars syn efter allt detta. Lägg av och gå vidare ♂️♂️
Du kanske ska börja i en annan ände. Kan det vara så att din syster är engagerad och ställer upp för era föräldrar hälsar på och hjälper till?A Anton Svensson3 skrev:
Jag resonerar så här, är jag intressant när jag lever är jag intressant när jag är död. De barn som skiter i mig som levande får sin laglott (kanske)
A Anton Svensson3 skrev:
Det finns ingen tidsgräns på hur långt tillbaka man kan hävda att något är förskott på arv. Således är det irrelevant om gåvan har givits nära inpå givarens död eller långt dessförinnan.
Tyvärr är det många föräldrar som inte känner till juridiken när det gäller arv, varför det många gånger blir en onödig osämja mellan arvingar och brustna syskonrelationer för resten av livet. Du bör informera dina föräldrar om att de behöver kontakta en jurist för rådgivning och för framtagande av ett testamente där bl.a. tidigare gåvor etc dokumenteras, samt givetvis även låta en mäklare eller en annan kunnig värderingsman av fastigheter göra en värdering så snart som möjligt i efterhand.
krillek skrev:
Vem har lagt fokus på kön?
Att jag skriver medelåldersman har med att det är TS själv som ovan skrivit i sitt svar, att jag skriver syster har med att det är faktiskt fakta. Jag syftar inte ett dugg på kön.
Jag menar det jag faktiskt har skrivit, läs igen och skippa tanken om just kön
Det är ju viktigt det där med förskott av arv som du skriver och en familjerättsadvokat är bra inte en jurist.Z Zondra_05 skrev:
Föräldrarna är ju inte livegna och värderar SITT hus som de behagar.
Det kanske finns en orsak till hur föräldrarna resonerar
Tycker det är beklämmande att barn ser sina föräldrars tillgångar som "sina" medan dom fortfarande är i livet. Jag har sagt åt mina föräldrar att dom får njuta av sina tillgångar bäst dom vill, jag förväntar mig inget när dom kilar vidare. Sedan om brorsan som bott i samma by som föräldrarna och ställt upp och hjälpt till hela livet får något, det vore fullt förståeligt för mig.
