1 742 519 läst ·
26 109 svar
1743k läst
26,1k svar
För tidigt att köpa elbil? Räckvidd
För att reflektera över trådens rubrik så gjorde jag och frugan en resa med hennes Fiat 500e från västkust till östkust och tillbaka häromveckan. Bilen har en räckvidd i högre hastighet på knappt 25 mil, men frugans räckviddsångst gör att vi i praktiken behöver ladda när det är 5-7 mil kvar i batteriet. Faktum är att inte ens denna relativt korta räckvidd är ett problem nuförtiden då det finns så gott om snabbladdare. Stanna måste man ju ändå göra om man inte kissar i flaska när man kör. Laddning upp till 80% tar ju ca 20 minuter med denna bil så man hinner in på ett kafé, besöka toaletten, ta en kaffe och sedan är det dags att åka igen. Det andra laddstoppet innehöll lunch/middag.
Så västkust till ostkust krävde två laddstopp (pga frugans räckviddsångest) även om det egentligen borde ha gått att komma hela vägen med enbart ett.
Tidigare under sommaren så åkte vi dock till Norrbotten och tillbaka, men då med laddhybrid. Även under denna sträcka så klarar man sig med laddning vid snabbladdare. Men nu körde vi ju på bensin. Men eftersom det inte alls är lika tätt mellan laddarna, särskilt inte längs med E45, så skulle det bli betydligt tätare mellan laddstoppen för att inte riskera batteritorsk med ett så litet batteri. Men jag tog den resan genom Chargefinder och insåg att jag skulle bara få ett par extra stopp per riktning jämfört med vad jag nu hade med bensinbil (som dock bara har en räckvidd på drygt 40 mil i 100+ km/h).
En arbetskollega kör sin elbil med husvagn upp till fjällen och han tycker att det fungerar bra nu, det finns tillräckligt med laddstationer.
Min slutsats är därför att inte ens med en mindre bil så är räckvidden ett bekymmer längre. Det är verkligen i undantagsfall som laddningen är ett hinder idag. Det handlar mest om bekvämlighet att ha ett stort batteri.
Så västkust till ostkust krävde två laddstopp (pga frugans räckviddsångest) även om det egentligen borde ha gått att komma hela vägen med enbart ett.
Tidigare under sommaren så åkte vi dock till Norrbotten och tillbaka, men då med laddhybrid. Även under denna sträcka så klarar man sig med laddning vid snabbladdare. Men nu körde vi ju på bensin. Men eftersom det inte alls är lika tätt mellan laddarna, särskilt inte längs med E45, så skulle det bli betydligt tätare mellan laddstoppen för att inte riskera batteritorsk med ett så litet batteri. Men jag tog den resan genom Chargefinder och insåg att jag skulle bara få ett par extra stopp per riktning jämfört med vad jag nu hade med bensinbil (som dock bara har en räckvidd på drygt 40 mil i 100+ km/h).
En arbetskollega kör sin elbil med husvagn upp till fjällen och han tycker att det fungerar bra nu, det finns tillräckligt med laddstationer.
Min slutsats är därför att inte ens med en mindre bil så är räckvidden ett bekymmer längre. Det är verkligen i undantagsfall som laddningen är ett hinder idag. Det handlar mest om bekvämlighet att ha ett stort batteri.
Redigerat:
Sanningen är att det finns inga jättebra bilar ens om man betalar riktigt mycket. Alla bilar har problem, vissa redan som nya, de ska man undvika. Många problem är relaterade till slitage, däck, stötdämpare, fjädrar osv. Många slitageproblem är samma på batteribilar och bränslebilar. Priser på både reservdelar och arbete varierar väldigt mycket.
Det finns en mindre mängd "kalkonbilar", de skall undvikas till varje pris om man ska behålla eller köpa en bil efter att garanti och vagnskadeförsäkring har slutat att gälla.
Mest ekonomiskt brukar vara att köpa en bil när den är runt 3 år gammal och behålla den så länge som möjligt samt sköta all service, underhåll och reparationer själv. Kan eller vill man inte meka själv så kanske det går att hitta en "allbilverkstad" som är kompetent och har rimlig debitering. Märkesverkstäder befattar sig sällan med äldre bilar.
Folk som tror att alla bilar brakar ihop strax efter 10 eller 15 tusen mil är offer för skickliga marknadsförare eller så är det som med en av mina vänner att han har aldrig skött någon bil, gillar inte att tvätta eller meka och hittar på de mest fantastiska sagor om hur mycket han kommer att spara på att köpa en ny bil jämfört med att underhålla de bilar han redan äger.
De flesta lite äldre bilar går att hålla liv i länge om ork och vilja finns. De värsta rostburkarna bör i så fall undvikas och reservdelarna bör vara rimligt prissatta. Detta kommer troligast inte att gälla för majoriteten av batteribilarna.
Det finns en mindre mängd "kalkonbilar", de skall undvikas till varje pris om man ska behålla eller köpa en bil efter att garanti och vagnskadeförsäkring har slutat att gälla.
Mest ekonomiskt brukar vara att köpa en bil när den är runt 3 år gammal och behålla den så länge som möjligt samt sköta all service, underhåll och reparationer själv. Kan eller vill man inte meka själv så kanske det går att hitta en "allbilverkstad" som är kompetent och har rimlig debitering. Märkesverkstäder befattar sig sällan med äldre bilar.
Folk som tror att alla bilar brakar ihop strax efter 10 eller 15 tusen mil är offer för skickliga marknadsförare eller så är det som med en av mina vänner att han har aldrig skött någon bil, gillar inte att tvätta eller meka och hittar på de mest fantastiska sagor om hur mycket han kommer att spara på att köpa en ny bil jämfört med att underhålla de bilar han redan äger.
De flesta lite äldre bilar går att hålla liv i länge om ork och vilja finns. De värsta rostburkarna bör i så fall undvikas och reservdelarna bör vara rimligt prissatta. Detta kommer troligast inte att gälla för majoriteten av batteribilarna.
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 15 904 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 15 904 inlägg
Det som tror att batterierna i en elbil är slut efter att garantin är slut är nog lika lurad.T TommyC skrev:Sanningen är att det finns inga jättebra bilar ens om man betalar riktigt mycket. Alla bilar har problem, vissa redan som nya, de ska man undvika. Många problem är relaterade till slitage, däck, stötdämpare, fjädrar osv. Många slitageproblem är samma på batteribilar och bränslebilar. Priser på både reservdelar och arbete varierar väldigt mycket.
Det finns en mindre mängd "kalkonbilar", de skall undvikas till varje pris om man ska behålla eller köpa en bil efter att garanti och vagnskadeförsäkring har slutat att gälla.
Mest ekonomiskt brukar vara att köpa en bil när den är runt 3 år gammal och behålla den så länge som möjligt samt sköta all service, underhåll och reparationer själv. Kan eller vill man inte meka själv så kanske det går att hitta en "allbilverkstad" som är kompetent och har rimlig debitering. Märkesverkstäder befattar sig sällan med äldre bilar.
Folk som tror att alla bilar brakar ihop strax efter 10 eller 15 tusen mil är offer för skickliga marknadsförare eller så är det som med en av mina vänner att han har aldrig skött någon bil, gillar inte att tvätta eller meka och hittar på de mest fantastiska sagor om hur mycket han kommer att spara på att köpa en ny bil jämfört med att underhålla de bilar han redan äger.
De flesta lite äldre bilar går att hålla liv i länge om ork och vilja finns. De värsta rostburkarna bör i så fall undvikas och reservdelarna bör vara rimligt prissatta. Detta kommer troligast inte att gälla för majoriteten av batteribilarna.
Härligt inlägg som bra summerar din syn på elbilar - elbilars andrahandsvärde är ett problem oavsett om det är högt eller lågt 😉N Nerre skrev:Problemet som jag ser med elbilar är att batterierna efter så lång tid är värda mer än bilen. Så när bilen börjar bli tillräckligt gammal är det mer lockande att sälja batteriet för energilagring än att försöka få nån att betala lika mycket för bilen.
Visst, den som säljer får betalt så det är inget problem att äga den, problemet är att andrahandsmarknaden får brist på gamla körbara bilar till vettiga priser.
Handlar det inte i väldigt stor utsträckning om vilka vägar man kör? Är verkligen laddningsmöjligheterna längs mindre länsvägar lika frekventa som längs riksvägar och europavägar?pacman42 skrev:
Jag tänker på när vi för några år sen var på ner från Östersund mot dalarna längst E45 och blev tvungna att åka ut mot E4:an vid Sveg på grund av skogsbränder. Då hamnade vi på betydligt mindre vägar.
Det går att se saker ur flera synvinklar, man behöver inte vara enkelspårig. Det är två olika problem här som hör ihop.K Krille4 skrev:
Det ena är värdeminskningen, som påverkar den som äger en elbil.
Det andra är tillgängligheten på billiga begagnade bitar för de som har kärv ekonomi.
Och dessa problem uppstår vid olika tillfällen i elbilens livscykel.
Den stora värdeminskningen de första åren påverkar den som äger, det blir dyrare att "byta upp sig".
För den som köper elbilen efter den stora värdeminskningen är det å andra sidan en fördel. Även att batteriet (om det är helt) är värt mycket är en fördel för den som köper en några år begagnad elbil.
Men vad händer med bilarna sen? Är de kvar på marknaden som "mek-objekt" eller "den är så billig så jag kör tills den rasar"? Eller försvinner de eftersom skrotvärdet (tack vare batteriet) är högre än vad nån är beredd att köpa bilen för?
Kan själv!
· Trelleborg
· 18 359 inlägg
https://chargefinder.com/se/searchN Nerre skrev:Handlar det inte i väldigt stor utsträckning om vilka vägar man kör? Är verkligen laddningsmöjligheterna längs mindre länsvägar lika frekventa som längs riksvägar och europavägar?
Jag tänker på när vi för några år sen var på ner från Östersund mot dalarna längst E45 och blev tvungna att åka ut mot E4:an vid Sveg på grund av skogsbränder. Då hamnade vi på betydligt mindre vägar.
Där ser du vad jag tror är de flesta laddstolpar som finns så kan du själv kolla eventuella rutter.
Behöver man ut och svänga på mindre vägar så kanske man får nöja sig med en 11/22kW-laddare på en mindre ort.
Som backup kan man ha med sig nödladdaren med.
När jag testar hur man tar sig från Oslo till Sundsvall, dvs en sträcka där man kör på många mindre länsvägar så är den längsta sträckan utan laddare över fjällkedjan och där är det 15 mil mellan dem. Det är till och med i Norrbotten svårt att hitta rutter med glapp på tio mil.N Nerre skrev:Handlar det inte i väldigt stor utsträckning om vilka vägar man kör? Är verkligen laddningsmöjligheterna längs mindre länsvägar lika frekventa som längs riksvägar och europavägar?
Jag tänker på när vi för några år sen var på ner från Östersund mot dalarna längst E45 och blev tvungna att åka ut mot E4:an vid Sveg på grund av skogsbränder. Då hamnade vi på betydligt mindre vägar.
Visst kan man hålla sig borta från snabbladdare, men det är svårt att inte hitta en om man är beredd att köra några kilometer extra.
Edit: Vi kan ta med en karta på den glesaste delen av landet...
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag tänker ju inte på planerade resor utan när man av nån anledning tvingas ta en omväg på grund av olycka, vägarbete etc.pacman42 skrev:
Med min bensinare börjar jag få räckviddsångest när det bara är 25 mil räckvidd kvar
Folk verkar ha händelserika resor, har kört elbil i snart 3 år med mycket frekventa resor till fjällen (Härjedalen) och det får väl ändå anses som glesbygd då man inte ens har en stad. Har aldrig ens varit nära att få laddtorsk trots körande med släp, vinter med -25 och dessutom vid sportlov och andra högtider. Då har jag ändå en MY med lilla batteriet på 55kWh.N Nerre skrev:
Åkte ner till medelhavet och lyckades inte heller där hamna i en situation då det blev laddtorsk trots 500mil genom Europa.
Känns som hypotetiska scenarier, och mycket men tänk om.
Min poäng vara snarare att det är enkelspårigt att bara se allt som rör elbilar som problem.N Nerre skrev:Det går att se saker ur flera synvinklar, man behöver inte vara enkelspårig. Det är två olika problem här som hör ihop.
Det ena är värdeminskningen, som påverkar den som äger en elbil.
Det andra är tillgängligheten på billiga begagnade bitar för de som har kärv ekonomi.
Och dessa problem uppstår vid olika tillfällen i elbilens livscykel.
Den stora värdeminskningen de första åren påverkar den som äger, det blir dyrare att "byta upp sig".
För den som köper elbilen efter den stora värdeminskningen är det å andra sidan en fördel. Även att batteriet (om det är helt) är värt mycket är en fördel för den som köper en några år begagnad elbil.
Men vad händer med bilarna sen? Är de kvar på marknaden som "mek-objekt" eller "den är så billig så jag kör tills den rasar"? Eller försvinner de eftersom skrotvärdet (tack vare batteriet) är högre än vad nån är beredd att köpa bilen för?
/Krille
Sorry, tråden är lång..T TommyC skrev:
Precis, det görs idag och finns ingen anledning att betala fantasipriser för de flesta elbilsreparationer.
Finns undantag dock. EVclinic tar upp Mercedes som på senare modeller börjat kryptera komponenter så det är omöjligt att knäcka på under 100 år med 3 feta datorer...
Bara att kasta hela bilen i vissa fall.