Folkbokföring kopplat till uppskovsregler
Vi har sålt en villa 2025 som vi har gjort en rejäl vinst på. Enligt skatteverkets regler ska vi begära först prel uppskov 2026 då den bostad vi vill föra över uppskovet till ej är färdigbyggd.
Problemen är följande:
Den byggnad vi bygger är tänkt åtminstone initialt att vara fritidsboende.
Vi har ett andrahandskontrakt på annan ort som kan sträcka sig max 4 år framåt.
Det vill vi gärna behålla.
Vad händer när vi enligt skatteverkets regler måste bosätta oss i det nybyggda huset 2027-05?
Det står inte heller att bosätta sig är synonymt med folkbokförd.
När jag frågade Skatteverket sa han först bara "bosatt" men när jag frågade om bosatt är detsamma som folkbokförd svarade han ja. Det står ingenstans HUR LÄNGE man behöver vara folkbokförd på den nya adressen.
Är det till slutligt skattebesked har skickats ut?
Kan man förlora ett hyreskontrakt för att man folkbokför sig på annan adress?
Jag ser inget specifikt i andrahandskontraktet om detta. Det handlar ju inte om skattesmitning i vårt fall utan bara ett uppskov på att
betala reavinst. Dvs i praktiken ett räntefritt lån.
Någon som kan reda ut vad som gäller?
Problemen är följande:
Den byggnad vi bygger är tänkt åtminstone initialt att vara fritidsboende.
Vi har ett andrahandskontrakt på annan ort som kan sträcka sig max 4 år framåt.
Det vill vi gärna behålla.
Vad händer när vi enligt skatteverkets regler måste bosätta oss i det nybyggda huset 2027-05?
Det står inte heller att bosätta sig är synonymt med folkbokförd.
När jag frågade Skatteverket sa han först bara "bosatt" men när jag frågade om bosatt är detsamma som folkbokförd svarade han ja. Det står ingenstans HUR LÄNGE man behöver vara folkbokförd på den nya adressen.
Är det till slutligt skattebesked har skickats ut?
Kan man förlora ett hyreskontrakt för att man folkbokför sig på annan adress?
Jag ser inget specifikt i andrahandskontraktet om detta. Det handlar ju inte om skattesmitning i vårt fall utan bara ett uppskov på att
betala reavinst. Dvs i praktiken ett räntefritt lån.
Någon som kan reda ut vad som gäller?
Redigerat av moderator:
Om du inte ersätter det du säljer med att köpa/bygga ett nytt boende så har du ju ingen grund för uppskov. Fritidshus räknas ju inte, där bor man inte permanent. Så om du flyttar in i en hyresrätt så är det tänkt att du ska skatta för vinsten.
Men det finns säkert utrymme att vara lika kreativ som våra rikstagsledarmöter när det gäller folkbokföring.
Men det finns säkert utrymme att vara lika kreativ som våra rikstagsledarmöter när det gäller folkbokföring.
Vad menar du?IngemarB skrev:
"Du måste flytta in i din nya bostad senast den 2 maj andra året efter du sålde den tidigare bostaden. Om du sålde bostaden under 2025 måste du flytta in i den nya bostaden senast 2 maj 2027. Flytta in innebär att du är folkbokförd i den nya bostaden."
https://skatteverket.se/privat/fast...oruppskov.4.233f91f71260075abe8800030623.html
Betala dina 22% i reavinstskatt så har du löst dina problem.
Vi har ju byggt ett nytt boende och fritidshus finns ju inte som begrepp utan bara småhus. Vi är alltså berättigad till uppskov. Det är solklart. Att vi flyttade in i hyresrätt var ju för att ha någonstans att bo till huset var klart. Sen att vi vill ha kvar hyresrätten ett tag till är en annan sak, och min fråga var ju också om folkbokföring påverkar ett andrahandshyreskontrakt. Sen tycker jag inte riksdagsledamöter som bor i Stockholm under perioder men kommer från andra orter i landet är så representativa vad gäller folkbokföring.G g.kraft skrev:
Är din fråga alltså om du måste vara folkbokförd på hyresrätten för att ha kvar kontraktet?
Det är väl din hyresvärd som kan svara på det.
Uppskovet är relaterat till ett permanent boende, som jag förstår det. Om du inte behöver det nya huset för att bo där så får du nog svårt att slippa betala reavinstskatten.
Då behöver du väl vara folkbokförd som boende på den nya adressen som du vill utnyttja för att få uppskov. Om det är en adress för ett fritidshus eller inte är som sagt inte så väsentligt, man får folkbokföra sig i ett hus som initialt var avsett som ett fritidshus (om man så önskar kan man bo där permanent utan att ha ett annat boende), det är vad jag vet ganska vanligt.
Det är väl din hyresvärd som kan svara på det.
Uppskovet är relaterat till ett permanent boende, som jag förstår det. Om du inte behöver det nya huset för att bo där så får du nog svårt att slippa betala reavinstskatten.
Då behöver du väl vara folkbokförd som boende på den nya adressen som du vill utnyttja för att få uppskov. Om det är en adress för ett fritidshus eller inte är som sagt inte så väsentligt, man får folkbokföra sig i ett hus som initialt var avsett som ett fritidshus (om man så önskar kan man bo där permanent utan att ha ett annat boende), det är vad jag vet ganska vanligt.
Ingen här vet vilka regler din uthyrare har. Vi vet inte ens, vem du hyr från. Jag vet hyresvärdar som inte godkänner att man har en hyresrätt och en annan bostad och så finns det andra som inte bryr sig. Det finns inga allmänna regler, och inget kopplat till uppskov. Så du får nog kolla med din hyresvärd, eller dennes hyresvärd om det nu är andrahand.
I ditt första inlägg låter det som att ni bygger ett fritidshus men tänker bo/folkbokföra er i hyresrätten. Då har ni inte byggt nytt permanent boende och har ingen möjlighet till uppskov. Uppskovet förutsätter att investering sker i nytt permanent boende med relativt snar inflytt.
Min referens till våra folkvaldas kreativa folkbokföring var menat som en skämtsamt gliring åt makten, inte ett påhopp. Jag förstår att du vill undersöka hur du gör rätt, inte hur du smiter.
Om dethus man man är folkbokförd i är byggt enligt "fritidshusregler", eller "permanentboende regler", torde inte påverka möjligheten för uppskov med reavinst skatt.G g.kraft skrev:
När jag satt i styrelsen för en förening var det en representant för en av de större hyresbolagen som ringde och förhörde sig om förehavanden av en av ägarna till en av bostadsrätterna då denne tydligen även hyrde en lägenhet men nu var skriven på bostadsrätten hos oss. Eftersom jag inte visste något konkret (vissa samägde med barn men bodde inte där) svarade jag inte något men det var uppenbart att hyresrätten var på väg att förverkas om han bodde permanent i bostadsrätten.
Varför skriver du felaktig information. I länken du så vänligt skickade med kan man läsa bl.a. följande ang ersättingsbostaden.K Kane skrev:
I fastighetstaxeringen görs det ingen skillnad på om småhuset används för permanentboende eller om det är ett fritidshus.
så ....
Dessutom finns ett stycke om preliminärt uppskov som tänjer på gränserna
Vad menar du är fel i texten du citerade? Där står inget om permanentboende, men det står att man ska vara folkbokförd och det är ju citerat från Skatteverket?!A ansgar46 skrev:
Om man läser Skatteverkets rättsliga vägledning framgår det att ”Med bosatt menas där man rätteligen enligt folkbokföringslagen ska eller får vara folkbokförd”.
Så man får bena vidare i vad som gäller för att man rätteligen enligt folkbokföringslagen ska eller får vara folkbokförd i det nya huset den 2 maj. Det räcker inte med att bara ändra sin folkbokföring och bo kvar i hyreslägenheten, men att tvärtom bosätta sig i det nya huset och fortsätta vara folkbokförd i lägenheten är ju inte heller rätt enligt folkbokföringslagen.
Så man får bena vidare i vad som gäller för att man rätteligen enligt folkbokföringslagen ska eller får vara folkbokförd i det nya huset den 2 maj. Det räcker inte med att bara ändra sin folkbokföring och bo kvar i hyreslägenheten, men att tvärtom bosätta sig i det nya huset och fortsätta vara folkbokförd i lägenheten är ju inte heller rätt enligt folkbokföringslagen.
Jag tolkar frågan i tråden som "hur länge, och när skall mana vara folkbokförd i den nya ersättningsbostaden".
"förvirringen" runt att fakrtiskt bo där och att vara folkbokfölrd, beror på att det i lagens mening är samma sak. Du SKALL vara folkbokförd där du faktiskt bor. Det är alltså samma sak att bo, och att vara folkbokförd.
Eftersom lagen föreskriver att du måste bosätta dig i den nya bostaden senast 2e maj andra året (eller i vissa fall året) efter försäljningen. Så verkar det ju rimligt att du måste vara folkbörkförd där just 2e maj. Även om du kanske faktiskt flyttat in och folkbökfört dig där flera månader tidigare. Och troligen ör det helt OK att flytta ut igen 3e maj. Men fullt så tight skulle jag nog inte våga utmana systemet med.
När det gäller folkbokföring och 2a handskontraktet. Det finns ju inga lagar eller regler som påverkar detta. Men din hyresvärd skulle kunna ha synpunkter på om du "Inte bor" i lägenheten som hyrs ut. Hyresvärden kanske vill att du som hyresgäst skall ha viss uppsyn över bostaden osv. Och om det är en hyresrätt som förstahandshyresgästen fått tillstång att hyra ut i andra hand, så verkar det ju rimligt om fastighetsägaren ställer samma krav på andrahandshyresgästen som på den han hyr ut till.
"förvirringen" runt att fakrtiskt bo där och att vara folkbokfölrd, beror på att det i lagens mening är samma sak. Du SKALL vara folkbokförd där du faktiskt bor. Det är alltså samma sak att bo, och att vara folkbokförd.
Eftersom lagen föreskriver att du måste bosätta dig i den nya bostaden senast 2e maj andra året (eller i vissa fall året) efter försäljningen. Så verkar det ju rimligt att du måste vara folkbörkförd där just 2e maj. Även om du kanske faktiskt flyttat in och folkbökfört dig där flera månader tidigare. Och troligen ör det helt OK att flytta ut igen 3e maj. Men fullt så tight skulle jag nog inte våga utmana systemet med.
När det gäller folkbokföring och 2a handskontraktet. Det finns ju inga lagar eller regler som påverkar detta. Men din hyresvärd skulle kunna ha synpunkter på om du "Inte bor" i lägenheten som hyrs ut. Hyresvärden kanske vill att du som hyresgäst skall ha viss uppsyn över bostaden osv. Och om det är en hyresrätt som förstahandshyresgästen fått tillstång att hyra ut i andra hand, så verkar det ju rimligt om fastighetsägaren ställer samma krav på andrahandshyresgästen som på den han hyr ut till.