Hej ErikAdolfssonE ErikAdolfsson skrev:
Har elverket jordfelsbrytare då kan man nog inte ha TN-C efteråt (i effektriktningen i systemet), (som här har diskuterats), om man samtidigt skulle ha någon form av mediasystem i metall (t.ex. värme eller vatten) mellan byggnaderna. Detta eftersom då innebär ström i PEN-ledaren en risk för vagabonderande strömmar (läckströmmar) som kan lösa ut jordfelsbrytaren.
Vad vet vi om de skydd som sitter på små elverk, kan lösa ut t.ex. inom 5 sekunder? Är skydden kända fabrikat där vi kan avläsa data gällande ström och tid?
VetLiteOmMycketV VetLiteOmMycket skrev:
Länken går till ett trefaselverk, hade inte du enfas. Gav du fel länk?
När vi här beskriver utlösningstider för skydd på 5 sekunder så skall vi komma ihåg att vid kortslutning en fas till nolla i ett trefaselverk så innebär det stor risk för höga/låga spänningar i de andra faserna, tills strömmen har brutits.
Jag tror ditt val av enfas underlättar i det fallet.
Det saknas ofta nödvändiga data från tillverkarna för att kunna beräkna, t.ex. kortslutningsfallet.
Det slog mig också efter att jag skrev igår, att ts tänkt koppla in elverket på TN-C. Men samtidigt har ju kablarna till garage och gäststuga redan dömts ut som olämpliga för TN-C. Så det kanske går att tänka om här.M Martin Lundmark skrev:
Duab skriver inget om jordfelsbrytare, men frågan är om det ändå finns? Jag trodde det var krav åtminstone på portabla elverk sedan länge, men kan ha fel i det. Hursomhelst bör nog ts kolla upp detta.
5 sekunder kommer från att det har setts som ett krav på utlösningstid vid kortslutning L-N i kombination med jfb. Sen verkar det ju om jag tolkar svaret från Bo som att denna tid inte är huggen i sten.
Det är väl knappast rimligt att elverket ligger på med en kortslutningsström på 2-3ggr märk i mer än 5 sekunder? Även om jag håller med dig om att man borde kunna begära någon form av spec ang hur skyddet beter sig.
Du tänker rätt så med en korrekt avsäkring sett till överlast, förläggning osv är kabeln skyddad även vid kortslutning och svag alternativ matning. Men grundregeln att fel ska bortkopplas gäller ju ändå och räcker inte tex aggregatet till att lösa anläggningens normala skydd får de inbyggda i verket ta vid.E ErikAdolfsson skrev:
Det viktiga är att fallet jordslutnimg som ger indirekt spänningsättning hanteras korrekt och där kommer då naturligt JFB in. Om du kommer in på strömvärmeintegralen I2t och tumregelformeln Bo tog upp får du tänka på att den bara är giltig så länge man grovt kan se förloppet som adiabatiskt det är därav den typiska frånkopplingstiden 5 s kommer in.
Och små elverk av någon klass har normalt överströmsdkydd i kombination med nollspänningsutlösare. Det är ganska ok för att ta hand om kortsluning som inte ordinarie säkringar löser. Samtidigt ligger ibland jordfelsskyddet också via samma utlösare.
Redigerat:
Självbyggare
· Södermanland
· 82 inlägg
Jo du har helt rätt, jag har också ett litet 1.5kW 230V Einhell utan data. Det enda den egentligen skall göra är att gå in och ladda batteripacken när batteriprestanda sjunkit under en viss nivå. MEn jag är så osäker på om man skall gå 1-fas eller 3-fas, det finns ju för och nackdelar med båda.M Martin Lundmark skrev:
GK100 skrev:
Hej GK100
Bra synpunkter
Ett elverk med inverter (generator + inverter) liksom en UPS (batteri + inverter) stänger av utspänningen för att skydda kraftelektroniken vid överlast (kortslutning).
Ett lämpligt sätt att förstå egenskaperna hos ett elverk med synkrongenerator (eller liknande) vid kortslutning är att generatorn övergår från en spänningsgenerator (spänningsstyvt nät) till en strömgenerator (strömstyvt nät) med övervägande reaktans i strömbegränsningen (i sin drivimpedans).
Vi kan göra oss en enkel modell av en generator som kan ge 23 A trefasig kortslutningsström som att den är en 230 V spänningskälla med en serieimpedans på 230/23 ohm dvs 10 ohm induktivt per fas.
Ledaren till garaget, en 60 m lång 5G2,5 mm² har resistansen 0,42 ohm per kopparledare. Adderar man en resistans på 0,42 ohm till en induktans på 10 ohm då blir impedansen i princip detsamma (10,0088 ohm). Att addera 60 m kabel ändrar nog inte kortslutningsströmmens storlek.
Denna övergång från spänningsstyvt nät, till strömstyvt nät innebär att vi rimligen måste tänka ”annorlunda”, gällande skydd och även hur vi bygger (anpassar) elnät för reservkraftdtift i små anläggningar.
Sedan en annan sak i detta sammanhang;
Det är nog svårt att mäta kortslutningsströmmen i en generator med många av de instrument vi normalt använder. De som mäter tomgångsströmmen och sedan kopplar in ett motstånd en kort tid och mäter spänningen vid t.ex. 100 A last.
Detta beror på det jag nyss beskrev, att generatorn är induktiv och vid en korrekt mätning måste man även ta hänsyn till ”fasvinkelförflyttningen” som sker när man kopplat in ett motstånd i serie med den induktans som finns i generatorn.
Jag har vid praktiska prov tidigare (ca 15 år sedan) konstaterat att resultat vid beräkning i elnät och mätning i elnät avviker i ökande utsträckning när man går uppåt (mot källan i ett elnät) och kommer närmare den matande transformatorn, som är mera induktiv än kabelnätet.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 131 inlägg
Absolut, alla strömmar ska brytas innan kabeln tar skada. Om vi tittar på en dvärg har den två metoder, en bimetall och en elektromagnet. Vilken som träder in kan vara svårt att säga vid måttliga överströmmar, men någon av dem kommer att lösa ut dvärgen, om den är korrekt dimensionerad.E ErikAdolfsson skrev:
En smältsäkring är mer sömlös mellan dessa områden.
Vid generatordrift kan man möjligen hamna på en ström som ligger mitt emellan som teoretiskt skulle kunna skada kabeln. Men där kommer förhoppningsvis generatorns egna överströmsskydd att bryta långt före.
Kortslutning mot jord innebär personfara så där är det mer kritiskt. En säkring är där beroende av styrkan i det matande nätet för att lösa tillräckligt snabbt. En JFB är räddningen där, om det är TN-S. Men JFBn behöver inte sättas före kabeln - man brukar inte skydda kablar, utan JFBn kan sitta i garaget i detta fall.
Så är det nog. Men JFBn i generatorn kan inte användas när den matar en TN-C-anläggning, men generatorn i sig behöver fortfarande skyddsjordas. Samtidigt måste den fungera om man pluggar i en borrmaskin i ett uttag på generatorn. Detta kan kräva en liten modifiering. Det får iv återkomma till när TS har valt en generator. Kanske är det så att man behöver välja rätt.E ErikAdolfsson skrev:
Det finns en regel om 5 sekunder, t.ex för huvudledningar, alltså även vid jordfel, inte bara L-N. För fanns regeln 5 s även för gruppledningar utan uttag. Så det är ett bra mått att hålla sig till.E ErikAdolfsson skrev:
Hej VetLiteOmMycketV VetLiteOmMycket skrev:
Själv har jag i det egna reservkraftprojektet, ”försökt runda” ett antal problem genom att (tills vidare) satsa på ett litet enfas elnät där apparater som skall fungera vid strömavbrott ansluts. Projektet pågår och justeras allteftersom.
Här kan du botanisera i inläggen.
https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-81#post-5149062
Tack för mkt bra svar! En följdfråga:
Om man tittar på utlösningskurvan för dvärgbrytare, som väl även finns med i standarden, så kan man ju avläsa maximal tid för vilken ström som helst. T.ex ska lösa inom 15s för 3xmärkström. Är det fel att tolka utlösningskurvan så?
Självbyggare
· Södermanland
· 82 inlägg
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Din batteribank är felkopplad om du vill ha så mycket som möjligt utav batterierna. Gör två terminaler (helst av koppar) och dra dom båda 48V slingorna separat till terminalen. Alla kablar som går mellan batteri och terminal ska vara lika långa så att motstpndet blir så nära som möjligt. Som du har det nu så är det högre motstånd i den nedre slingan och den kommer att laddas sämre medan den övre kommer att överladdas. Batterierna kommer att sträva efter att jämna ut spänningen och "självkorrigera" vilket inte är så bra för batteriet. Du förkortar livslängden på batterierna.V VetLiteOmMycket skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 131 inlägg
Jodå, området som täcks av bimetallen kan följas. Men som du ser är inget område exakt utan det är hela tiden ett spann.E ErikAdolfsson skrev:
Om man tittar på en typisk kurva för en C-dvärg så löser den i tidsspannet 6 - 28 sekunder för en ström på 3 x In. Om det då är 30 A så blir I²t som mest = 25200 A²s. En 1.5 mm² PVC-isolerad kabel tål 115² * 1.5² = 29756 A²s. Men nu kan kan lugnt räkna med att dvärgen löser närmare 6 än 28 sekunder, så det finns marginal.
Självbyggare
· Södermanland
· 82 inlägg
Tack för tipset, det har du ju helt rätt i. Det är lätt att förbise det är ju trotts allt ganska höga strömmar det är frågan om.F Finndjävel skrev:
Hej ErikAdolfssonE ErikAdolfsson skrev:
Det är en problematik att, utan bra data från tillverkaren eller utan egna genomförda kortslutningsprov, så vet vi egentligen inte vilka kortslutningsströmmar vi skall (bör) räkna med.
Att mäta med gängse instrument visar troligen inte rätt, som jag skrev i inlägg #52 här i tråden.
Sätter du in 2,5X i stället för 3X märkströmmen påverkar det utlösningstiden en hel del.
Här fattas idag bra kunskap för alla de som försöker dimensionera korrekt.
Förhoppningsvis så är driftstiden liten för reservkraftdrift och förhoppningsvis så är sannolikheten för kortslutning under reservkraftdrift låg.
Dessutom, om elverkets magnetisering helt "storknar" (dör ut) eller man använder underspänningsskydd vid reservkraftdrift så kan man delvis ”runda” problematiken. Men det kan kräva större kunskaper/arbetsinsatser hos husägaren vid fel, än om man har sedvanliga säkringar som korrekt löser ut vid fel
Vi måste inse att reservkraftdrift är ett specialtillstånd som, för den som inte tänker sig för, kan innebära ökade skaderisker, jämfört med matning från det normala elnätet.