Finns olika typer av vägföreningar?
Jag bor vid en enskild väg helt utan vägförening. Det är 2 permanentboende, 2 fritidshus, 2 företag samt 2 telemaster längs den uppskattningsvis 2 km långa grusvägen. Hittills har var och en skottat snö och förbättrat grusvägen efter eget behov, men då en av de mest duktiga inte längre kan köra sin traktor har det uppdagats ett behov av plogning.och jag undersöker nu möjligheten till en gemensam lösning.
Jag har uppfattat det som en ganska dyr historia att starta en vägförening och räkna ut andelar, med kostnader till lantmäteriet. Jag funderar därför på om det finns olika sätt att lösa uppgiften. Vad krävs för att söka bidrag för vägskötseln? Kan man räkna ut andelar på ett lätt sätt själv? Vi är ju inte många hushåll, men det är olika långa sträckor per hushåll, så det känns inte rätt att bara dela kostnader rakt av.
Jag har uppfattat det som en ganska dyr historia att starta en vägförening och räkna ut andelar, med kostnader till lantmäteriet. Jag funderar därför på om det finns olika sätt att lösa uppgiften. Vad krävs för att söka bidrag för vägskötseln? Kan man räkna ut andelar på ett lätt sätt själv? Vi är ju inte många hushåll, men det är olika långa sträckor per hushåll, så det känns inte rätt att bara dela kostnader rakt av.
Ni kan ju alltid bilda någon form av ideel förening som sköter det hela. Skillnaden mot att ha en ”riktig” samfällighetsförening, är att det blir frivilligt att vara med och betala. En ”riktig” vägförening har rätt att driva in medlemsavgiften, och får där dessutom högsta prioritet hos kronofogden, går tom. före skatteskulder.
Vet ej om det går att få bidrag om det inte är en registrerad förening.
Vet ej om det går att få bidrag om det inte är en registrerad förening.
Så här skriver Trafikverket:
https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-bidrag/ansok-om-bidrag-for-enskild-vagar/
- Väghållningen ska vara ordnad i någon form av organisation eller genom en överenskommelse som godkänts av Trafikverket.
https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-bidrag/ansok-om-bidrag-for-enskild-vagar/
Jag bor också efter en liten grusväg, ca 1.5km lång och 12 fastigheter där de flesta är året runt boende.
Vi har en vägsamfällighet med ett litet årligt bidrag. Avgiften är fastställd på årsmöte och alla betalar samma årsavgift. Det räcker till plogning, sandning och hyvling av vägen. Fungerar bra för oss och alla är nöjda med att ha en välskött väg.
Vi har en vägsamfällighet med ett litet årligt bidrag. Avgiften är fastställd på årsmöte och alla betalar samma årsavgift. Det räcker till plogning, sandning och hyvling av vägen. Fungerar bra för oss och alla är nöjda med att ha en välskött väg.
Förening är ett måste, förrättning skall ni försöka undvika om det går (mycket dyrt).
Min vägförening har undvikit förrättningen och det fungerar bra, men iom att vi har en förening så kan vi komma överens om hur driften skall göras utan att det blir kvarstående konflikter.
Min vägförening har undvikit förrättningen och det fungerar bra, men iom att vi har en förening så kan vi komma överens om hur driften skall göras utan att det blir kvarstående konflikter.
I sammanfattning så finns det två vägar (!) att gå:
1. Fortsätt som i dag men kom överens med alla om att en person köper in snöröjningen. Alla swishar den personen, företagen kan faktureras för utförd tjänst. Det funkar om alla är överens och skötsamma med betalningarna. Eventuellt kan ni bilda en ideell förening mes syftet att hålla vägen farbar vintertid. Men då tillkommer föreningsbyråkratin. Fördelen är att ni får en juridisk person med organisationsnummer som kan ha bankkonto. Den ideella föreningen är bara att bilda, skriv ihop stadgar och kalla till ett konstituerande möte.
2. Här ombildas vägen vid en av Lantmäteriet beslutad förrättning till gemensamhetsanläggning. Nu äger ni via era fastigheter samfällt vägen som en anläggning och ni får andelstal för att utföra den och dessa drift utifrån er nytta (hur många tonkm ni kör på de per år). Om ni stannar här så måste ni vara överens om alla beslut för att kunna göra någon, det kallas för delägarförvaltning. Men nästa naturliga steg är att ni i samband med förrättningen ansöker om att få bilda en samfällighetsförening, det som ofta kallas för "vägförening," Då tar vägföreningen över som ägare av gemensamhetsanläggningen och blir väghållare. Det fiffiga med detta upplägg är att vägföreningen får befogenheter enligt anläggningslagen och lagen om samfälligheter så att pengar kan inkasseras med reellt hot från kronofogde.
Förrättningen av gemensamhetsanläggningen och samfällighetsföreningen kostar pengar och tar tid (år ibland). Hur många tiotusentals kronor beror på hur enkel den juridiska situationen är kring vägen och fastigheterna (om det är klart vem som äger vad och har vilken rättighet) samt hur överens ni är. Kan ni erbjuda konsensus hur ni vill ha det så får lantmätaren en enkel förrättning som blir mindre kostsam. Till detta kommer reglerna i anläggningslagen att markägare ska ersättas för intrånget som anläggningen gör, vilket kan innebära att pengar ska flyta från en fastighetsägare till en annan. Men det mesta av detta går att avtala bort, så är ni överens så kan detta hanteras.
1. Fortsätt som i dag men kom överens med alla om att en person köper in snöröjningen. Alla swishar den personen, företagen kan faktureras för utförd tjänst. Det funkar om alla är överens och skötsamma med betalningarna. Eventuellt kan ni bilda en ideell förening mes syftet att hålla vägen farbar vintertid. Men då tillkommer föreningsbyråkratin. Fördelen är att ni får en juridisk person med organisationsnummer som kan ha bankkonto. Den ideella föreningen är bara att bilda, skriv ihop stadgar och kalla till ett konstituerande möte.
2. Här ombildas vägen vid en av Lantmäteriet beslutad förrättning till gemensamhetsanläggning. Nu äger ni via era fastigheter samfällt vägen som en anläggning och ni får andelstal för att utföra den och dessa drift utifrån er nytta (hur många tonkm ni kör på de per år). Om ni stannar här så måste ni vara överens om alla beslut för att kunna göra någon, det kallas för delägarförvaltning. Men nästa naturliga steg är att ni i samband med förrättningen ansöker om att få bilda en samfällighetsförening, det som ofta kallas för "vägförening," Då tar vägföreningen över som ägare av gemensamhetsanläggningen och blir väghållare. Det fiffiga med detta upplägg är att vägföreningen får befogenheter enligt anläggningslagen och lagen om samfälligheter så att pengar kan inkasseras med reellt hot från kronofogde.
Förrättningen av gemensamhetsanläggningen och samfällighetsföreningen kostar pengar och tar tid (år ibland). Hur många tiotusentals kronor beror på hur enkel den juridiska situationen är kring vägen och fastigheterna (om det är klart vem som äger vad och har vilken rättighet) samt hur överens ni är. Kan ni erbjuda konsensus hur ni vill ha det så får lantmätaren en enkel förrättning som blir mindre kostsam. Till detta kommer reglerna i anläggningslagen att markägare ska ersättas för intrånget som anläggningen gör, vilket kan innebära att pengar ska flyta från en fastighetsägare till en annan. Men det mesta av detta går att avtala bort, så är ni överens så kan detta hanteras.