Utifrån trådens ämne, lång eller kort bindnings för långsiktig investering, så är ju detta mycket individuellt utifrån din ekonomiska situation och ev. andra tänkta köp. Men även hur den gjorda investeringen utvecklas i värde.
Citat från första inlägget "För stabilitetens skull borde inte långsiktiga investeringar även finansieras med långsiktiga lån?"
Dialogen har sedan hamnat i frågeställningen rörlig kontra bunden ränta. Långsiktiga lån har för mig betydelsen att anpassa amorteringstiden. Investerar jag i hus som jag avser att sälja inom x tid så kan rörligt lån vara rätt, snabb försäljning utan extra kostnad till banken för inlösen av lån, men med lång amorterings utifrån att jag kalkylerar med xx % värdestegring och inte vill låsa extra kapital i amortering, där husets vinst blir insatsen till en ny investering.
Så det finns många olika alternativ. Men att på nytt blanda in staten som direkt låneinstitut till privata bostadsfinansieringar är jag ytterst tveksam till, även om man kan se ränteavdragen som en del av detta dvs obelånade/lågbelånade bidrar till finansiering av högre belånade räntekostnad. Men även att finansiering görs av bostadslån i områden med ett mycket högt prisläge, oftast storstad, jämfört med lågprisområden som glesbygd.
Citat från första inlägget "För stabilitetens skull borde inte långsiktiga investeringar även finansieras med långsiktiga lån?"
Dialogen har sedan hamnat i frågeställningen rörlig kontra bunden ränta. Långsiktiga lån har för mig betydelsen att anpassa amorteringstiden. Investerar jag i hus som jag avser att sälja inom x tid så kan rörligt lån vara rätt, snabb försäljning utan extra kostnad till banken för inlösen av lån, men med lång amorterings utifrån att jag kalkylerar med xx % värdestegring och inte vill låsa extra kapital i amortering, där husets vinst blir insatsen till en ny investering.
Så det finns många olika alternativ. Men att på nytt blanda in staten som direkt låneinstitut till privata bostadsfinansieringar är jag ytterst tveksam till, även om man kan se ränteavdragen som en del av detta dvs obelånade/lågbelånade bidrar till finansiering av högre belånade räntekostnad. Men även att finansiering görs av bostadslån i områden med ett mycket högt prisläge, oftast storstad, jämfört med lågprisområden som glesbygd.
Redigerat:
Hmm hur skulle det fungera om det till varje boende även ligger ett lån, om det inte är amorterat
i sin helhet. Lånets storlek påverkar riset/värdet på boendet.
Lånet skulle fungera som ett "vanligt" lån i den bemärkelsen att lånet har en ränta och att bostads-
ägaren måste amortera. Som säkerhet är boendet.
Detta lån skulle löpa men en ränta som är jämnövertid, långtid. Säg 20 - 30 år och att det är staten
som ger ut lånet men bankerna administrerar det.
Det får ju inte bli som subprime lånen att man bara kan lämna in nyckeln till sitt boende och gå,
om övriga lån är betalda. Det finns ju en hel del problematik kring detta.
Däremot skulle inte dessa lån ges till de som inte är kreditvärdiga, en sedvanlig kreditprövning
äger rum i sedvanlig ordning i samband med att övriga lån tecknas.
Hur blir det på mindre orter när största arbetsgivaren flyttar till Kina? Kanske är den del av lånet som
står på boendet mycket mer än huset/bostadsrättens värde?
Kan man strunta i underhåll och överge bostaden i något läge?
Undrar om det går att göra mindre regleringar för att uppnå en ökad prisstabilitet och värdeutveckling
på bostadsmarknaden samtidigt som det inte blir krascher på marknaden som gör så att familjer
måste överge sitt hem med livslånga bostadslåneskulder som följd.
i sin helhet. Lånets storlek påverkar riset/värdet på boendet.
Lånet skulle fungera som ett "vanligt" lån i den bemärkelsen att lånet har en ränta och att bostads-
ägaren måste amortera. Som säkerhet är boendet.
Detta lån skulle löpa men en ränta som är jämnövertid, långtid. Säg 20 - 30 år och att det är staten
som ger ut lånet men bankerna administrerar det.
Det får ju inte bli som subprime lånen att man bara kan lämna in nyckeln till sitt boende och gå,
om övriga lån är betalda. Det finns ju en hel del problematik kring detta.
Däremot skulle inte dessa lån ges till de som inte är kreditvärdiga, en sedvanlig kreditprövning
äger rum i sedvanlig ordning i samband med att övriga lån tecknas.
Hur blir det på mindre orter när största arbetsgivaren flyttar till Kina? Kanske är den del av lånet som
står på boendet mycket mer än huset/bostadsrättens värde?
Kan man strunta i underhåll och överge bostaden i något läge?
Undrar om det går att göra mindre regleringar för att uppnå en ökad prisstabilitet och värdeutveckling
på bostadsmarknaden samtidigt som det inte blir krascher på marknaden som gör så att familjer
måste överge sitt hem med livslånga bostadslåneskulder som följd.
Det brukar sällan vara en bra idé att staten stoppar fingrarna syltburken och börjar bestämma över huvudet på befolkningen. Dessa statliga lån med långa bindningstider skulle ju fullständigt cementera marknaden vilket gör bostadsbristen ännu större och därmed sannolikt ökade priser.
Det som nu är i ropet med slopat ränteavdrag och tvingande amortering gör ju att folk behöver tänka annorlunda kring sin finansiering. Det tror jag är rätt väg att gå, snarare än att tvinga till att bindaviss del i 20-30 år.
Det som nu är i ropet med slopat ränteavdrag och tvingande amortering gör ju att folk behöver tänka annorlunda kring sin finansiering. Det tror jag är rätt väg att gå, snarare än att tvinga till att bindaviss del i 20-30 år.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 849 inlägg
Att lånet är långsiktigt har inget att göra med om räntan är bunden eller inte. Långsiktigheten är löptiden på lånet.
Som andra påpekat så kan man välja att binda lånet för att minska den kortsiktiga risken och då får man se det som en försäkringspremie. Men tvärt emot vad TS antyder så är det alltid (eller rättare sagt har hittills alltid varit) billigare att ha rörliga lån om vi pratar om långa tider (10-20 år eller mer). Sen är det en annan sak att man i vissa lägen kan tjäna på att exempelvis binda lånet. Men på längre sikt så blir det dyrare.
Så om man väljer rörligt eller bundet är beroende på individens preferenser och ekonomiska marginaler. Vissa kanske sover lite bättre med bundet, men man bör förvänta sig att det kostar att sova lite lugnare.
Som andra påpekat så kan man välja att binda lånet för att minska den kortsiktiga risken och då får man se det som en försäkringspremie. Men tvärt emot vad TS antyder så är det alltid (eller rättare sagt har hittills alltid varit) billigare att ha rörliga lån om vi pratar om långa tider (10-20 år eller mer). Sen är det en annan sak att man i vissa lägen kan tjäna på att exempelvis binda lånet. Men på längre sikt så blir det dyrare.
Så om man väljer rörligt eller bundet är beroende på individens preferenser och ekonomiska marginaler. Vissa kanske sover lite bättre med bundet, men man bör förvänta sig att det kostar att sova lite lugnare.
Jag kan inte er lånejuridik så bra att jag kan ha någon åsikt om den men sett genom kikare från en finländsk utkikspunkt ser ni ut att ha en riktigt rejäl bostadsbubbla på gång i hela södra Sverige (innebär i princip allt söder om Norrland) och också i Umeå och kanske någon annan norrländsk storstad.
Er situation liknar litet en sådan bubbla som vi hade här i Finland i slutet på 80-talet. Det är många i mina föräldrar generation som aldrig har hämtat sig ekonomiskt från den. Lyckligtvis kunde många få skuldsanering men då saneringen var över ägde de i princip ingenting och tvingades börja om från noll.
Det blev inte lättare av att arbetslösheten fastnade kring 10% och har legat där sedan slutet på 90-talet då den akuta krisen och den 20-procentiga arbetslösheten hade gått över.
Nu har vi ekonomisk kris igen med snabbt stigande arbetslöshet och minskande köpkraft och tom statskassa och en regering som vill montera ned skyddsnäten. Jag är illa rädd att hela min generation sitter väldigt löst i sina nya egna hem....får se vart det leder den här gången.
Förresten ser ni inte ut att ha någon bostadsbrist där i landet. Då jag hälsar på hos vänner och bekanta i Norrlands inland ser jag toma hus och rentav öde byar överallt. Jag undrar om inte er "bostadsbrist" i grunden handlar om misskött regionalpolitik.
Förhoppningsvis har jag fel.......
Er situation liknar litet en sådan bubbla som vi hade här i Finland i slutet på 80-talet. Det är många i mina föräldrar generation som aldrig har hämtat sig ekonomiskt från den. Lyckligtvis kunde många få skuldsanering men då saneringen var över ägde de i princip ingenting och tvingades börja om från noll.
Det blev inte lättare av att arbetslösheten fastnade kring 10% och har legat där sedan slutet på 90-talet då den akuta krisen och den 20-procentiga arbetslösheten hade gått över.
Nu har vi ekonomisk kris igen med snabbt stigande arbetslöshet och minskande köpkraft och tom statskassa och en regering som vill montera ned skyddsnäten. Jag är illa rädd att hela min generation sitter väldigt löst i sina nya egna hem....får se vart det leder den här gången.
Förresten ser ni inte ut att ha någon bostadsbrist där i landet. Då jag hälsar på hos vänner och bekanta i Norrlands inland ser jag toma hus och rentav öde byar överallt. Jag undrar om inte er "bostadsbrist" i grunden handlar om misskött regionalpolitik.
Förhoppningsvis har jag fel.......
Tvångspolitik behövs inte. Investerar man miljarder i att hålla Stockholm tilgänglig vill folk och företag flytta till Stockholm. Investerar man pengarna istället någon annanstans, då vill folk och företag flytta dit.MRK skrev:
Och det är inte bara norra norrland man kan lägga pengarna. Norra skåne, halland, blekinge eller småland skulle gärna ta en del av stockholms tillväxt
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Vilka är "man" ?harry73 skrev:
I viss mån kan staten förstås investera med regionalpoltiik i åtanke, men privata affärsintressen kommer investera där investeringarna lönar sig bäst/snabbast...inte för att få "norrlands inland att leva".
Och vägar och infrastruktur skall man ju investera i där de behövs - ingen ide att bygga en 8-filig motorväg utanför Ljusdal ??
När det gäller de statliga investeringarna, tex vart man lägger statliga verk, myndigheter och organisationer så är det ju ett par faktorer, förutom regionalplitik som spelar in. Dels var klientelt sitter (om det är ett samhällsbetjänande verk) och dels vart kompetensen finns.
Tyvärr har politikerna under årtionden dragit ned på verksamheter utanför storstäderna. Innan så fanns iaf en relativt god kompetens, och tillväxten hjälpte man igång med olika utbildningar på lokalorterna. Men sen "myndigheten flyttade" så har tex skolor osv lags ned, utbildade människor har flyttat och numer finns inte kompetensen på orterna längre - och det tar många år att bygga upp.
Så frågan är hur man skulle "liva upp" landsbygden igen, för vi vill ju inte heller ha inkompetenda personer som jobbar på våra myndigheter och verk, och definitivt itne ännu mindre kompetenta än idag ?
/K
Genom Trafikverket investeras stora mängder statliga pengar i Stockholmsregionen, så med man menar jag vi som samhället eller staten. Och Stockholms infrastruktur är underdimensionerad just nu, men om nya investeringar bara leder till en större dragningskraft av regionen med mer trafik som följd, då löser dessa investeringar inte Stockholms trafikproblem, men ökar bara möjligheter till mer tillväxt. Och då kan man undra sig om det kanske finns andra regioner i landet som också behöver mer tillväxt.
Har man flera städer med tillräcklig dragningskraft runtom i landet och med bra kommunikationer med till andra städe och inom sin region, blir det enklare att hålla hela landet levande och utnyttja naturresurserna i hela landet.
Har man flera städer med tillräcklig dragningskraft runtom i landet och med bra kommunikationer med till andra städe och inom sin region, blir det enklare att hålla hela landet levande och utnyttja naturresurserna i hela landet.
Ja någonting sådant tänkte jag också på harry73
Framför allt så tror jag att man måste ge folk i glesbygden möjligheter att göra någonting annat än att leva på bidrag eller flytta bort. Skapa möjligheter.
Om man till exempel skulle förbjuda Telia att avveckla telefonnätet i någorlunda tätbebyggda trakter och tvinga bankerna att upprätthålla bankautomater och att ta emot insättningar i större samhällen och tvinga posten att bära ut post åtminstone två gånger i veckan och litet andra åtgärder i den stilen så skulle småföretag få väldigt mycket enklare att verka på mindre orter. Någon typ av bas-socialskydd för mikroföretagare upp till en viss omsättning skulle minska riskerna med att starta eget och göra att fler vågar ta steget från arbetslös till företagare. Förenklad byråkrati skulle minska mikroföretagens omkostnader.
Eftersom inlandet har naturresurser i överflöd och billiga industrifastigheter och billigt boende det vill säga bra köpkraft på låg inkomst så skulle en del av de nya mikroföretagarna få väldigt bra konkurrenskraft och kunna växa och anställa.
Då skulle folk bli motiverade att stanna kvar på sin anställning i de nyskapade företagen hellre än att flytta till en osäker framtid i någon storstadsförort. Kanske en del utflyttade skulle flytta hem tillbaka.
Det innebär i klartext att pengarna som satsas på landsbygden skulle ge mindre bostadsbrist och mindre arbetslöshet och mindre infrastrukturproblem i storstäderna..... och jag tror att de satsade skattepengarna i stort sett skulle komma tillbaka i form av skatt från alla nya företag.
Bara en tanke....
Framför allt så tror jag att man måste ge folk i glesbygden möjligheter att göra någonting annat än att leva på bidrag eller flytta bort. Skapa möjligheter.
Om man till exempel skulle förbjuda Telia att avveckla telefonnätet i någorlunda tätbebyggda trakter och tvinga bankerna att upprätthålla bankautomater och att ta emot insättningar i större samhällen och tvinga posten att bära ut post åtminstone två gånger i veckan och litet andra åtgärder i den stilen så skulle småföretag få väldigt mycket enklare att verka på mindre orter. Någon typ av bas-socialskydd för mikroföretagare upp till en viss omsättning skulle minska riskerna med att starta eget och göra att fler vågar ta steget från arbetslös till företagare. Förenklad byråkrati skulle minska mikroföretagens omkostnader.
Eftersom inlandet har naturresurser i överflöd och billiga industrifastigheter och billigt boende det vill säga bra köpkraft på låg inkomst så skulle en del av de nya mikroföretagarna få väldigt bra konkurrenskraft och kunna växa och anställa.
Då skulle folk bli motiverade att stanna kvar på sin anställning i de nyskapade företagen hellre än att flytta till en osäker framtid i någon storstadsförort. Kanske en del utflyttade skulle flytta hem tillbaka.
Det innebär i klartext att pengarna som satsas på landsbygden skulle ge mindre bostadsbrist och mindre arbetslöshet och mindre infrastrukturproblem i storstäderna..... och jag tror att de satsade skattepengarna i stort sett skulle komma tillbaka i form av skatt från alla nya företag.
Bara en tanke....