Jag anser också att muntliga överenskommelser ska gälla och att min bror skrev ner sina åsikter i mail till mig borde dom ta hänsyn till. Att jag under den här perioden genomgått en stor canceroperation gör dom inte med hedervärda.
Då är ju saken ändå rätt klar.....eller ?Blåklocka skrev:
Dina brorsbarn ärvde sin far, och fadern/din bror hade ju ingen äganderätt i din stuga då den inte finns upptagen bland hans tillgångar. Om jag inte minns fel så skall bouppteckningen godkännas av arvingarna, så högst troligt finns väl t.o.m. brorsbarnets signatur som godkänner att marken finns (för den är väl med ?) men inte din stuga.
Inser nu hur olustigt det är, att tydligen marken har andra byggnader. Har jag fattat det rätt att det finns flera stugor på marken varav en har du byggt helt själv och äger själv ? Medan brorsbarnen anser att alla stugorna är "lika". Har brorsbarnen nyckel till din stuga och tillträde till den ? Hur har de i så fall fått det ? Var/hur har de andra stugorna kommit till, och fanns de med i bouppteckningen ? Många frågor.....
Håller med övriga att man undrar hur den framtida relationen och samägandet skall se ut. Kanske läget är så illa att det inte kommer gå att bo där för din del i framtiden. Om du kan släppa din stuga rent känslomässigt vore det kanske den minst dåliga lösningen att erbjuda brorsbarnen att köpa din del av marken och hela din stuga, för att lägga det bakom sig.
Även om du nu har rätt är det tufft att hävda sin rätt och driva igenom det. I synnerhet när det finns den maktobalans mellan parterna som det verkar göra här. Usch....
Redigerat:
Dom andra två stugorna ingår i fastigheten och är alltså med i bouppteckningen. Dom har inte nyckel till min stuga och inte tillträde till den. Den ena stugan är ett soldattorp som fanns där när min far köpte fastigheten. Den andra stugan byggde min far som gäststuga när han ägde marken. För övrigt finns det två lador och två båthus. Hela fastigheten är på 9,6 ha, varav ca 7 ha är skog. Känslomässigt är min stuga mitt allt och jag tänker inte släppa den.
Sen ska dom ha jävligt klart för sig att dom INTE bara kan roffa åt sig, dom måste prata med den andra halvan av ägandeskapet = dig innan dom kan ta beslut som rör tomt och fastigheter.
Känns som om dom tar chansen medans du är svag.
Känns som om dom tar chansen medans du är svag.
Håller med xdigger. Man blir mer än bara upprördxdigger skrev:
. Tror t.o.m. det är så att du som delägare kan framtvinga en försäljning på öppna marknaden av hela ert samägda (dvs marken, stugorna och båthusen o.s.v. men exkl. din stuga) om du inte är nöjd. Undrar om de vet det ?
Är nog läge att kontakta en advokat specialiserad inom området som kan författa ett (inte lika anonymt) lämpligt brev till brorsbarnen. Och inte minst trycka på vad som gäller vid samägande, att det finns skyldigheter även från deras sida.
Hej,
Kan bara beklaga att det finns den typen av människor, av vad jag läst i tråden dock så försöker de bara skrämma dig.
I och med konflikten om din stuga har de ju faktiskt flyttat fram sina positioner och tagit över "dina" övriga byggnader.
Denna typen av hot är effektivt i förhandlingssyfte, skriv inte på något avtal som inskränker din rätt i övrigt bara för att skydda din stuga.
Fundera lite över vad som är det långsiktiga målet för dem - Är din stuga finare än övriga bostäder?
Troligtvis har du det bästa läget på tomten (vem kan neka sina barn något sådant)?
Vill de bygga för permanentboende?
Två båthus nämndes, alltså sjöläge?
En så stor strandtomt på ett attraktivt läge skulle kunna vara väldigt värdefull.
Precis som övriga vill jag också uppmana dig att prata med en advokat, du kanske har ett medlemskap i Villaägarna eller någon annan intresseförening?
De brukar erbjuda någon timme/ett par timmars gratis rådgivning och är specialiserade på fastighetsrätt. Det svåra är nog annars att hitta rätt advokat.
Jag hoppas att du också funderar på framtiden i övrigt.
Har du tex. inga egna arvingar kommer de en dag att ärva din stuga vilket kanske inte är önskvärt!
Lycka till!
Kan bara beklaga att det finns den typen av människor, av vad jag läst i tråden dock så försöker de bara skrämma dig.
I och med konflikten om din stuga har de ju faktiskt flyttat fram sina positioner och tagit över "dina" övriga byggnader.
Denna typen av hot är effektivt i förhandlingssyfte, skriv inte på något avtal som inskränker din rätt i övrigt bara för att skydda din stuga.
Fundera lite över vad som är det långsiktiga målet för dem - Är din stuga finare än övriga bostäder?
Troligtvis har du det bästa läget på tomten (vem kan neka sina barn något sådant)?
Vill de bygga för permanentboende?
Två båthus nämndes, alltså sjöläge?
En så stor strandtomt på ett attraktivt läge skulle kunna vara väldigt värdefull.
Precis som övriga vill jag också uppmana dig att prata med en advokat, du kanske har ett medlemskap i Villaägarna eller någon annan intresseförening?
De brukar erbjuda någon timme/ett par timmars gratis rådgivning och är specialiserade på fastighetsrätt. Det svåra är nog annars att hitta rätt advokat.
Jag hoppas att du också funderar på framtiden i övrigt.
Har du tex. inga egna arvingar kommer de en dag att ärva din stuga vilket kanske inte är önskvärt!
Lycka till!
Vad är deras mål egentligen funderar jag på.
Är det att verkligen få halva din stuga, eller att förmå dig att säga "Jag är nöjd så länge jag får ha min stuga kvar"?
Att kanske få dig att omedvetandes avstå från något du har "rätt" till?
Anfall är bästa försvar.
Jag funderar på en sak till. Jag vill inte själv bli en rättshaverist eller be dig bli en.
Men om hon nu är en advokat, finns det inte någon form av krav att hon ska uppträda professionellt och inte försöka utnyttja sin titel till att skaffa sig fördelar?
Indirekt eller direkt kanske inte spelar någon roll.
Min upplevelse är att hon agerar på ett sätt som hon borde ha kunskap om att det är fel(?) iom att hon är "advokat" men lever på att du vet att hon är "advokat" och därigenom kanske antar du räknar med att oavsett vilken vals hon drar så har hon rätt... för hon är ju advokat.
Är det att verkligen få halva din stuga, eller att förmå dig att säga "Jag är nöjd så länge jag får ha min stuga kvar"?
Att kanske få dig att omedvetandes avstå från något du har "rätt" till?
Anfall är bästa försvar.
Jag funderar på en sak till. Jag vill inte själv bli en rättshaverist eller be dig bli en.
Men om hon nu är en advokat, finns det inte någon form av krav att hon ska uppträda professionellt och inte försöka utnyttja sin titel till att skaffa sig fördelar?
Indirekt eller direkt kanske inte spelar någon roll.
Min upplevelse är att hon agerar på ett sätt som hon borde ha kunskap om att det är fel(?) iom att hon är "advokat" men lever på att du vet att hon är "advokat" och därigenom kanske antar du räknar med att oavsett vilken vals hon drar så har hon rätt... för hon är ju advokat.
Jag funderar mest över hur det går till när man förvandlas till den här typen av egoistisk och konfliktskapande människa. Men det finns forskning som visar att man vinner på att vara generös, även ur ett egoistiskt perspektiv.
Ja, min stuga är mycket mer värd än de andra stugorna, men jag har byggt den för egna pengar. Jag har bekostat en värdering för 7.500 kr för att få ett värde på det samägda, inkl skogen. Dom verkar vara avundsjuka på läget på min stuga, men jag har inte valt läget själv, utan det gjorde kontrollanten från kommunen.
Jag har egna arvingar och skulle det vara så olyckligt att dom alla omkommer, har jag tänkt mig att upprätta ett testamente för att undvika att brorsbarnen ärver mig. Det unnar jag dom inte efter alla elakheter. Håller med om att fokus har flyttats från nyttjandet av det gemensamma till tvisten om min stuga och det verkar vara uttröttningstaktik.
Jag har egna arvingar och skulle det vara så olyckligt att dom alla omkommer, har jag tänkt mig att upprätta ett testamente för att undvika att brorsbarnen ärver mig. Det unnar jag dom inte efter alla elakheter. Håller med om att fokus har flyttats från nyttjandet av det gemensamma till tvisten om min stuga och det verkar vara uttröttningstaktik.
Ja, jag (och även dom) har nycklar till de övriga husen. Den överenskommelse som min bror och jag gjorde säger dom ju att inte gäller, men ändå nyttjar dom de båda samägda stugorna som om de vore deras egna. Plockar in möbler, kylskåp mm utan att prata med mig. Lämnar ostädat, har tom hänt att sängarna är obäddade när dom lämnar.
Samägande är aldrig bra, har själv erfarenhet av det. Hade du ekonomiska möjligheter så är det bästa att du löser in syskonbarnans andel. Du kanske har barn som kan vara med och sponsra en sådan lösning.
Samägande fungerar endast på pappret, och den vanligaste problematiken uppstår då det blir generationsskiften.
Går det inte att lösa ut den andre frivilligt så finns möjligheten att gå till tingsrätten och begära en auktion enligt samäganderättslagen.
Men då är det fritt fram för utonstående att bjuda på hela fastigheten förutom din stuga, så priset kan dra iväg.
Samägande fungerar endast på pappret, och den vanligaste problematiken uppstår då det blir generationsskiften.
Går det inte att lösa ut den andre frivilligt så finns möjligheten att gå till tingsrätten och begära en auktion enligt samäganderättslagen.
Men då är det fritt fram för utonstående att bjuda på hela fastigheten förutom din stuga, så priset kan dra iväg.