Fastighetstillbehör-ofri grund

[billy_baver]

Jag upprepar igen: Jag personligen har ingen åsikt om ofri grund eller ej. Jag bara konstaterar att om brorsbarnen ifrågasätter det så kan de driva frågan i domstol.

Jag bara även konstaterar att skulle något stå på "ofri grund" så är det ganska enkelt för en fastighetsägare att kräva att ägaren ska plocka bort det från fastigheten.

Nej, brorsbarnen kan inte driva frågan i domstol. En samägd fastighets ägare kan bara agera rättsligt om alla är eniga om det.

Undantaget från regeln är att vem som helst av delägarna ensam kan begära förvaltning eller tvångsförsäljning genom god man.

 

[-MH-]

fast nu finns det ju ett muntligt arrendeavtal mellan dåvarande delägare och sist jag kollade så är ju muntliga avtal bindande

Arrende skall vara skriftligt.

 

[ikeo]

Arrende skall vara skriftligt.

sedär då har jag efter en snabbgoogling verifierat och lärt mig nåt nytt
bugar och bockar för den

 

[Blåklocka]

Många har skrivit om arrendeavtal, vilket i vissa fall verkar vara en fördel i andra inte.
Som jag uppfattar det har markägare rätt att säga upp arrendeavtal och även att begära att hus avlägsnas från fastighet. I så fall måste väl alla delägare av en samägd fastighet vara överens om en sådan åtgärd?
Någon har skrivit att ett arrendeavtal sannolikt är värdesänkande inför försäljning.
Andra har sagt att om arrendeavtal finns och arrendeavgiften efterskänkts, så kan det anses som hyresfrihet=förskott på framtida arv.
Vore tacksam för en förklaring av fördelar kontra nackdelar med arrendeavtal.

 

[hempularen]

Jag har för mig att man måste betala arrende för att det skall finnas ett giltigt avtal.

 

[Plupp 88753]

Ett avtal är inte samma sak som att en hastig överenskommelse. Ingen arrendeavgift har ju betalats vad jag kan se. Ingen justering av beloppet, Inget tidsintervall, ingen uppsägningsfrist osv. Muntliga avtal ska dessutom gå att bevisa.

 

[billy_baver]

Ett avtal är inte samma sak som att en hastig överenskommelse. Ingen arrendeavgift har ju betalats vad jag kan se. Ingen justering av beloppet, Inget tidsintervall, ingen uppsägningsfrist osv. Muntliga avtal ska dessutom gå att bevisa.

Alldeles riktigt! Blåklocka har inget "arrendeavtal". Blåklocka har 1982 kommit överens med sina föräldrar om marknyttjande utan ersättning; såkallat "benefik nyttjanderätt". Sådana avtal regleras i Jordabalken Kap 7. Benefik nyttjanderätt kan en markägare mycket väl utlova utan uppsägning. Avtalet behöver inte vara skriftligt. Det kan mycket väl vara muntligt.

Avgörande är alltid upplåtarnas avsikt, och - som jag redan tjatat om - i detta fall kommer brorsbarnen ingenvart rättsligt. Åtminstone i sin egenskap av fastighetens ägare måste de lämna in exempelvis en stämningsansökan tillsammans med fastighetens tredje ägare. Och det är högst osäkert om Blåklocka är benägen att stämma sig själv.

 

[-MH-]

I så fall måste väl alla delägare av en samägd fastighet vara överens om en sådan åtgärd?

Ja, och alla andra åtgärder också, som tex att be någon flytta sin byggnad från fastigheten! Så i korta drag, din stuga blir kvar där så länge du är delägare i fastighten. Det enda som kan hända är att fastigheten kan säljas på auktion, och om du inte ropar in den då så är du inte längre fastighetsägare och FÖRST DÅ kan du börja oroa dig för sin stugtomt.

Sen kan jag personligan tycka att det bästa i längden vore att ägarskapet förändardes på något sätt, men det hör kanske inte hit.

 

[hempularen]

Det har framgått i tråden att det gåvobrev skrevs när syskonen fich fastigheten av föräldrarna, hade ett förbehåll om att de inte får sälja fastigheten så länge någon av givarna lever.

Den klausulen (om den är giltig) borde väl även hindra en försäljning enl. lagen om samägande, dvs fastigheten kan inte säljas på auktion så länge givaren lever.

 

[Blåklocka]

Hempularen skrev:

Den klausulen (om den är giltig) borde väl även hindra en försäljning enl. lagen om samägande, dvs fastigheten kan inte säljas på auktion så länge givaren lever

Eftersom det här är en lantbruksenhet uppfattar jag det som att lag 1989:31 ersätter samäganderättslagen i många avseenden och att avtal som strider mot den lagen (1§) är utan verkan. Dessutom är min mor 91 år.

 

[Sixtenblixten]

Hur går det Blåklocka, har brorsdottern kommit till insikt och sansat sig?

 

[Blåklocka]

Tack för omtanken!
Eftersom brorsbarnen inte längre har några argument att komma med, har dom valt att säga upp bekantskapen med mig och svarar inte på brev eller mail. Min mor stöttar mig helt och det som gör mig mest ont är att min brorsdotter tagit avstånd från henne också och varken kontaktar eller hälsar på henne, inte ens när hon fyllde 91 år häromdan.
Jag vet nu, tack vare all hjälp från er på det här forumet, att jag har rätten på min sida. Jag känner mig trygg i den vetskapen tills vidare och ingenting händer väl förrän till våren.

 

[hantverkare1]

Pengar kan göra konstiga saker med folk

 

[Västanfläkt]

undefined

Jag har yttrat mig tidigare i detta och inte ens nu så har jag haft tid att fånga upp trådägarens första problemställning. Jag ser bara hur begreppsförvirringen breder ut sig.
Ett hus som står på fri grund är tillbehör till den jord där det står. Det innebär att begreppet fri grund kräver att husägaren är jordägaren och därmed är "fri" att fritt förfoga över denna egendom i ett och samma paket.

Ett hus på ofri grund innebär att huset är en lös egendom på annans mark ungefär som ett parti virke på annans mark. Därigenom saknas all rätt för husägaren att hävda besittningsskydd för sitt hus.

Dock kan markägaren inte riva huset rakt av. För att skydda innehavaren till ett hus på ofri grund upprättas näst intill alltid ett arrendeavtal. I äldre tid fanns de inte vanligen på dessa objekt och för att skydda en mindre bemedlad som fått uppföra och bebo ett hus på annans mark fanns den sk ensittarlagen. som innebar ett automatiskt arrende efter 21 år. Och vi fick 99 års arrenden för att skydda bla jordbrukare från skogspratroner.
Idag finns inte ensittarlagen kvar tyvärr. Det tog Palmes gossar bort så att kommuerna lättare kunde beslagta annans mark gm expropriationer för att av exploateringsmonopolet (”det kommunala markvillkoret”) dra in storkovan till kommunerna på enskildas bekostnad. Arredeavtal är näst intill helt avgörande idag. Det finns dock undantag. Om den som har hus på ofri grund har haft detta länge utan arrendeavtal etc och dessutom förbättrat jordeplätten på ett sätt som väsentligen skiljer sig från det ursprungliga dvs höjt markvärdet (det kan gälla utfyllnadsmassor och kajer till båthamnar ex), då blir det med ens svårare för jordägaren att bli av med husägaren. Det finns vägledande domar i detta.

Jordägaren kan inte sälja sin mark och tillgodoräkna sig värdet av annans hus. Han kan sälja sin mark men ska upplysa nye ägaren om den ofria grunden och det blir prispåverkande. Det kommer sig av om husägaren har haft nytjanderrätten till sin plätt länge. För att rätten ska förverkas så ska jordägaren ha synnerliga skäl.
Detta är helt analogt med att du får rätt att parkera din Rolls Roycel på grannens tomt. Han är inte tillåten att sälja sin tomt och låta bilen följa med i köpet för att få ett högre pris. Detta oavsett värderingsmannens utlåtande.
En jordägare som har en annans hus på sin mark - ofri grund - måste stämma husägaren så att det blir ett utlsag på husflytt, kompensation, avstyckning eller kvarboende. Det räcker inte med en sedvanlig lantmäteriförrättning för att lösa en så pass svår tvist. Här har husägaren möjlighet att kunna styrka vad som från början var avsikten med detta förfarande.

Detta är inte alls ovanligt. På många platser i landet där det finns jordbruksmark och avstyckning är komplicerad så blir villor till barnen ofta uppförda på ofri grund. Rätten tar hänsyn till dels varför huset uppfördes där och den dåvarande markägarens vilja och dels hur betýdelsefullt det är för nuvarande markägare att få bort huset. Detta är en sak för en domstolsprövning.

]Om tvisten är kompakt så finns det andra sätt att balansera makten. Om arrendeavtal saknas så föreligger heller inget dokument som utvisar hur stor plätt husägaren har runt sitt hus. Det blirpord mot ord och bevisbördan ligger på käranden (barnbarnen). Husägaren kan påstå att han disponerar en regelmässig villatomtstorlek och att det alltid har varit så. En villatomt i glesbygd är oftast 2-3000 kvm runt huset på fri grund.

Där kan han börja odla potatis och placera rammel av brädor, Rockwool, plåt och annat byggmaterial som kan vara ”bra att ha” inför en potentiell renovering av huset. För det är så att ett hus på ofri grund omfattar inte bara husgrunden utan även ”en rimlig yta därutöver”. På samma sätt så är tillfartsvägen till huset en gråzon. Inget säger att husägaren ska använda stigen fram till huset då han hyr in en större gräskopa i 30 tons klassen för att göra grundarbeten och maskinen kan ju ha larvfötter och snurra runt lite som det behövs. Och han kan ju parkera sina gamla rostiga Peugeot utanför huset medan han mekar med dem sommartid.Inte kommersiellt således utan bara för eget behov. Han kan påstå att denna möjlighet har stått tillbuds länge men inte har haft behov av att diskontera denna rätt förrän nu.
Det här sänker väsentligt värdet på marken och det kan tvinga barnbarnen till förhandlingsbordet för det enda som de facto har makt i denna värld är pengar.

 

[Västanfläkt]

Hej JohnPersson!
Har läst ditt inlägg ovan. Du verkar kunnig i ärenden liknande mitt (Västanfläkt) så jag undrar om du har någon jurist
eller annat du kan tipsa mig om. Jag har varit i kontakt med många jurister och lagt ut en förmögenhet på dem.
men ingen verkar veta hur man ska handskas med mitt problem. Det är både förtida arv, Arvstätt, Avtalsrätt
och Fastighetsrätt. Jag borde inte vara helt utan rätt med tanke på alla omständigheter kring tomten.
Om man ser till varför jag över huvud taget har ett hus på den mark som min kusin anser är hans mark.
Torts att hans far inte betalt för den, då min mor redan fått den muntligen av sina föräldrar. Då föräldrarna sålde
gården 5 år efter att de gett min mor tomen och att familjen byggt ett hus där. Vid försäljningen av föräldragården
skrevs Avtal om tomterna syskonen fått som en del av sitt arv. Då brodern annars inte haft tillräckligt med
kapital att lösa ut syskonen. Tomterna var deras arvslotter. - Vilken jurist kan detta?