B BennyBab skrev:
Vadå reviderad ritning? Det som finns i kontraktet gäller ju rimligen, annars kan du väl säga att du reviderat priset lite utan att berätta något.B BennyBab skrev:
Var ett tag sedan jag jobbade med detta och vill minnas att 30mm inte var en absolut minimigräns utan att det kunde vara ner mot 20.
Hittade lite eurokod:
https://www.eurocodesoftware.se/kurs/eurokod_revA/pdf/Eurokod_2_Betong.pdf
.... Och jo, som jag tolkar tabeller och formler så kan det t.o.m. vara 10mm vid exponeringsklass xc0 (det lär inte din platta på mark vara).
Notera att man alltid lägger på 10mm från tabellvärdena.
I dina K ritningar bör konstruktören ha angivit exponeringsklass för plattan.
Edit: Även vct värde för betong bör ha finnas i K handlingar och utifrån dessa får du fram rätt täckskickt enligt eurocode.
.... Och gällande eurocode så är jag ganska säker på att man behöver följa denna, men hittar ingen referens nu som säger det. Kanske KA vet mer. Hoppas att iallafall han är fristående!
Hittade lite eurokod:
https://www.eurocodesoftware.se/kurs/eurokod_revA/pdf/Eurokod_2_Betong.pdf
.... Och jo, som jag tolkar tabeller och formler så kan det t.o.m. vara 10mm vid exponeringsklass xc0 (det lär inte din platta på mark vara).
Notera att man alltid lägger på 10mm från tabellvärdena.
I dina K ritningar bör konstruktören ha angivit exponeringsklass för plattan.
Edit: Även vct värde för betong bör ha finnas i K handlingar och utifrån dessa får du fram rätt täckskickt enligt eurocode.
.... Och gällande eurocode så är jag ganska säker på att man behöver följa denna, men hittar ingen referens nu som säger det. Kanske KA vet mer. Hoppas att iallafall han är fristående!
Redigerat:
Och så här säger en AI när man frågar om man måste följa eurokod :
"Ja, eurokoderna är en del av det svenska regelverket för byggnation, då de tillsammans med Boverkets konstruktionsregler (EKS) anger hur man ska verifiera bärförmågan, stadgan och beständigheten hos byggnadsverk. EKS anger hur eurokoderna ska tillämpas i Sverige, inklusive nationella val och bilagor, vilket gör att eurokoderna är obligatoriska att följa vid ny-, om- eller tillbyggnation. "
Så be din konstruktör om ett skriftligt svar där han förklarar hur han menar att han uppföljer eurokod när han säger att det är ok att inte ha något täckskickt alls (på armeringen som går in i cellplasten)!! 🤔😂
Klåpare är de!
"Ja, eurokoderna är en del av det svenska regelverket för byggnation, då de tillsammans med Boverkets konstruktionsregler (EKS) anger hur man ska verifiera bärförmågan, stadgan och beständigheten hos byggnadsverk. EKS anger hur eurokoderna ska tillämpas i Sverige, inklusive nationella val och bilagor, vilket gör att eurokoderna är obligatoriska att följa vid ny-, om- eller tillbyggnation. "
Så be din konstruktör om ett skriftligt svar där han förklarar hur han menar att han uppföljer eurokod när han säger att det är ok att inte ha något täckskickt alls (på armeringen som går in i cellplasten)!! 🤔😂
Klåpare är de!
TS, kan du inte lägga upp en större bild på k-ritningen för grunden? Så man ser mer detaljer. Inte för att jag tror att det är något större fel på den utan för att det är intressant. Gärna också om du har bilder på den "reviderade" ritningen.
Firman kan omöjligt ha en riktig konstruktör. Min erfarenhet av konstruktörer är att dom gärna vill ha både hängslen och livrem.
Vidare så kan en reviderat ritning omöjligt stämma med det dom har gjort. Det som har gjorts är fel och ej fackmannamässigt. Skulle de gjuta nu får du en konstruktion med sämre bärighet och med stor risk för framtida problem. Det finns ingen anledning till att strunta i byglarna.
Ladda upp den nya ritningen här
Vidare så kan en reviderat ritning omöjligt stämma med det dom har gjort. Det som har gjorts är fel och ej fackmannamässigt. Skulle de gjuta nu får du en konstruktion med sämre bärighet och med stor risk för framtida problem. Det finns ingen anledning till att strunta i byglarna.
Ladda upp den nya ritningen här
Så nu har vi kommit fram till att det faktiskt är ritningarna i kontraktet som gäller. Vilken överraskning! Jag kollade med kommunen och de bekräftar att det faktiskt ska finnas villabyglar. De ringde till och med senare för att säga att vi borde ta in en oberoende grundkonstruktör, för att det lät väldigt märkligt.
Det känns lite känsligt att lägga upp hela ritningar, därför kommer jag inte att göra det.
Riktigt skönt att få tips och åsikter av er, det stärker mig verkligen i att stå upp för det här! Inte lätt när flera proffs påstår att allt är som det ska.
Det känns lite känsligt att lägga upp hela ritningar, därför kommer jag inte att göra det.
Riktigt skönt att få tips och åsikter av er, det stärker mig verkligen i att stå upp för det här! Inte lätt när flera proffs påstår att allt är som det ska.
Det blir en sur lärdom för entreprenören då ni har golvvärme så behöver dom armera med öppna byglar för att det ska funka med slangen till golvvärmen ett jäkla merjobb att göra det nu🙄 förhoppningsvis lär dom sig något!B BennyBab skrev:
Intressant med bild!
Jag tänker såhär:
1. Det är ganska vedertaget att all armering ska omslutas av minst 30 mm betong, så blir inte fallet mot cellplasten i kantelementen eller ovanpå golvvärmeslangen. Risken är att armeringen korroderar över tid och omslutande betong spricker/spränger.
2. Man kör vanligtvis 100mm betong i en vanlig platta och konstruktionsritningen brukar ange att man ska lägga nätarmeringen på 50mm höjd, dvs höjdledes i mitten. Detta för att armeringen ska agera kombinerat som underkantsarmering och sprickarmering, nu ligger armeringen för lågt för detta dvs ökad risk för sprickbildning.
3. Villabygeln är, enligt mig, egentligen bara ett smidigt sätt att fixera votarmeringen på rätt avstånd, i detta fallet kommer de två övre rätt men de två under kan om man har otur flytta runt om man inte ser upp. De undre är viktiga för att fördela vägg/tak-laster över tillräckligt med area neråt så att det inte blir sättningar eller andra problem.
Det största problemet är inte om armeringen rör sig lite i sidled utan markant uppåt, för då blir voten kraftigt försvagad på det stället för vägg/tak-lasten som trycker ner på den.
Byggaren har säkert hittat en metod för att bygga snabbare som ger små eller få problem, men i min värld så skulle jag inte acceptera de genvägarna med tanke på att det blir alldeles för stora problem att åtgärda när allt är färdigbyggt OM det blir problem. Inga garantier eller försäkringar i världen skulle ändra min syn på detta, även om ni får framtida problem åtgärdade gratis så är det alldeles för mycket stök och problem att dra i för att få det åtgärdat.
Anledningen till att man har ganska standardiserade byggmetoder är ju för att slippa alltför mycket problem vid bygge, därför känns det angeläget att följa detta!
Jag tänker såhär:
1. Det är ganska vedertaget att all armering ska omslutas av minst 30 mm betong, så blir inte fallet mot cellplasten i kantelementen eller ovanpå golvvärmeslangen. Risken är att armeringen korroderar över tid och omslutande betong spricker/spränger.
2. Man kör vanligtvis 100mm betong i en vanlig platta och konstruktionsritningen brukar ange att man ska lägga nätarmeringen på 50mm höjd, dvs höjdledes i mitten. Detta för att armeringen ska agera kombinerat som underkantsarmering och sprickarmering, nu ligger armeringen för lågt för detta dvs ökad risk för sprickbildning.
3. Villabygeln är, enligt mig, egentligen bara ett smidigt sätt att fixera votarmeringen på rätt avstånd, i detta fallet kommer de två övre rätt men de två under kan om man har otur flytta runt om man inte ser upp. De undre är viktiga för att fördela vägg/tak-laster över tillräckligt med area neråt så att det inte blir sättningar eller andra problem.
Det största problemet är inte om armeringen rör sig lite i sidled utan markant uppåt, för då blir voten kraftigt försvagad på det stället för vägg/tak-lasten som trycker ner på den.
Byggaren har säkert hittat en metod för att bygga snabbare som ger små eller få problem, men i min värld så skulle jag inte acceptera de genvägarna med tanke på att det blir alldeles för stora problem att åtgärda när allt är färdigbyggt OM det blir problem. Inga garantier eller försäkringar i världen skulle ändra min syn på detta, även om ni får framtida problem åtgärdade gratis så är det alldeles för mycket stök och problem att dra i för att få det åtgärdat.
Anledningen till att man har ganska standardiserade byggmetoder är ju för att slippa alltför mycket problem vid bygge, därför känns det angeläget att följa detta!
Spännande tråd om armeringsjärn. I gamla Rom användes de inte, och deras cementstrukturer står än i dag. Något att fundera på?
Ja, t.ex. som exempel för "selection bias".G grovspacklarn skrev:
Något annat bra som romarna gjorde var lagar. En sådan är "Pacta sunt servanda". Avtalet specificerar ett visst utförande. Då ska man hålla sig till det utförandet.
Jag brukar försöka hålla minst 50mm skyddsskikt runt armeringen då jag armerar grunder åt kunder. Någonting mindre skulle jag inte täckas lämna från mig. Skulle jag själv bestämma skulle det bli minst 70mm skyddsskikt överallt.
Finländska normer rekommenderar minst 30mm skyddsskikt inomhus och minst 50mm utomhus eller mot mark.
Finländska normer rekommenderar minst 30mm skyddsskikt inomhus och minst 50mm utomhus eller mot mark.
Nu är ju dock det vedertaget att armeringsjärn minskar livslängden, och inte ökar den. Så att jag begår ett urvalsfel stämmer inte. Det man brukar syfta på med urvalsfel när det gäller romerska byggnader är just att betongen var bättre, vilket den kanske var i vissa fall (om än inte förutsägbar med de garanterade egenskaperna som är så viktiga idag).tommib skrev:
Och angående armeringsjärn, nämligen när de oundvikligen rostar så utövar de ett tryck på betongen som sedan spricker..
Det är intressant att i vårt land, där vi inte har jordbävningar värda namnet och i regel goda markförutsättningar m.m. anlägger grunder med så pass hög standard och hög kostnad. Visst är det viktigt att den är plan och håller sig plan, men det borde vara samma standard där som för ett hypotetiskt andra våningsplan.
Fullt möjligt.G grovspacklarn skrev:
Jo, du begår ett urvalsfel när du säger att romarnas betongkonstruktioner minsann står sig. Vi har ett urval av byggnader som står sig men du har valt bort alla som inte är kvar. Definitivt ett urvalsfel.G grovspacklarn skrev:
Absolut. Även väggar utövar ett tryck på plattan och riskerar att få den att spricka. Konsekvenserna av att plattan spricker med väggen på är så tråkiga att man gör väldigt mycket för att undvika dem.G grovspacklarn skrev:
Oavsett allt detta, som är helt meningslösa sidospår, så gäller fortfarande att avtal ska hållas.