55 664 läst ·
270 svar
56k läst
270 svar
Enskild väg – sätta upp bom och erbjuda nyckel?
Så här skulle jag gjort och jag förutsätter att det rör sig om en väg till din fastighet och att det inte finns några andra hus på vägen.
1. Kontakta lantmäteriet och fråga om det finns något servitut på vägen.
2. Finns det några andra hus längs vägen?
3. De som nyttjar vägen är det folk som ska till sina skogsfastigheter, eller som ska jaga?
Om det inte finns något servitut och inga hus längs vägen, så hade jag kontaktat skogsägarna som använder vägen. Någon gång kommer det att behövas köra ut virke. Kommer de behöva använda vägen då? Jag hade även kontaktat jaktlaget.
Undvik bom, ta betalt av de som utnyttjar vägen. Fungerar lika bra som bom.
1. Kontakta lantmäteriet och fråga om det finns något servitut på vägen.
2. Finns det några andra hus längs vägen?
3. De som nyttjar vägen är det folk som ska till sina skogsfastigheter, eller som ska jaga?
Om det inte finns något servitut och inga hus längs vägen, så hade jag kontaktat skogsägarna som använder vägen. Någon gång kommer det att behövas köra ut virke. Kommer de behöva använda vägen då? Jag hade även kontaktat jaktlaget.
Undvik bom, ta betalt av de som utnyttjar vägen. Fungerar lika bra som bom.
Du får nog definiera vad du menar med "behövt". Till att börja med är det inte detsamma som att man har juridisk rätt.L lbgu skrev:
Om vägen går 100 % på din mark så är det din väg. Du har rätt att bomma den ifall ingen kan uppvisa servitut vilket jag förstår att ni inte lyckats hitta. Om andra markägare vill nyttja din väg så måste de fråga och du kan kräva ersättning. Du måste inte ta hänsyn till någon när du planerar vad du vill göra med din väg.horisonten skrev:
Bommen skulle i så fall bara sättas upp för att förhindra obehörig motortrafik. Gående, hästar och cyklister skulle komma förbi fortsatt.
Till din första fundering så är det det som är problemet. Jag vet inte om jag äger vägen. Jag äger marken under vägen, men jag vet inte vilken typ eller om det om det finns servitut. Det står i så fall i det nämnda dokumentet som varken jag eller andra fastighetsägare kan tyda (gissningsvis). Det är främst det som bommen är tänkt att uppfylla. Att de som vill fortsätta använda vägen får en nyckel om de kan visa i klartext vad det står för eventuella rättigheter, dvs. vad de baserar sitt körande på.
Tillägg: Frågan om skötsel av vägen är egentligen inte av större vikt här om det bara vore jag som använde vägen. Då skulle självklart hålla ordning på vägen i den mån jag behöver. Det är mer om nu andra fastighetsägare har rätt att nyttja vägen så fungerar inte upplägget som det är nu med underhåll.
Ja, stämmer precis.A AndersS skrev:Glöm det om det är gammal text med AI idag, finns för test på bl.a. Riksarkivet av gamla svenska dokument och den klarar väl svensk skrivstil från 1900-tal av bra kvalite idag.
Men inom släkt/historieforskning är vi ganska många som läser lantmäteridokument från skiftestiden.
Har man lite tur kan man hitta två olika dokument hos LM när det gäller äldre dokument, ett som lantmätare gjort på plats och underlag till lantmäterikontoret. Sedan kan det finnas ett renskrivet dokument som gjorts på lantmäterikontoret och är mera lättläst, dock lite lurigt då den skrivaren tolkat underlaget och gjort fel i renskrivning, vilket jag hittat.
Vi har både den handskrivna varianten från skiftet (1823) här hos oss, och en maskinskriven renskrivning.
Den handskrivna är svårläst, men inte omöjlig, och den maskinskrivna (från 1900-talets första hälft) innehåller några fel.
För att förtydliga vad "ABC.." och nummer 1 till XX betyder, finns också vackra handkolorerade kartor.
All text är inbunden i ett vackert skinnband i folieformat. Kartorna hänger på väggen, inramade.
Det här gäller inte Allemansrätt alls. Det handlar om vem/vilka som kanske har rätt att använda en väg enligt gamla dokument, som egentligen inte tolkats i "modern tid".D Dimborn21 skrev:
Ni som i tråden pratar om finns/finns inte servitut och det vet lantmäteriet, fråga dem, så är det tyvärr inte så enkelt när det gäller gamla lantbruks-/skogsfastigheter.
Saker som hänt från, låt säga 1960-talet och framåt, finns för det mesta snyggt och prydligt förtecknat.
Men sådan som hände under 1700-talet, fram till 1900-talets början har ofta aldrig skrivits in de nuvarande registren. Där måste man precis TS försöker göra, gå till de bakomliggande källorna i form av fysiska papper.
Inskrivning har ofta skett först när det funnits någon tvist om en gammal rättighets vara eller icke vara, eller som exempel, i samband med att fastigheter kluvits, och det uppstått diskussion om rättigheten skulle följa den ena, den andra fastigheten, bägge, eller kanske ingen.
Ibland finns dessa dokument mer eller mindre komplett på gården, men rätt ofta måste man komplettera med att beställa fysiskt material från Lantmäteriet (ibland även andra arkiv) och försöka förstå, eller för dyra pengar låta Lantmäteriet göra jobbet.
Så bara för att det inte står ett tydligt inskrivet servitut i Lantmäteriets datasystem, så betyder det långt ifrån att det inte finns något...
Saker som hänt från, låt säga 1960-talet och framåt, finns för det mesta snyggt och prydligt förtecknat.
Men sådan som hände under 1700-talet, fram till 1900-talets början har ofta aldrig skrivits in de nuvarande registren. Där måste man precis TS försöker göra, gå till de bakomliggande källorna i form av fysiska papper.
Inskrivning har ofta skett först när det funnits någon tvist om en gammal rättighets vara eller icke vara, eller som exempel, i samband med att fastigheter kluvits, och det uppstått diskussion om rättigheten skulle följa den ena, den andra fastigheten, bägge, eller kanske ingen.
Ibland finns dessa dokument mer eller mindre komplett på gården, men rätt ofta måste man komplettera med att beställa fysiskt material från Lantmäteriet (ibland även andra arkiv) och försöka förstå, eller för dyra pengar låta Lantmäteriet göra jobbet.
Så bara för att det inte står ett tydligt inskrivet servitut i Lantmäteriets datasystem, så betyder det långt ifrån att det inte finns något...
Det finns ju oregistrerade samfällda vägar och ytor som inte hittas annat än i historiska dokument. Jag har några sådana häromkring som blev beslutade vid laga skiftet 1860. Merparten av dess vägar är idag ersatta av nya bättre vägar eller ej aktuella av andra skäl. Likväl så gäller de juridiskt än idag och kan således inte blockeras hur som helst.horisonten skrev:
Tack för infon. Ursäkta att jag inte svarade. Är inte jättesugen på att skriva fastighetsbeteckning på en stor publik sida. Har ganska bra koll på hur jag kollar upp fastigheterna.
Tror jag landat i att jag behöver reda ut om det döljer sig en samfälld väg i dokumentet någonstans. Eller om det finns enskilda rättigheter inskrivna i det omöjliga att tyda (för en modern människa) dokumentet. Om det är samfälld väg så begränsas mina möjligheter genast.
Några som brukar vara duktiga på att läsa gamla dokument är de som håller på med släktforskning. Kontakta någon släktforskarförening och hör om de kan hjälpa dig att läsa och kanske förklara vad som står i dokumentet som ingen modern människa kan läsa.horisonten skrev:
Tack för infon. Ursäkta att jag inte svarade. Är inte jättesugen på att skriva fastighetsbeteckning på en stor publik sida. Har ganska bra koll på hur jag kollar upp fastigheterna.
Tror jag landat i att jag behöver reda ut om det döljer sig en samfälld väg i dokumentet någonstans. Eller om det finns enskilda rättigheter inskrivna i det omöjliga att tyda (för en modern människa) dokumentet. Om det är samfälld väg så begränsas mina möjligheter genast.
Den skyltningen är inte tillåten, du får inte förbjuda cykling.Kvackatore skrev:
Om jag förstår dig rätt så har du inget emot att markägare längre in använder vägen, men du är trött på att allmänheten tycker det är en bra väg att köra in på för svampplock, promenader etc.
Jag skulle börja med en skylt likt nedan och se om det ger någon effekt. Om ett år eller så skulle jag ta ett samtal med de markägare som har ett verkligt behov av vägen och förklara läget om inte okynneskörningen slutat.
[bild]
Du har missförstått vad begreppet enskild väg innebär.L Lida skrev:
Medlem
· Västmanland
· 2 088 inlägg
En enskild väg är en väg som inte är allmän och ansvarig för vägen kallas väghållare. Det kan till exempel var en vägsamfallighet som består av fastighetsägare längs vägen eller det kan vara en eller flera markägare.D Daniel 109 skrev:
Det finns två typer av enskilda vägar - de som får statsbidrag och de som är utan statsbidrag.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
Men varför lägga ner en massa arbete på ingenting? Sätt upp skyltar eller bommar. De som känner att de har servitut får väl höra av sig och visa det och sen bidra till skötseln också.
Varför inte ge de som behöver vägen servitut ? Då är det dom som får sköta underhållet. Du upplåter vägen och får inte medvetet stänga av eller förstöra den. Men skicket på vägen svarar du inte för.horisonten skrev:
Hej,
Efter ett antal timmar av Googlande och ChatGPT:ande så vänder jag mig hit för att kolla om någon här har bättre koll på enskilda vägar och möjlighet att sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik.
Bakgrund:
Jag äger en väldigt liten jordbruksfastighet genom vilken det går en gammal grusväg till skogsmarker längre upp. Hela grusvägen går inom min fastighets gränser och är c:a 800 m lång. Skötseln av vägen har aldrig fungerat på ett tillfredsställande sätt och vägen är nu i väldigt dåligt skick och behöver åtgärdas. Från min fastighet går en kort bit av samma grusväg till den allmänna vägen. Sedan fortsätter grusvägen förbi kortsidan av bostadshuset (knappt 2 meter utanför) och ladugårdsbyggnaden och till skogsmarkerna bortom min fastighet.
Jag har tidigare frågat ett par fastighetsägare som nyttjar vägen angående vad de baserar rätten att köra på vägen på. Men jag har inte lyckats få några tydliga svar den vägen.
På Lantmäteriet finns inga inskrivna servitut. Men däremot finns det ett väldigt gammalt handskrivet Lantmäteri-dokument som inte jag kan tyda alls. Och jag misstänker att bristen på tydliga svar från fastighetsägare som jag frågat, innebär att inte heller de vet vad exakt som står i dokumentet och hur eventuella rättigheter att nyttja vägen är formulerade.
Till saken hör att det finns en väg som är en samfällighet/gemensamhetsanläggning bara c:a 1 kilometer bort från närliggande fastigheter. Fastighetsägarna som nyttjar grusvägen som går inom min fastighet är medlemmar i denna samfällighet/gemensamhetsanläggning och har således även möjlighet att ta sig till sina marker den vägen.
Denna samfällighetsväg är betydligt bättre lämpad för att köra på. Grusvägen som går på min fastighet är exempelvis väldigt kuperad i jämförelse och inte körbar med vanlig bil stora delar av året på grund av b.la. stor lutning och skick.
Funderingar:
1. Har jag laglig rätt att sätta upp en vägbom över vägen som går över min fastighet. Men att erbjuda alla eventuellt tjänande fastigheter nyckel till bommen om de kan bevisa att de har rätt att nyttja vägen?
Dvs. att de faktiskt behöver visa var i dokumentet det står att de har rätt att nyttja vägen och i vilken utsträckning?
2. Om fråga 1 är OK och fastighetsägare inte kan tyda/visa mig vad som står i dokumenten. Är det upp till dessa fastighetsägare att ansöka om Lantmäteriförrättning för att åter få börja använda vägen?
3. Om fråga 2 är korrekt uppfattat. Kommer jag i så fall få möjlighet att yttra mig/påverka gentemot Lantmäteriet och hävda att exempelvis:
- Underhållet av vägen går inte att komma överens om på ett tillfredsställande sätt?
- Det finns en bättre lämpad väg i närheten som de redan har rätt att nyttja?
- Att befintlig grusväg går precis utanför min bostadsfastighet/hemfridszon och försämrar min boendemiljö i och med att förbipasserande har direktinsyn in i b.la. mitt sovrum?
- Att vägen tar upp mycket area (ungefär 2m x 800m = 1600 m2) från min lilla fastighet som jag inte kan nyttja till exempelvis djurhållning? (Läst något om att det ska finnas möjlighet att förbättra förutsättningarna för att kunna bedriva tilltänkt verksamhet på sin fastighet.)
Hoppas att någon/några här kan assistera mig med sin erfarenhet och kunskap.
Räddningstjänsten har olika sorters huvudnycklar. 😉 T.ex. bultsax och motorkap, som används om det behövs.K K. L skrev:
Ambulans har jag ingen erfarenhet av, men gissar att de tar hjälp av räddningstjänsten vid behov.