Jag undrar om du har byggt några hus innan, så att du har belägg för antagandet att det bara är markarbeten som är osäkerhetsfaktor, att värderingen blir mycket mer än produktionskostnad etc? Banken kanske funderar över såna saker som tja, vad händer om ni skall separera, amorteringar och byggprocessen kanske skiter sig då, vad händer om du blir långvarigt sjuk, amorteringar och byggprocessen kanske skiter sig då, vad händer om du klantar till det så att entreprenörerna inleder en rättsprocess, byggprocessen kanske skiter sig då, vad händer om ni blir uppsagda från jobbet, amorteringar och byggprocessen kanske skiter sig då, ja du fattar. Som hyresvärd har jag sett hur det kan bli stor skillnad mellan vad folk har tänkt sig och hur det sen blir i verkligheten när saker som ovanstående inträffar, och det är bara på såna relativt enkla grejer som att betala hyran i tid. Och ja, jag är född på 70-talet, köpte de hus jag hade råd med och hyrde ut.jhenrikj skrev:
Om du inte går in med någon egen insats så riskerar du ju aldrig ditt *eget* kapital.
Det finns för övrigt inte alls några garantier för att bostadspriserna kommer att fortsätta stiga. Det går inte att se in i framtiden på det viset, sorry.
Redigerat:
Det här är som sagt inget generationsproblem. Det har alltid varit så att man som ung tycker att jag kommer aldrig att få råd med en villa. Visserligen finns det perioder när bankerna nästan kastar pengar efter en, just nu är inte en sådan period.
Jag hann bli över 40 innan jag och min fru fick råd att skaffa villa (gammalt ruckel). Då har jag "arbetat mig upp" i bostadsmarknaden från en 1:a till en 2:a till en 4:a. Det är så man får göra, man kan inte förvänta sig att hoppa in på högsta nivån direkt.
Men visst, för 15 år sedan när jag fick låna 350 000 för att skaffa 2:an så kostade villorna "bara" 1.5 miljoner, det tycktes ouppnåeligt då. Idag är visserligen samma 2:a värd en miljon mer, men samma villa kostar 4 miljoner, så nog känns det lite surt att man inte hade råd DÅ.
Men visst, för 15 år sedan när jag fick låna 350 000 för att skaffa 2:an så kostade villorna "bara" 1.5 miljoner, det tycktes ouppnåeligt då. Idag är visserligen samma 2:a värd en miljon mer, men samma villa kostar 4 miljoner, så nog känns det lite surt att man inte hade råd DÅ.
Jag har svårt att se att 30% kontantinsats skulle göra det lättare för de som köper hus för första gången. Iställer för att behöva spara ihop till 10% av 3 mille, måste man alltså spara ihop till 30% av (säg) 2,4 mille.Deven skrev:
Jo, visst är det så, vi -70 och -80 talister är ju en produkt av vår föräldrageneration som fostrat oss till att bli de vi är....Jan-Å skrev:Problemet är väl snarare att Er generation är vana att få allt Ni pekar på.
Jag har själv en son född -86 så jag vet precis hur det ärTotte_S skrev:Jo, visst är det så, vi -70 och -80 talister är ju en produkt av vår föräldrageneration som fostrat oss till att bli de vi är....
man blir ju som sina föräldrar fast man vägrar å tro nåt sånt dom första 25-30 åren Dyrt som f-n e de å köpa hus alla fall å de har det nog alltid vart faktiskt
Först: det är väl inte helt säkert att priserna stiger så mycket som du säger, de har gjort det de senaste åren, men det är ingen garanti för att det kommer fortsätta. Sedan: Priserna stiger kanske, men om det är så som vissa hävdar att huspriserna följer reallöneutvecklingen så har du också råd att ta större lån om några år och kommer ha råd med huset när du sparat ihop till kontantinsatsen.jhenrikj skrev:
Om man tror på kopplingen mellan bopriser och reallöneutvecklingen och huspriserna går upp 20% på tre år som du skriver så om jag räknat rätt så motsvarar det ca 6% prisuppgång per år. Om boendekostnaderna idag är, säg 25% av folks disponibla inkomst och lönerna inte ökar alls så är boendekostnaderna om 3 år 30% av inkomsten och om 15 år är den 60% av folks disponibla inkomst. Taket är att 100% av disponibel inkomst går åt till boende, men jag gissar att de flesta har tröttnat långt innan dess. Så det behöver inte vara alldeles självklart att bopriserna stiger mer än lönerna (reallönerna).
(Mer läsning i tråden: http://www.byggahus.se/forum/priser-kalkyler-fastighetsskatt-m-m/104095-realloener-och-bostadspriser-inkl-prognos-2009-a.html)
Med tanke på att vissa banker redan idag kräver 75% belåningsgrad, så är det nog lite att ta i att priset skulle sjunka med 67%.Nyfniken skrev:Jag tror att priserna skulle sjunka med ca 2/3. Jag vet ingen som inte har maxbelånat sitt hus härikring (dvs 90% belåningsgrad).
Eftersom jag själv jobbar i byggbranchen så har jag nog betydligt bättre koll än du tror. Och för sjukdomar och arbetslöshet så finns alltid den risken, vad du hävdar är alltså att för att få låna pengar så måsnte man klara säg 10% räntor på 80% av a-kasse taket och detta ensam? Du hävdar ju att bankerna säger nej på grund av risk för sjukdom, arbetslöshet och separering.kamrate skrev:
Att ett Älvsbyhus förhandsuppvärderas med 1 miljon här nere säger väl lite om hur sjuk situationen är. Vill man bo i Varberg och inte har nån kapital idag så är man förvisad till hyresrätt, även om man som vi tjänar 50k+ brutto varje månad....(inte för att det är nån överlön på nåt sätt, men det finns många par som tjänar sämre)
Och för att fortsätta...låt oss sänka framtidsförhoppningarna något...Vi antar att prishöjningen på 3 år är 10% (hittils i år är ökningen 8%), då har jag inte vunnit någonting på att spara jämfört med lånet, däremot har jag förlorat både 3 år, och dessutom en chans att amortera extra medans räntorna är låga.
Ni som säger att detta in är ett generationsproblem...det såg inte ut så här på bostadsmarknaden för 20 år sen, det var inte dessa fantasiprisstegringar vi ser idag, där fick man en billigare kostnad om man sparade först och handlade sedan, det får man inte idag.
Ni som säger att detta in är ett generationsproblem...det såg inte ut så här på bostadsmarknaden för 20 år sen, det var inte dessa fantasiprisstegringar vi ser idag, där fick man en billigare kostnad om man sparade först och handlade sedan, det får man inte idag.
Hur många i 30-års åldern funderade ens på att köpa ett hus på 150-200m2 för 20 år sen. Inte många, ännu färre kunde bygga nytt.
Vidare är diskussionen smått komisk. Nämligen att vår generation skulle ha det tuffare på bostadsmarknaden. Glöm det påstår jag, vår generation har det generellt så otroligt mycket bättre och lättare än våra föräldrar.
En enkel uppskattning från min sida är att minst 9 av 10 har det BETYDLIGT mycket bättre och lättare på väldigt många sätt än våra föräldrar hade. Inklusive boende och levnadsstandard. Jag vet inte vad statistiken säger men så ser min umgängeskrets ut.
Vidare är diskussionen smått komisk. Nämligen att vår generation skulle ha det tuffare på bostadsmarknaden. Glöm det påstår jag, vår generation har det generellt så otroligt mycket bättre och lättare än våra föräldrar.
En enkel uppskattning från min sida är att minst 9 av 10 har det BETYDLIGT mycket bättre och lättare på väldigt många sätt än våra föräldrar hade. Inklusive boende och levnadsstandard. Jag vet inte vad statistiken säger men så ser min umgängeskrets ut.
Jodå, för precis 20 år sedan såg det ut just så här. Fantasiprishöjningar på alla slags fastigheter och mark..jhenrikj skrev:
För ca 12-18 år sedan var det docj inte så, för att sen sakta börja närma sig dagens situation.
Historiskt sett har vi även haft rätt hyggligt starkt stigande priser i perioder under 70 och 80-talet med. Omväxlat med perioder av relativt lugn prisutveckling.
Samtidigt hade inte dina och mina föräldrar samma stora möjlighet att spara under sina unga år som du och jag och andra i den bortskämda generationen har haft. Våra föräldrar hade heller inte möjligheten att köpa allt på kredit eller andra lånade pengar med mycket fördelaktiga räntor och amorteringskrav.jhenrikj skrev:
Det handlar om priorieteringar och mycket pengar mao måste man planera detta lite i förväg. Om ni nu vill hoppa in i matchen utan att ha förberett er det minsta får ni väl svälja att bli rejält överkörda av de övriga spelarna.
Om jag ska vara lite konstruktiv också. Det är inte så att ni har möjlighet att låna dessa pengar privat av era föräldrar eller mor/farföräldrar? De kanske har ett boende där det finns lånemarginal. Ni kanske har en bil som går att sälja till hyfsat pris för att skapa en snabbstart på sparandet?
Vill man bryta mönstret får man faktiskt göra uppoffringar.