Elutbildning

[elmont]

En elektriker sysslar normalt inte med att göra beräkningar på motorer, belysning, kablar, eller på maskiner mm men det är bra för förståelsen att ha en liten grundläggande utbildning.
Alla beräkningar görs i ett tidigt skede av konsulter, masiknleverantörer, arbetsledning innan elektrikern blir inblandad i jobbet.

 

[lars_stefan_axelsson]

En elektriker sysslar normalt inte med att göra beräkningar på motorer, belysning, kablar, eller på maskiner mm men det är bra för förståelsen att ha en liten grundläggande utbildning.
Alla beräkningar görs i ett tidigt skede av konsulter, masiknleverantörer, arbetsledning innan elektrikern blir inblandad i jobbet.

Om vi skriver "installationselektriker" eller motsvarande så visst.

Men inom industrin (där jag själv var) så blev det mer matte och beräkningar helt klart. Särskilt vid reparation/uppgraderingar. Man ställdes ju ofta inför frågor av typen "Varför har det gått åt pipan här då?" och "Kommer det att funka när vi skruvar upp farten på den här?" osv. osv.

Så det beror lite på. Elektrikerskrået som helhet täcker ganska många områden, även om enskilda elektriker typiskt inte gör det.

 

[karkka]

Sen har vi det praktiska också. Det gäller att kunna se vad som kommer att se snyggt ut när man börjar montera, klammra kablar mm.

 

[lars_stefan_axelsson]

Sen har vi det praktiska också. Det gäller att kunna se vad som kommer att se snyggt ut när man börjar montera, klammra kablar mm.

Nej, det är bara att stänga dörren till styrskåpet...

 

[elmont]

Ja, jag skulle skrivit installationselektriker som ju är ett helt annat yrke än industrielektriker.

 

[lars_stefan_axelsson]

Ja, jag skulle skrivit installationselektriker som ju är ett helt annat yrke än industrielektriker.

Spännande då att det är precis samma behörighetskrav...

 

[elmont]

Det kan ju bero på att det handlar om betydligt mer än teori.
Ps
Och behörighetskravet har ju inte någon direkt koppling till elektrikerjobbet.

 

[tommib]

Uh, inser du vad du säger?

Och behörighetskravet har ju inte någon direkt koppling till elektrikerjobbet.

En elektriker sysslar normalt inte med att göra beräkningar på motorer, belysning, kablar, eller på maskiner mm men det är bra för förståelsen att ha en liten grundläggande utbildning.
Alla beräkningar görs i ett tidigt skede av konsulter, masiknleverantörer, arbetsledning innan elektrikern blir inblandad i jobbet.

Varför är det då bara den här biten som kräver behörighet (eller arbete under EKP)? Kan du inte se det fullständigt orimliga i den ordningen?

 

[Uffe A]

Spännande då att det är precis samma behörighetskrav...

Behörighetskrav?
Förklara,jag hänger inte riktigt med.
Ingen som slutför en elutbildning få behörighet, om du inte med det menar behörig till att ta anställning som elektriker.
Utbildningen installation resp industri skiljer sig på 2 kurser.
Installation läser belysningsteknik och data media nät medan industri istället läser drift och underhåll och styr och regler

 

[tommib]

Vi pratar om auktorisation A, inte grundutbildningen. Givet ovanstående är det galet att en installationselektriker med auktorisation A kan gå in direkt och vara auktoriserad på en industri och vice versa.

 

[elmont]

Som vanligt likställs installationselektriker med (tidigare) installatör. Installationselektriker är den stora massan av elektriker som inte har "behörighet". Dom "behöriga" arbetar sällan som installationelektriker utan nästan uteslutande som någon form av arbetsledare eller företagsledare. Men det finns naturligtvis även dom som arbetar som installationselektriker men dom är i en klar minoritet.
Och diskussionen om själva behörighetsystemet och dess konsekvenser lämnar jag därhän då det tenderar att sluta mer eller oftast mindre genomtänkta förslag.

 

[Mikael_L]

Kanske bättre att det får fortsätta i de trådar som redan handlar om det.
Så får denna fortsätta handla om utbildning till elektriker.

 

[Mikael_L]

Vilken matematik som behövs beror på problemnivå...
- För tillämpning av ohms lag räcker de fyra räknesätten och roten ur långt.
- Ska det räknas på fasförskjutningar, flera faser och sånt så är det svårt att klara sig utan lite grundläggande kunskap i vektorer och trigonometri.
- Pulser och energi kan landa i derivator och integralkalkyler, begrepp som man måste känna till i styrkretsar baserade på PID-regulatorer också.
- Och för att beskriva dynamiken i RLC-kretsar så hamnar man lätt i "träsket" differentialekvationer.

Magham wrote:
Vilken matematik som behövs beror på problemnivå...
- För tillämpning av ohms lag räcker de fyra räknesätten och roten ur långt.
- Ska det räknas på fasförskjutningar, flera faser och sånt så är det svårt att klara sig utan lite grundläggande kunskap i vektorer och trigonometri.
- Pulser och energi kan landa i derivator och integralkalkyler, begrepp som man måste känna till i styrkretsar baserade på PID-regulatorer också.
- Och för att beskriva dynamiken i RLC-kretsar så hamnar man lätt i "träsket" differentialekvationer.
Ingår allt det där i gymnasieskolans elprogram?

 

[MagHam]

Ingår allt det där i gymnasieskolans elprogram?

Ingen aning vad som ingår nuförtiden. På "stenåldern" ingick det i 4-år el-tele på gymnasienivå. Men den gick jag ut -84 så det kan se annorlunda ut nu i dagens treåriga program.

 

[50procent]

Magham wrote:
Vilken matematik som behövs beror på problemnivå...
- För tillämpning av ohms lag räcker de fyra räknesätten och roten ur långt.
- Ska det räknas på fasförskjutningar, flera faser och sånt så är det svårt att klara sig utan lite grundläggande kunskap i vektorer och trigonometri.
- Pulser och energi kan landa i derivator och integralkalkyler, begrepp som man måste känna till i styrkretsar baserade på PID-regulatorer också.
- Och för att beskriva dynamiken i RLC-kretsar så hamnar man lätt i "träsket" differentialekvationer.
Ingår allt det där i gymnasieskolans elprogram?

Punkt 1 och 2 ingår iaf så vitt jag vet även om det inte var så mycket om vektorer, men bla så fick jag räkna ut nollströmen med hjälp av vektorer.