723 775 läst ·
13 159 svar
724k läst
13,2k svar
Elprisrekordet slaget igen på kort tid
Tyvärr väljer ju Sweco att inte säga något om det 3e alternativet.D djac skrev:
fast de olika åtgärderna är inte additiva, om man vidtar flera åtgärder kan man inte summera påverkan från varje enskild åtgärd – lägger man ihop alla skulle i så fall elpriset i SE1 sjunka med 1.50 kr/kWh och i SE3 med 3.50kr/kWh...S sandos skrev:
Sweco har simulerat påverkan från alla olika åtgärder (X) var för sig, och därtill kombinationen mellan två åtgärder (X + Y), konsekvenserna av det åskådliggörs i grafen som djac la upp ovanför
exempelvis "maxa fjärrvärmen" skulle i SE3 ge -34 öre och "mer solel" ge -28 öre, men kombinationen av de båda tillsammans ger inte -62 öre utan blott -44 öre
De EU-krav som finns är att om det redan finns en kabel, så ska respektive land tillgängliggöra minst 70% av den kapaciteten för export, så länge man inte har en väldigt bra anledning. Så om det finns en 600MW-kabel till Tyskland så måste 420MW vara tillgängliga för export från Sverige (och från Tyskland, för den delen, men det är ju aldrig aktuellt). "Vårt elpris blir så högt" är inte en väldigt bra anledning.tveksamt skrev:
Men vem ska bygga kabeln som någon anser behövs?
Det är ju rätt stor skillnad på om vi har el, Tyskland vill köpa den och får då bygga en kabel för att klara av det, eller om vi är skyldiga att bygga kablar så snart någon tycker det vore praktiskt med svensk el.
Och ska det godkännas någonstans? Typ Tyskland ber någon EU-kommission titta på om det kan anses nödvändigt med en ny kabel mellan Sverige och Tyskland, om kommissionen anser att det inte är nödvändigt kan Sverige säga nej. Om de anser det nödvändigt är Sverige skyldiga att acceptera byggandet, men kan vägra stå för kostnaden etc.
Jag menar inte att vara dryg på något vis, uppriktig fråga.
Följdfråga, än en gång inte för att dryga mig, på vilken nivå gäller det här? Kan man stolpa in på vilken butik som helst i EU och skrika handelshinder när de inte vill skicka en vara till mig?
Däremot finns det inga som helst EU-krav på hur mycket exportkapacitet som respektive land skall tillhandahålla totalt. Det finns ett mål om att länderna skall kunna tillhandahålla 10% av sin produktionskapacitet som export, men bara två länder når det. Det är förstås Sverige och Norge, som ligger någonstans runt 15-20% - dvs långt över det långsiktiga EU-målet. Danmark har jag för mig ligger halvhyggligt i närheten - typ 5-7% eller så.
Således kan EU inte tvinga oss att bygga fler utlandsförbindelser om vi inte vill, och eftersom alla utlandsförbindelser måste godkännas av regeringen har alltså regeringen 100% kontroll över vilka utlandsförbindelser som byggs.
Att de ska godkänna är inte samma sak som att de kan neka. Jämför med bygglov som också ska godkännas. Men de kan inte neka för att de känner för det.
Och är det på samma sätt här? Om det kommer en förfrågan om en ny kabel, måste regeringen godkänna den? Vad/vilka krav ska vara uppfyllt för att de ska tvingas godkänna den? Finns det utrymme att neka om de vill?D Daniel 109 skrev:
Vad är det som är tvingande i så fall? EU är det tydligen inte om man får tolka ovan..?
Det verkar finnas om inte tvingande, så i alla fall starkt uppmuntrade projekt - Projects of common interests (PCI). Det finns förteckningar och information här: https://energy.ec.europa.eu/topics/...order-infrastructure-projects_en#the-pci-listtveksamt skrev:
Och är det på samma sätt här? Om det kommer en förfrågan om en ny kabel, måste regeringen godkänna den? Vad/vilka krav ska vara uppfyllt för att de ska tvingas godkänna den? Finns det utrymme att neka om de vill?
Vad är det som är tvingande i så fall? EU är det tydligen inte om man får tolka ovan..?
För Sveriges vidkommande ser de ut att vara tre just nu:
- En intern länk i Sverige mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö. (Jag tror inte att någon i SE4 klagar över att den är prioriterad.)
- En tredje länk mellan norra Sverige och norra Finland.
- Länk mellan svenska fastlandet - Gotland - Lettland (som även ska ersätta existerande ålderstigna länk till Gotland)
Jag vet inte om det här gjorde dig klokare. Det känns inte som om jag blev det.
Precis. Men det låtsas de inte om när priserna skenar.K krfsm skrev:De EU-krav som finns är att om det redan finns en kabel, så ska respektive land tillgängliggöra minst 70% av den kapaciteten för export, så länge man inte har en väldigt bra anledning. Så om det finns en 600MW-kabel till Tyskland så måste 420MW vara tillgängliga för export från Sverige (och från Tyskland, för den delen, men det är ju aldrig aktuellt). "Vårt elpris blir så högt" är inte en väldigt bra anledning.
Däremot finns det inga som helst EU-krav på hur mycket exportkapacitet som respektive land skall tillhandahålla totalt. Det finns ett mål om att länderna skall kunna tillhandahålla 10% av sin produktionskapacitet som export, men bara två länder når det. Det är förstås Sverige och Norge, som ligger någonstans runt 15-20% - dvs långt över det långsiktiga EU-målet. Danmark har jag för mig ligger halvhyggligt i närheten - typ 5-7% eller så.
Således kan EU inte tvinga oss att bygga fler utlandsförbindelser om vi inte vill, och eftersom alla utlandsförbindelser måste godkännas av regeringen har alltså regeringen 100% kontroll över vilka utlandsförbindelser som byggs.
Nej då ska interna nätet uppgraderas och det ska byggas 20-30 % mer produktion för att föda kablarna man sagt ok till.
Vad tyst det blev.tveksamt skrev:
Och är det på samma sätt här? Om det kommer en förfrågan om en ny kabel, måste regeringen godkänna den? Vad/vilka krav ska vara uppfyllt för att de ska tvingas godkänna den? Finns det utrymme att neka om de vill?
Vad är det som är tvingande i så fall? EU är det tydligen inte om man får tolka ovan..?
det kan man ju tycka och tro – verkligheten är dock inte fullt så enkelK krfsm skrev:
Svenska kraftnät började 2014 med samråd med berörda kommuner om olika sträckningsalternativ för den 19 mil långa linjen – till stora (största?) delen skulle den nya linjen följa en befintlig ledning – och efter en första runda tog man fram ett förslag som samtliga kommuner invände emot (även om de sa att de gillade principen med ett bättre stamnät)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
– kommunerna i nordost (Högsby, Mönsterås och Nybro) invände om att utredningen om påverkan på rovfåglar var otillräcklig
– kommunerna, främst i söder (Oskarshamn, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Ronneby, Karlshamn och Olofström) ville ha en nedgrävd ledning i stället för luftledning, på grund av det estetiska och oron för elektrisk och magnetisk strålning
– Nybro kommuns tekniska kontor sa sig inte godta luftledningar i kommunen och kom med förslaget att Svenska kraftnät kunde passa på att samtidigt gräva ner tomrör för att enkelt kunna dra mer högspänningskablar i framtiden...
Svenska kraftnät ville inte lägga markförlagd kabel – det kostar kanske sex gånger mer (i pengar, bortåt runt 20 miljarder extra), energiförlusterna ökar, driftsäkerheten minskar (fler komponenter som kan gå sönder och längre tid för att åtgärda något nedgrävt), ingen förstärkning av det synkrona elnätet (energiförflyttning däremot OK)
totalt inkom runt 700 synpunkter under samrådet som fick besvaras – förutom från kommuner och länsstyrelser, allt från privatpersoner, skogsägare och företag till LRF och orienteringsklubbar – de flesta ville ha inte ville ha en "omodern luftledning" med tillhörande strålning, en förfulad landskapsbild, en försämrad jaktupplevelse, med mera
i juni 2017 ansökte Svenska kraftnät om koncession för den nya linjen hos Energimarknadsinspektionen
mer än två år senare, i september 2019, avslog Energimarknadsinspektionen koncessionsansökan för den nya linjen, även om den i sig "är lämplig", men att Svenska kraftnäts ansökan hade brister i lämplig lokalisering och använde inte den bästa tekniken, alltså i huvudsak i linje med kommunernas invändningar – Svenska kraftnät överklagar ganska omgående
två år senare, i september 2021, beviljade regeringen (Ygeman) tillstånd för den nya linjen, men ärendet ska först gå en sväng förbi Energimarknadsinspektionen igen,
ett halvår senare, maj 2022, gav Energimarknadsinspektionen grönt ljus till Nybro-Hemsjö, medan sträckan Ekhyddan-Nybro fortfarande behandlas
– för sträckan Nybro-Hemsjö anges nu byggstart tidigast 2023 och driftstart tidigast 2026
– för sträckan Ekhyddan-Nybro anges nu byggstart tidigast 2025 och driftstart tidigast 2027
så i bästa fall finns det en förstärkning över SE3/SE4-snittet i den här delen av Sydsverige om fem år, efter tretton års arbete – och vid det laget kan de två elområdena ha slagits samman enligt de förslag om ny elområdesindelning som är på remiss, men det fysiska elnätet blir ju bättre alldeles oavsett var elområdesgränserna går
Redigerat:
Sverige är fantastiskt att krångla till saker o ting.harka skrev:
det kan man ju tycka och tro – verkligheten är dock inte fullt så enkel
Svenska kraftnät började 2014 med samråd med berörda kommuner om olika sträckningsalternativ för den 19 mil långa linjen – till stora (största?) delen skulle den nya linjen följa en befintlig ledning – och efter en första runda tog man fram ett förslag som samtliga kommuner invände emot (även om de sa att de gillade principen med ett bättre stamnät)
[bild]
– kommunerna i nordost (Högsby, Mönsterås och Nybro) invände om att utredningen om påverkan på rovfåglar var otillräcklig
– kommunerna, främst i söder (Oskarshamn, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Ronneby, Karlshamn och Olofström) ville ha en nedgrävd ledning i stället för luftledning, på grund av det estetiska och oron för elektrisk och magnetisk strålning
– Nybro kommuns tekniska kontor sa sig inte godta luftledningar i kommunen och kom med förslaget att Svenska kraftnät kunde passa på att samtidigt gräva ner tomrör för att enkelt kunna dra mer högspänningskablar i framtiden...
Svenska kraftnät ville inte lägga markförlagd kabel – det kostar kanske sex gånger mer (i pengar, bortåt runt 20 miljarder extra), energiförlusterna ökar, driftsäkerheten minskar (fler komponenter som kan gå sönder och längre tid för att åtgärda något nedgrävt), ingen förstärkning av det synkrona elnätet (energiförflyttning däremot OK)
totalt inkom runt 700 synpunkter under samrådet som fick besvaras – förutom från kommuner och länsstyrelser, allt från privatpersoner, skogsägare och företag till LRF och orienteringsklubbar – de flesta ville ha inte ville ha en "omodern luftledning" med tillhörande strålning, en förfulad landskapsbild, en försämrad jaktupplevelse, med mera
i juni 2017 ansökte Svenska kraftnät om koncession för den nya linjen hos Energimarknadsinspektionen
mer än två år senare, i september 2019, avslog Energimarknadsinspektionen koncessionsansökan för den nya linjen, även om den i sig "är lämplig", men att Svenska kraftnäts ansökan hade brister i lämplig lokalisering och använde inte den bästa tekniken, alltså i huvudsak i linje med kommunernas invändningar – Svenska kraftnät överklagar ganska omgående
två år senare, i september 2021, beviljade regeringen (Ygeman) tillstånd för den nya linjen, men ärendet ska först gå en sväng förbi Energimarknadsinspektionen igen,
ett halvår senare, maj 2022, gav Energimarknadsinspektionen grönt ljus till Nybro-Hemsjö, medan sträckan Ekhyddan-Nybro fortfarande behandlas
– för sträckan Nybro-Hemsjö anges nu byggstart tidigast 2023 och driftstart tidigast 2026
– för sträckan Ekhyddan-Nybro anges nu byggstart tidigast 2025 och driftstart tidigast 2027
så i bästa fall finns det en förstärkning över SE3/SE4-snittet i den här delen av Sydsverige om fem år, efter tretton års arbete – och vid det laget kan de två elområdena ha slagits samman enligt de förslag om ny elområdesindelning som är på remiss, men det fysiska elnätet blir ju bättre alldeles oavsett var elområdesgränserna går
det är väl det som är priset för demokrati...att alla myndighetsbeslut ska kunna granskas och överklagas av varje medborgare och rovfågel
och man kan förstå [kommun-]politiker som säger nej till luftledningar – man vinner inte en enda populiströst på att man sagt ja till en "ful och omodern" kraftledningsgata som passerar i sin lilla kommun
sen att det lokala beslutet får konsekvenser för de 2 miljoner andra boende i SE4, det landar på något annat konto
men sen känns det som att postgången mellan myndigheterna är lite väl långsam
och man kan förstå [kommun-]politiker som säger nej till luftledningar – man vinner inte en enda populiströst på att man sagt ja till en "ful och omodern" kraftledningsgata som passerar i sin lilla kommun
sen att det lokala beslutet får konsekvenser för de 2 miljoner andra boende i SE4, det landar på något annat konto
men sen känns det som att postgången mellan myndigheterna är lite väl långsam
Skulle vilja säga att det handlar om att pinka revir och göra sig viktig. Problematiseras inte förslag och små problem dras upp så att man tror att jorden ska gå under, visar det att beslutsinstanser inte är viktiga och betydelsefulla. Vill påstå att Länsstyrelserna har hamnat i detta fack.
Varför la de inte bara en sjökabel istället?harka skrev:
det kan man ju tycka och tro – verkligheten är dock inte fullt så enkel
Svenska kraftnät började 2014 med samråd med berörda kommuner om olika sträckningsalternativ för den 19 mil långa linjen – till stora (största?) delen skulle den nya linjen följa en befintlig ledning – och efter en första runda tog man fram ett förslag som samtliga kommuner invände emot (även om de sa att de gillade principen med ett bättre stamnät)
[bild]
– kommunerna i nordost (Högsby, Mönsterås och Nybro) invände om att utredningen om påverkan på rovfåglar var otillräcklig
– kommunerna, främst i söder (Oskarshamn, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Ronneby, Karlshamn och Olofström) ville ha en nedgrävd ledning i stället för luftledning, på grund av det estetiska och oron för elektrisk och magnetisk strålning
– Nybro kommuns tekniska kontor sa sig inte godta luftledningar i kommunen och kom med förslaget att Svenska kraftnät kunde passa på att samtidigt gräva ner tomrör för att enkelt kunna dra mer högspänningskablar i framtiden...
Svenska kraftnät ville inte lägga markförlagd kabel – det kostar kanske sex gånger mer (i pengar, bortåt runt 20 miljarder extra), energiförlusterna ökar, driftsäkerheten minskar (fler komponenter som kan gå sönder och längre tid för att åtgärda något nedgrävt), ingen förstärkning av det synkrona elnätet (energiförflyttning däremot OK)
totalt inkom runt 700 synpunkter under samrådet som fick besvaras – förutom från kommuner och länsstyrelser, allt från privatpersoner, skogsägare och företag till LRF och orienteringsklubbar – de flesta ville ha inte ville ha en "omodern luftledning" med tillhörande strålning, en förfulad landskapsbild, en försämrad jaktupplevelse, med mera
i juni 2017 ansökte Svenska kraftnät om koncession för den nya linjen hos Energimarknadsinspektionen
mer än två år senare, i september 2019, avslog Energimarknadsinspektionen koncessionsansökan för den nya linjen, även om den i sig "är lämplig", men att Svenska kraftnäts ansökan hade brister i lämplig lokalisering och använde inte den bästa tekniken, alltså i huvudsak i linje med kommunernas invändningar – Svenska kraftnät överklagar ganska omgående
två år senare, i september 2021, beviljade regeringen (Ygeman) tillstånd för den nya linjen, men ärendet ska först gå en sväng förbi Energimarknadsinspektionen igen,
ett halvår senare, maj 2022, gav Energimarknadsinspektionen grönt ljus till Nybro-Hemsjö, medan sträckan Ekhyddan-Nybro fortfarande behandlas
– för sträckan Nybro-Hemsjö anges nu byggstart tidigast 2023 och driftstart tidigast 2026
– för sträckan Ekhyddan-Nybro anges nu byggstart tidigast 2025 och driftstart tidigast 2027
så i bästa fall finns det en förstärkning över SE3/SE4-snittet i den här delen av Sydsverige om fem år, efter tretton års arbete – och vid det laget kan de två elområdena ha slagits samman enligt de förslag om ny elområdesindelning som är på remiss, men det fysiska elnätet blir ju bättre alldeles oavsett var elområdesgränserna går
syftet med den nya linjen är att förstärka sträckningen mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö – och Nybro är inte i direkt sjönära...
men annars är nackdelarna med en sjökabel liknande de nackdelar som Svenska kraftnät anförde för markkabeln gentemot luftledningsalternativet:
– den beräknade tillgängligheten sänks från 99.9% till 98%
– ökade kostnader, inklusive behov av omformarstationer à 750 miljoner styck
– större energiförluster i markkabelalternativet, skillnaden uppgavs till cirka 0.2 TWh/år (inkluderar förluster i omformarstationerna)
osv, så sjökabel tar man nog inte till om det finns förutsättningar för att bygga luftledning, eller möjligen om anslutningspunkterna är havsnära och tidsaspekten är överordnad
men annars är nackdelarna med en sjökabel liknande de nackdelar som Svenska kraftnät anförde för markkabeln gentemot luftledningsalternativet:
– den beräknade tillgängligheten sänks från 99.9% till 98%
– ökade kostnader, inklusive behov av omformarstationer à 750 miljoner styck
– större energiförluster i markkabelalternativet, skillnaden uppgavs till cirka 0.2 TWh/år (inkluderar förluster i omformarstationerna)
osv, så sjökabel tar man nog inte till om det finns förutsättningar för att bygga luftledning, eller möjligen om anslutningspunkterna är havsnära och tidsaspekten är överordnad