Mikael_L
Innan man börjar med sådana där jämförelser så måste man ha klart för sig att det är skillnad på handelsvaror som är olika, kanske liknande i vissa aspekter, men i grunden ändå rätt olika.
Och handelsvaror som är 100% exakt lika, oavsett vem som producerat, hur den är producerad osv.
 
  • Gilla
Daniel 109 och 1 till
  • Laddar…
Mikael_L
Jag har startat en tråd om historiska elpriser, och hur de sattes och annat sånt.
Särskilt spännande blir det om vi kan få fram en massa info om hur elprissättning skedde strax innan avregleringen 1996 och vad som hände sen, fram till typ förra året.

För att förstå dagens situation så är det kanske inte så dumt att förstå lite av historien bakom dagens system.

Just nu har jag bara bifogat lite material från 1938-39 typ, det kanske inte är så viktigt för vare sig idag eller 1996, men kan få utgöra en avstamp.

Här är länken
https://www.byggahus.se/forum/threads/en-trad-om-elpriser-historiskt-aeven-hur-de-sattes.449476/
 
  • Gilla
Boilerplate4U och 2 till
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Nej, man lägger sitt bud på marginalkostnaden. Det är den prisgräns där det är ekonomiskt bättre att producera än att inte göra det. Det är därför kärnkraften hänger med när priset går ner trotts att de har höga kapitalkostnader.
jo, pay-as-clear-modellen uppmuntrar till att budgivarna går in med bud som ligger på den rörliga marginalkostnaden – det ökar chansen att man tilldelas uppdraget och man får betalt för alla extrakostnader för att framställa elen i stället för att inte göra något alls – däremot behöver man inte buda med marginalkostnaden, utan kan lägga sig både lägre och högre (eller finns det något regelverk som kräver att man budar renodlat med marginalkostnaden?)

de som har obefintliga eller mycket låga marginalkostnader kan lägga nollbud och de kan normalt luta sig tillbaka och få samma betalning som den med det högsta budade och accepterade priset – de kan därmed åtnjuta ett säkert uppdrag och får ofta bra betalt

det jag försökte säga med avsnittet om kapitalkostnader och som tidigare inlägg varit inne på (djac och sandos) så räcker det inte uthålligt med att bara få betalt för marginalkostnaden eftersom det finns andra kostnader i verksamheten

ett extremscenario vore om ett antal sol- och vindkraftproducenter fortsätter att hela tiden buda "noll" (en obefintlig eller likvärdiga marginalkostnader) och om de alltid lyckas erbjuda tillräckligt med energi för att fylla behovet – då blir clear-priset ständigt 0 (eller den låga marginalkostnaden) vilket inte är hållbart för någon av producenterna, så det borde det tvinga fram att buden inte är rena marginalkostnader, utan behöver normalt avspegla den faktiska totalkostnaden för att uppnå lönsamhet så att banken och finansiärerna inte blir nervösa
Diagram som jämför pay-as-clear och pay-as-bid modeller för elmarknadsbudgivning med fokus på priser och kvantitet.

ett något mer normalt(?) budgivningsförfarande är pay-as-bid, det vill säga att man får betalt i enlighet med det bud man lagt (om man vinner i budgivningen) – i det fallet bör man [över tid] lägga bud som täcker hela kostnaden, men här finns också ett spekulativt drag då man kan frestas till att lägga högre bud som siktar upp mot vad man tror att prisutrymmet är, med risk för högre priser och utebliven tilldelning
 
  • Gilla
karlmb och 1 till
  • Laddar…
Boilerplate4U
Månader från byggstart – då skakar miljardplanen

"Med bara månader kvar till byggstart är hela det gröna mångmiljardprojektet i Boden i gungning. Om inte H2 Green Steel får köpa svensk järnmalm och inte får el i tid ändras förutsättningarna."

https://www.svd.se/a/V9wq66/h2-green-steel-manader-fran-byggstart-da-skakar-planen

Ursäkta men var är det för **** som utfört DD på detta projekt. Någon har uppenbarligen stoppat huvudet rejält djupt ner i sanden när det gäller den "lilla" detaljen som åtkomst till järnmalm(!). "Någon" på planeringsmötet: "vi får undersöka detaljerna senare men det löser sig nog"...
 
D djac skrev:
Nej så funkar det inte, det är olika pris på bröden i disken, alla får inte betalt efter det dyraste brödet och man kan inte få mer betalt för alla sina bröd genom att baka ett oerhört dyrt och lägga det där bland de andra. Den missförstod du nog helt faktiskt.
Mata inte trollet.
 
D djac skrev:
Nej så funkar det inte, det är olika pris på bröden i disken, alla får inte betalt efter det dyraste brödet och man kan inte få mer betalt för alla sina bröd genom att baka ett oerhört dyrt och lägga det där bland de andra. Den missförstod du nog helt faktiskt.
Jo, så funkar det. Jämför med mjölken istället, där olika producenter levererar en närmast identisk vara och får samma pris.

Utom ekobönderna förstås, som får mer pga. folks godhetsillussioner.
 
D
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Jo, så funkar det. Jämför med mjölken istället, där olika producenter levererar en närmast identisk vara och får samma pris.

Utom ekobönderna förstås, som får mer pga. folks godhetsillussioner.
Det är en lokal företeelse i sådana fall, passade på att kolla i affären igår, där fanns det ett spektrum av mjölkprodukter, olika leverantörer och variationer på mjölk, de hade olika priser, en del trots att det var samma tillverkare men olika produktnamn. Inte alls som med elen att någon kan ställa dit en dyring i hyllan och plötsligt höjs priset på alla de andra.
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
D djac skrev:
Det är en lokal företeelse i sådana fall, passade på att kolla i affären igår, där fanns det ett spektrum av mjölkprodukter, olika leverantörer och variationer på mjölk, de hade olika priser, en del trots att det var samma tillverkare men olika produktnamn. Inte alls som med elen att någon kan ställa dit en dyring i hyllan och plötsligt höjs priset på alla de andra.
Det är väl bara om man är ansluten till typ Arla som det funkar så att alla får samma pris. Det är ju inget som man måste…
 
Ja, det är bara lokalt det finns variation i någon utsträckning. Norrmejerier och Falköpings mejeri har 7–8 % av marknaden var, Skånemejerier 15 %. Arla har 66 %. Vilket lämnar ett par procent till alla små som främst gör ost.

Så för majoriteten av Sveriges bönder finns det en möjlig uppköpare av deras produktion. Men mjölk är förstås extremt, med lokal upphämtning varannan dag,

Min poäng var dock bara att det fanns bättre liknelser med elmarknaden än bröd.
 
D djac skrev:
Nej så funkar det inte, det är olika pris på bröden i disken, alla får inte betalt efter det dyraste brödet och man kan inte få mer betalt för alla sina bröd genom att baka ett oerhört dyrt och lägga det där bland de andra. Den missförstod du nog helt faktiskt.
Men då är inte bröden identiska heller. Det är inte heller särskilt stor prisskillnad på liknande produkter. Skillnaden är att elmarknaden fungerar bra. Jämför snarare med bensin, som också är en väldefinierad vara som är väldigt lik oavsett var du köper den.
 
harka harka skrev:
jo, pay-as-clear-modellen uppmuntrar till att budgivarna går in med bud som ligger på den rörliga marginalkostnaden – det ökar chansen att man tilldelas uppdraget och man får betalt för alla extrakostnader för att framställa elen i stället för att inte göra något alls – däremot behöver man inte buda med marginalkostnaden, utan kan lägga sig både lägre och högre (eller finns det något regelverk som kräver att man budar renodlat med marginalkostnaden?)

de som har obefintliga eller mycket låga marginalkostnader kan lägga nollbud och de kan normalt luta sig tillbaka och få samma betalning som den med det högsta budade och accepterade priset – de kan därmed åtnjuta ett säkert uppdrag och får ofta bra betalt

det jag försökte säga med avsnittet om kapitalkostnader och som tidigare inlägg varit inne på (djac och sandos) så räcker det inte uthålligt med att bara få betalt för marginalkostnaden eftersom det finns andra kostnader i verksamheten

ett extremscenario vore om ett antal sol- och vindkraftproducenter fortsätter att hela tiden buda "noll" (en obefintlig eller likvärdiga marginalkostnader) och om de alltid lyckas erbjuda tillräckligt med energi för att fylla behovet – då blir clear-priset ständigt 0 (eller den låga marginalkostnaden) vilket inte är hållbart för någon av producenterna, så det borde det tvinga fram att buden inte är rena marginalkostnader, utan behöver normalt avspegla den faktiska totalkostnaden för att uppnå lönsamhet så att banken och finansiärerna inte blir nervösa
[bild]

ett något mer normalt(?) budgivningsförfarande är pay-as-bid, det vill säga att man får betalt i enlighet med det bud man lagt (om man vinner i budgivningen) – i det fallet bör man [över tid] lägga bud som täcker hela kostnaden, men här finns också ett spekulativt drag då man kan frestas till att lägga högre bud som siktar upp mot vad man tror att prisutrymmet är, med risk för högre priser och utebliven tilldelning
Få kommer producenter hela tiden att försöka lägga sig så nära det förväntade priset och i bland komma på fel sida om gränsen. Vilket leder till att billig produktion står still, det leder till högre priser. Det är med andra ord inte en rimlig marknadslösning.
 
D
D Daniel 109 skrev:
Men då är inte bröden identiska heller. Det är inte heller särskilt stor prisskillnad på liknande produkter. Skillnaden är att elmarknaden fungerar bra. Jämför snarare med bensin, som också är en väldefinierad vara som är väldigt lik oavsett var du köper den.
Nåja, man kan jämföra med vad man vill, det blir ju aldrig en perfekt jämförelse, men sämre än elmarknadskonstruktionen blir det aldrig.

När man skapar en marknad där minst effektiv sätter priset (=sämst), då har man skapat den allra sämsta varianten av marknadsekonomi. Det skapar bara incitament att se till att de sämsta produktionsanläggningarna alltid är del av försörjningen, då kan man garantera högsta möjliga försäljningspris.
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
Nej, du förstår uppenbarligen inte hur en marknadsekonomi fungerar. De dyraste eller som du säger sämsta produktionsanläggningarna tas inte i drift förrän det är sådant brist att de behövs. Det är alltid de billigaste anläggningarna som levererar el.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
D
D Daniel 109 skrev:
Nej, du förstår uppenbarligen inte hur en marknadsekonomi fungerar. De dyraste eller som du säger sämsta produktionsanläggningarna tas inte i drift förrän det är sådant brist att de behövs. Det är alltid de billigaste anläggningarna som levererar el.
Tyvärr stämmer det bara delvis, det är ju rätt att reservkraften används som just detta, men utöver det finns det många dyra produktionsanläggningar runt om i Europa, och dessa får diktera elpriserna, det tycker jag är fel.
 
  • Gilla
karlmb och 1 till
  • Laddar…
Hur skulle du annars göra?
Som Harklas förslag? Det är definitivt sämre.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.