Vad har ägarens nationalitet med saken att göra? Kärnkraften lägger ut sin produktion till ett pris nära noll på nordpool oavsett vem som äger den. Sannolikt något under noll vad jag förstått.P paralun skrev:
Jovisst runt 60% av installerade 12000MW.J JockeHX skrev:
Sen om någon vecka så kan det vara kallt och vindstilla igen och vi står där med "långnäsa"!
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Menar du O3 är det pådraget ånga till turbinerna som avgör och då ett steg bakåt hur mycket man reglerat reaktorn att ge. Det är ju alltid källan man utnyttjar via olika omvandlingssteg som bestämmer vad generatorn kan producera oberoende vind, fossil, kärnreaktioner eller om du kör trampgenerator.Kloge skrev:
Nej, varvtalet är konstant. Men momentet ökar, vilket gör att generatorn kan leverera mer effekt.
Allvetare
· Västra götaland
· 10 936 inlägg
Såg den här häromdagen, med (vad jag tror är) en bra beskrivning av både hur infasningen och regleringen funkar...
Om jag minns rätt så regleras BWR och PWR lite olika, på PWR (Ringhals 3/4) så säger man att reaktorn är slav under turbinen. Där är det huvudångventilernas öppningsgrad som styr hur mycket ånga som kommer från ånggeneratorerna och när ånguttaget ökar sjunker temperaturen på vattnet som går tillbaka till reaktorn från ÅG och då ökar reaktiviteten => temperaturen stiger på utgående vatten.
Man använder ju varvtalet, frekvensen som ärvärde för regleringen och bränslepådraget som sättet att hålla den rätt. Så även i de större sammanhangen likt om du har en liten motorgenerator för att driva något litet elverktyg gäller att man får använda "gaspedalen" annars kommer varvtalet öka/minska mer än önskat pga skiftande belastning.
Som du säkert sett i denna och andra trådar brukar det läggas in grafer eller visare på nätfrekvensen som regleras mot 50 Hz. Där ser du också att den hela tiden går lite upp och ner beroende på belastning och som sen regleras ut via de verk som agerar topplast dvs de som är mer lämpliga för det än O3 som läggs i grunden det som brukar kallas baskraft.
Så i fallet O3 ligger de med den effekt i ånga via turbinerna de valt och kommer ge det bidraget till elnätet vid den frekvens som belastningen och all annan produktion ger. Du har rätt i din tanke att varvtalet skulle öka om lasten minskar men som sagt får andra delar reglera ner och man är ju en begränsad bråkdel av helheten.
Inte bara om lasten minskar, utan även om man drar på mer effekt med bibehållen last. Så @Kloge tänker rätt från början. Det som gör att varvtalet och frekvensen inte ökar är, som du säger, att reglerkraften hela tiden ligger och kompenserar.GK100 skrev:
Jo han har i allmänhet bra, enkla och korrekta förklaringar.
Jag saknade dock balanskraft och ödrift, men som sagt det är en förklaring som ska vara enkel att ta till sig.
Jag blev sugen på att försöka svara på denna fråga, borde väl vara lätt tänkte jag.
Men så insåg jag att jag har rätt dålig koll på synkronmaskinen och försökte läsa på i min elkraftsteknikbok, men blev inte riktigt så väldigt klok där (på hur dessa agerar generatorer i ett elnät).
Snart mer om detta.
Jag börjar med asynkronmaskiner, dvs vanliga trefas elmotorer typiskt.
Om den går som motor så har den asynkront varvtal, dvs inte exakt det varvtal som bestäms av 50% (det beror på poltal, men vanliga synkrona varvtal är 3000, 1500, 750 RPM), och som motor går den lite saktare. Och ju mer belastad desto lägre varv och mer ström tas från nätet.
Asynkronmaskinen kan även vara generator, då driver man den med högre varvtal än det synkrona varvtalet. Man försöker helt enkelt höja elnätets frekvens, men lyckas naturligtvis inte, utan det blir bara mer motstånd och högre ström tills generatorn inte orkar mer.
Så en asynkronmaskin försöker sänka nätfrekvensen när den går som motor, och försöker höja frekvensen såsom generator. Och det går mer ström från eller till elnätet vid dess försök.
(Japp, det är väl en lekmannaförklaring, men jag tycker det är en bra ingång för den första förståelsen)
Sen tror jag att t.ex. solcellsväxelriktare fungerar på samma sätt, de försöker höja nätets frekvens lite och samtidigt matar ut energi. Men jag är inte säker, ev följer de frekvensen så exakt som möjligt och har bara en högre spänning än nätet så ström går ut.
Men nu synkronmaskinen, jag trodde att den också jobbade lite som asynkronmaskinen att den driver upp frekvensen lite då den matar ut el på nätet.
Men nej, så funkar det inte har jag nu koll på. Och att bara öka magnetiseringen ökar inte aktiva effekten utan bara reaktiva, så detta är lite lurigt.
Men vilken effekt som matas ut bestäms alltså helt och hållet av hur mycket axeleffekt man matar in, men belastningsfördelningen mellan olika generatorer är lite knepigt.
Så jag har hittat denna skrift, ibland är dessa äldre litteratur riktigt bra, det är ju inget som har förändrats sedan denna skrevs. Generatorer som är kopplade på samma elnät går i parallelldrift, så det börjar från den den rubriken.
http://runeberg.org/handrift/2/0082.html
Nu får GK100 komma och rätta mig i allt jag har fel om.
Något som kan passa att se lite på i linje med en del utvikningar som sker i tråden kan vara reläskyddstypen urfasfallsskydd för synkrona maskiner. De finns med även i Mikaels arkeologiska sökningar på runeberg o.dyl som ofta för övrigt är de allra bästa källorna för grundläggande elteknik.
Även Daniels tidigare inlägg med att frekvensen ligger fast men momentet ökar kommer in där bara man accepterar att det är fasläget (rotorläget) på synkronmaskinerna i parallell som varierar lite allt efter deras egenskaper och systemet som helehet kommer variera i varvtal, ferekvens. Alltså en typ faslåsning mellan dem.
Och ska vi ha någon nytta av asynkrona små verk i något vattendrag eller vindmölla är som nämndes övermagnetiserade synkrongeneratorer en utmärkt källa både som frekvensreferens och bidrag med nödvändig reaktiv effekt till den typen. Var ju uppe i någon tråd där bristen pga nedläggning Ringhals av reaktiv effekt i sydväst byggts bort med statisk teknik i Stenkullen.
Även Daniels tidigare inlägg med att frekvensen ligger fast men momentet ökar kommer in där bara man accepterar att det är fasläget (rotorläget) på synkronmaskinerna i parallell som varierar lite allt efter deras egenskaper och systemet som helehet kommer variera i varvtal, ferekvens. Alltså en typ faslåsning mellan dem.
Och ska vi ha någon nytta av asynkrona små verk i något vattendrag eller vindmölla är som nämndes övermagnetiserade synkrongeneratorer en utmärkt källa både som frekvensreferens och bidrag med nödvändig reaktiv effekt till den typen. Var ju uppe i någon tråd där bristen pga nedläggning Ringhals av reaktiv effekt i sydväst byggts bort med statisk teknik i Stenkullen.
I en synkronmaskin kan man variera fasvinkeln på strömmen genom att variera magnetiseringen. Den kan med andra ord kompensera fasvinkeln i nätet.