Det är ju ett "problem" att vissa energislag har en rörlig kostnad nära noll, men en fast kostnad som är hög. Detta leder då till att de är intresserade av att sälja sin el extremt billigt under prispress. Om man nu har en trögreglerad energikälla så kan det löna sig att sälja elen med förlust under vissa timmar för att ta igen det under de timmar man tjänar pengar. Dvs prisvariationen över dygnet gör att man tjänar pengar ändå.
Det är konsekvensen av att man tillåter vindkraft och solenergi vara med och leka på samma villkor. Hade de varit tvungna att erbjuda leveransgarantier via batterier, vattenkraft eller andra energislag så hade deras prisbild sett helt annorlunda ut.F fiskarn87 skrev:
Det är för och nackdelar med bägge modellerna.
I praktiken så kan man se den fria marknaden som mest effektiv, men den kommer att optimeras mot höga priser i vissa situationer. Särskilt när förutsättningarna förändras snabbare än utbyggnaden. Och med energislag med låg leveranssäkerhet och med relativt låg/billig kvot investering/effekt så får man dessutom kraftigt varierande priser. När dessa inte levererar (kallt och vindstilla) så kommer andra billiga energislag (men också lätt reglerbara energislag som vattenkraft) att kunna ta ut höga priser för att få andra levererar (underskott). Denna modellen har snabbast teknisk utveckling, men den är också slagig.
Om man istället tvingar leverantörerna att fixa sin egen redundans och att de skall leverera över tid, då kommer marknadens priser att bli jämnare, men den tekniska utvecklingen går långsammare. Samtidigt blir priserna högre i snitt (mindre konkurrens, större risker för deltagarna).
Och det beror på bristen på energi på marknaden, sedan varierar bristen uppåt och nedåt från en hög nivå.F fiskarn87 skrev:
Man kanske bör nämna exportkablarna också, den öppna marknaden gör att bristerna i andra länder leder till att de betalar mycket för att köpa vår el. Om då den potentiellt maximala exporten från Sverige skulle leda till ett underskott, då stiger priserna.
Notera också att vissa energikällor inte tas i drift förrän priserna stiger, detta gör att ett högre pris också leder till mer energitillgång. Här kommer exempelvis det fossilenergieldade Karlhamnsverket in i bilden. Även om dessa energikällor bara används vid höga priser så fungerar de ändå dämpande på priserna iom att de ökar tillgången.
Sedan finns det ytterligare en viktig faktor och det är att förbrukningen minskar när priset ökar, det leder också till balans i systemet.
Frånkoppling kommer att ske när det inte finns mer energi att tillgå vid en given tidpunkt, oavsett hur mycket folk är beredda att betala.
Karlshamnsverket är inte tillgängligt på marknaden. Det är upphandlat som effektreserv.
Både ock som jag tolkat det:D Daniel 109 skrev:
- https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/rekordar-for-karlshamnsverket-leder-till-nyanstallningar
De tar ett nytt block i drift och vad jag förstått så är detta inte upphandlat enbart som effektreserv utan det skall bära sig enbart med elpriserna på marknaden.
Okej, det kan stämma.
Det enda spelet bakom gallerierna är att gaspriserna är 4-6ggr högre än för 2 år sedan.R Riverground skrev:
Resten av foliehatten kan du använda till något annat, hoppas den går att värma sig med.
Vare sig vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft har noll i produktionskostnad.F fiskarn87 skrev:
Ändå lägger de sina säljbud på Nordpool dagen innan med negativt pris, och sen hoppas att de ska få betalt, inte behöva betala för att bli av med elen.
Vad gäller vindkraften är det enkelt, de gör en prognos (utifrån meteorologiska vindprognoser) på hur mycket de kommer producera, och lägger allt i en pott med negativt pris, det är liksom inte så att de kan stoppa verken ifall de har lagt ett säljbud på t.ex. 30öre och priset sen understiger detta.
Kärnkraften har ännu lättare, de vet som regel exakt vad de kommer producera nästa dag, och lägger också ett säljbud på den volymen och negativt elpris, det är liksom inte så att O3 bromsar in lite kl 02-04 på morgonen för att det är dåligt betalt, av flera skäl så håller man inte på och kör effekten i reaktorer upp och ner utan mycket starka anledningar.
Vattenkraften är lite annat med. Dels måste de ha ett minsta vattenflöde hela tiden, de får alltså inte torrlägga älven nedströms, så den minsta vattenföringen ger vad de måste producera som minst, och denna produktion lägger även de ett negativt säljbud på.
Skulle det bli mycket negativt pris under flera/många timmar har de förvisso möjligheten att släppa vatten i utskoven istället. Blir negativt pris vanligare så kanske det börjar hända att de öppnar utskoven.
Sen lägger väl vattenkraften ett bud med positivt elpris på volymer över det de ändå måste producera pga vattendomar, antar jag.
Först efter detta kommer säljbud från alla som faktiskt kräver något betalt för produktionen innan de ens överväger att släppa ut någon el på nätet att komma in i säljvolymen.
Och den energin som det är brist på på marknaden är naturgasen.pacman42 skrev:
El är bara en energitransportör, elen tillverkas i gasvärmekraftverk som har fått en dyr råvara.
@Mikael_L förklarade det bra. Poängen är att elpriset inte har någon koppling till vad den totala kostnaden för ett kraftverk inkl drift är, utan istället bara hur billigt elproducenten kan sälja sin el innan det istället lönar sig för producenten att göra en tillfällig nedstängning. Och då kan det ibland vara billigare att ge bort elen gratis (eller till och med betala för att bli av med den). Att elen kan bli dyr beror mer uppenbart på att köpare (förenklat) bjuder över varandra.F fiskarn87 skrev:
Nu vet jag inte "vem som bestämmer" EU? Men det känns som att "vi" (vilka det nu är) satt oss på en marknad där tyska fossilpriser (gas, kol eller vad de nu behagar använda) styr priset. Det känns ju lite tråkigt för "oss"Mikael_L skrev:
De här data som Nordpool skapar efter varje dags auktion tolkar jag såhär:
Upp till 10GW så fyller kärnkraften, vindkraften och minimum vattenkraft pga vattendomar på med ett negativt elpris. Sen kommer säljbud med positiva elpriser, där vattenkraftproducenter kastar in säljvolymer med olika pris lite beroende på nivån i magasinen osv. Även andra kraftprducenter som kan variera lite, t.ex. olika kraftvärmeverk som kan tweaka lite mellan elproduktion och fjärrvärme etc.
Och till sist har vi dyr produktion, Karlshamn t.ex. som lägger sitt säljbud så det blir sist i av de man väljer då de är dyrast. Sen i Sverige har vi inte så mycket extra att ta till, att det bara blir alltmer dyrt, utan vid 19GW så peakar priskurvan upp till det (konstgjorda) taket på ca 40kr/kWh, för plötsligt finns det ingen mer produktion som kan sälja något, oavsett pris.
Det är säljarna. Sen från köparhåll så kan vi se att minsta behovet är drygt 17GW, dit kan priset bli typ vad som helst. Men sen börjar de som köper elen tro att elen inte längre är lika tokviktig, utan ett högre pris leder till mindre efterfrågan, därför faller köpepriskurvan. Och strax efter 18GW så kommer inget mer förbrukas även om priset blir typ noll
Och där kurvorna möts, där hamnar elpriset på Nordpool (för denna timme och detta elområde)
https://aggregated-market-data-latest.nordpoolgroup.com/AggregatedOrder_PriceCurves_SE.pdf
Sverige är ganska speciellt, vi verkar ha dålig priselasticitet.
Uppåt beror det troligen på att vi inte har något speciellt mycket reservkraft som kan kastas in allteftersom det blir allt dyrare. När vi "använt upp" vår vind, kärn och vattenkraft (inkl överföringsbegränsningar) så finns det någon enstaka producent som kan förmås ge ett litet bidrag med el ifall de får skitbra betalt, och sen är det slut.
Och nedåt kan det bero på att hur mycket elen än kostar så kommer folk vara beredda att se till att husen inte fryser sönder.
Men i Tyskland/luxemburg ser det annat ut. Vi kan dela upp oss i små grupper och gissa vad de olika stegen i kurvorna beror på.
Uppåt beror det troligen på att vi inte har något speciellt mycket reservkraft som kan kastas in allteftersom det blir allt dyrare. När vi "använt upp" vår vind, kärn och vattenkraft (inkl överföringsbegränsningar) så finns det någon enstaka producent som kan förmås ge ett litet bidrag med el ifall de får skitbra betalt, och sen är det slut.
Och nedåt kan det bero på att hur mycket elen än kostar så kommer folk vara beredda att se till att husen inte fryser sönder.
Men i Tyskland/luxemburg ser det annat ut. Vi kan dela upp oss i små grupper och gissa vad de olika stegen i kurvorna beror på.
Det finns en risk att jag inte förstått dessa data rätt.
Dels undrar jag varför SE bara är ett diagram, det borde ju vara 4, SE 1-4
Sen vet jag inte riktigt hur import/export blir, ifall det är med här på något vis, eller om det ligger utanför vad dessa diagram redovisar.
Dels undrar jag varför SE bara är ett diagram, det borde ju vara 4, SE 1-4
Sen vet jag inte riktigt hur import/export blir, ifall det är med här på något vis, eller om det ligger utanför vad dessa diagram redovisar.