6 067 läst ·
107 svar
6k läst
107 svar
Elnätsavgifterna rekordhöjs i år
Hej styrenS styren skrev:
Du skriver ” Vad bra att du så tydligt kan överblicka när effekttopparna slår till i ditt hushåll, och sätta in åtgärder! Du borde berätta för forumet vilka åtgärder...
Jag kan försöka berätta om de åtgärder jag gjort och som jag under årens lopp, bland annat här i forumet, försökt förmedla till andra.
Tyvärr har inte många lyssnat.
Jag köpte mitt hus 1994 och valde huset utifrån att ha möjlighet att kunna bo där till låga kostnader även sedan jag blivit pensionär.
Jag installerade varvtalsstyrd bergvärme utan elspets vilket sänkte årsenergibehovet för värme varmvatten och hushållsel, från 42 600 kWh/år kW till 16 000 kWh/år, utan att behålla effekttopparna.
Sedan har arbetet fortsatt med att byta belysning från glödlampa till led till LED (gav ca 1350 kWh/år), utan nya eller ökade effekttoppar.
Sedan har jag bytt vitvaror, fönster etc. och installerar nu frikyla (som rimligen minskar årsenergibehovet men inte nya effekttoppar). Jag har valt att inte installera solceller.
Det senaste året ligger jag på ett årsenergibehov för värme varmvatten och hushållsel, på ca 13 800 kWh/år, något som rimligen är ca 2 000 kWh lägre om ett år.
Detta är gjort utan att införa nya effekttoppar.
Jag har ännu inte effektavgift, så jag vet inte hur tariffen sätts och påverkar mig.
Skaffar jag en dag elbil så innebär hemmaladdning rimligen effekttoppar som kan innebära ökad effektavgift då.
Men genom att jag har undvikit lösningar som sänkt årselanvändning men behållit mycket av toppeffektbehovet så är jag inte speciellt orolig.
Redigerat:
Hej
Idag (25-5-28) kan vi läsa om hur Energimarknadsinspektionen vill ändra regelverket inför perioden 2028–2031 under rubriken; ”Därför vill Ei att elnätsregleringen ändras”
https://ei.se/om-oss/nyheter/2025/2025-05-28-darfor-vill-ei-att-elnatsregleringen-andras
Idag (25-5-28) kan vi läsa om hur Energimarknadsinspektionen vill ändra regelverket inför perioden 2028–2031 under rubriken; ”Därför vill Ei att elnätsregleringen ändras”
https://ei.se/om-oss/nyheter/2025/2025-05-28-darfor-vill-ei-att-elnatsregleringen-andras
Själv har jag sänkt kostnaden med 13,7% för elnätet utan att göra något alls. Dvs använder alla husets elektriska prylar och uppvärmning med samma bekvämlighet som förut utan att fundera på vad klockan är på dygnet. Skulle inte komma på tanken att köra tvätt- eller diskmaskin på natten eller tidsstyra uppvärmning för att kanske spara nån hundralapp på året.
Hej Martin LundmarkM Martin Lundmark skrev:Hej styren
Du skriver ” Vad bra att du så tydligt kan överblicka när effekttopparna slår till i ditt hushåll, och sätta in åtgärder! Du borde berätta för forumet vilka åtgärder...
Jag kan försöka berätta om de åtgärder jag gjort och som jag under årens lopp, bland annat här i forumet, försökt förmedla till andra.
Tyvärr har inte många lyssnat.
Jag köpte mitt hus 1994 och valde huset utifrån att ha möjlighet att kunna bo där till låga kostnader även sedan jag blivit pensionär.
Jag installerade varvtalsstyrd bergvärme utan elspets vilket sänkte årsenergibehovet för värme varmvatten och hushållsel, från 42 600 kWh/år kW till 16 000 kWh/år, utan att behålla effekttopparna.
Sedan har arbetet fortsatt med att byta belysning från glödlampa till led till LED (gav ca 1350 kWh/år), utan nya eller ökade effekttoppar.
Sedan har jag bytt vitvaror, fönster etc. och installerar nu frikyla (som rimligen minskar årsenergibehovet men inte nya effekttoppar). Jag har valt att inte installera solceller.
Det senaste året ligger jag på ett årsenergibehov för värme varmvatten och hushållsel, på ca 13 800 kWh/år, något som rimligen är ca 2 000 kWh lägre om ett år.
Detta är gjort utan att införa nya effekttoppar.
Jag har ännu inte effektavgift, så jag vet inte hur tariffen sätts och påverkar mig.
Skaffar jag en dag elbil så innebär hemmaladdning rimligen effekttoppar som kan innebära ökad effektavgift då.
Men genom att jag har undvikit lösningar som sänkt årselanvändning men behållit mycket av toppeffektbehovet så är jag inte speciellt orolig.
Vad kostade den varvtalstyrda bergvärmen (totalt)
Du har 13,800 kWh/år, jag har 10,000 kWh/år.
Det låter som att du tror att dina spar-åtgärder inte resulterar i effektavgifter- men det gör det. Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning. (hoppas jag inte förolämpade dig där! Vet att du är kunnig)
S styren skrev:Hej Martin Lundmark
Vad kostade den varvtalstyrda bergvärmen (totalt)
Du har 13,800 kWh/år, jag har 10,000 kWh/år.
Det låter som att du tror att dina spar-åtgärder inte resulterar i effektavgifter- men det gör det. Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning. (hoppas jag inte förolämpade dig där! Vet att du är kunnig)
Hej styren
Du frågar ”Vad kostade den varvtalstyrda bergvärmen (totalt)”.
Jag bor i ett hus på 250 m2 med källare och vidbyggt uppvärmt garage på 60 m2 och dimensionerande yttemperatur är -34 grader.
Mitt hus behöver idag för uppvärmning ca 75W per grad temperaturskillnad inne/ute. Det innebär ca 3,5 kW eleffekt för värme och varmvatten vid -34 grader (DUT) utomhustemperatur. Under tre sommarmånader i stort sett bara hushållsström och varmvatten via värmepumpen.
Jag installerade bergvärmen samtidigt som jag dränerade om huset och gjorde om gräsmattan för ca 18 år sedan så vissa kostnader är gemensamma men säg ca 225 kkr.
Om jag i en grov överslagsberäkning minskat mitt elbehov från 42 600 kWh/år till 14 000 kWh/år i 17 år så är det ca 28 600 kWh/ år dvs 486 200 kWh sett över tiden hitintills. Om vi sedan för enkelhets skull sätter ett elenergipris plus elnätskostnader på 1 kr kW så har jag minskat mina kostnader med 486 200 kr, betydligt mer än installationen av värmepumpen. Jag kunde dessutom säkra ned från 25A till 16 A abonnemang.
Du skriver ” Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning.”
När effektavgiften införs så ändras samtidigt de andra avgifterna vi betalar till elnätsbolaget.
Idag betalar vi en fast del (abonnemangsavgift) och en rörlig del (elöverföringsavgift).
När effektavgiften införs så försvinner oftast de fasta stegen (16A, 20A, 25 A) i abonnemangsavgiften och ersätts av en avgift + effektavgiften.
Den rörlig delen (elöverföringsavgift, kr/kWh) sänks samtidigt
Så även om ”Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning” så kan den totala kostnaden minska om man har ett jämt effektuttag med låga ”effekttoppar”.
Redigerat:
Ja, det är väl panik efter sista tidens avslöjanden, om det genomförs och används så borde detta leda till mycket stora sänkningar av nätavgifterna, samtidigt som ändamålsenliga förbättringar görs, vi får se. Jag misstänker dock att det enorma kapital vi har samlat ihop till bolagen möjliggör en enorm lobby som förmodligen kommer få politiken att hålla tillbaks förändringarna.M Martin Lundmark skrev:
Hej djacD djac skrev:Ja, det är väl panik efter sista tidens avslöjanden, om det genomförs och används så borde detta leda till mycket stora sänkningar av nätavgifterna, samtidigt som ändamålsenliga förbättringar görs, vi får se. Jag misstänker dock att det enorma kapital vi har samlat ihop till bolagen möjliggör en enorm lobby som förmodligen kommer få politiken att hålla tillbaks förändringarna.
Om du haft intresse för elnätskostnader så har du kunnat följa hur Energimarknadsinspektionen ville ändra regelverket redan inför perioden 2024–2027 men hindrades av att reglerna som styr det arbetet först måste ändras
Här kan du delvis läsa om detta i ”Energiföretagen kommenterar elnätsföretagens intäktsramar 2024–2027
https://www.energiforetagen.se/pres...erar-elnatsforetagens-intaktsramar-2024-2027/
Du har lagt en miljon på bergvärme, isolering, dränering (~uppskattar jag).M Martin Lundmark skrev:Hej styren
Du frågar ”Vad kostade den varvtalstyrda bergvärmen (totalt)”.
Jag bor i ett hus på 250 m2 med källare och vidbyggt uppvärmt garage på 60 m2 och dimensionerande yttemperatur är -34 grader.
Mitt hus behöver idag för uppvärmning ca 75W per grad temperaturskillnad inne/ute. Det innebär ca 3,5 kW eleffekt för värme och varmvatten vid -34 grader (DUT) utomhustemperatur. Under tre sommarmånader i stort sett bara hushållsström och varmvatten via värmepumpen.
Jag installerade bergvärmen samtidigt som jag dränerade om huset och gjorde om gräsmattan för ca 18 år sedan så vissa kostnader är gemensamma men säg ca 225 kkr.
Om jag i en grov överslagsberäkning minskat mitt elbehov från 42 600 kWh/år till 14 000 kWh/år i 17 år så är det ca 28 600 kWh/ år dvs 486 200 kWh sett över tiden hitintills. Om vi sedan för enkelhets skull sätter ett elenergipris plus elnätskostnader på 1 kr kW så har jag minskat mina kostnader med 486 200 kr, betydligt mer än installationen av värmepumpen. Jag kunde dessutom säkra ned från 25A till 16 A abonnemang.
Du skriver ” Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning.”
När effektavgiften införs så ändras samtidigt de andra avgifterna vi betalar till elnätsbolaget.
Idag betalar vi en fast del (abonnemangsavgift) och en rörlig del (elöverföringsavgift).
När effektavgiften införs så försvinner oftast de fasta stegen (16A, 20A, 25 A) i abonnemangsavgiften och ersätts av en avgift + effektavgiften.
Den rörlig delen (elöverföringsavgift, kr/kWh) sänks samtidigt
Så även om ”Effektavgift finns alltid oavsett förbrukning” så kan den totala kostnaden minska om man har ett jämt effektuttag med låga ”effekttoppar”.
Blev en felskrivning i mitt förra inlägg (hade bråttom). Skall vara effektoppar finns alltid, oavsett förbrukning, man kan inte bli av med dom". Jag ser att du korrigerat för detta redan i din sista mening i ditt svar. Håller med där. Tror inte vi är oense på någon punkt.
Ja men detta var väl precis det förväntade, osakligt men drivet av att de vill fortsätta maximera debitering och minimera investering, de spelar bara sin roll?M Martin Lundmark skrev:Hej djac
Om du haft intresse för elnätskostnader så har du kunnat följa hur Energimarknadsinspektionen ville ändra regelverket redan inför perioden 2024–2027 men hindrades av att reglerna som styr det arbetet först måste ändras
Här kan du delvis läsa om detta i ”Energiföretagen kommenterar elnätsföretagens intäktsramar 2024–2027
[länk]
Så en abonnent kan förvänta sig oförändrad avgift, efter införandet av effektavgift. Alltså om fastigheten är oförändrad, konsumtion oförändrad.pacman42 skrev:
Vilka konsumenter är det neutralt för. Förbrukning och säkringsstorlek samt abonnemangsform?
(medveten om att det är en svår fråga)
Tror inte på det. Man måste börja spara. Någon här berättade ju att hon skruvar ur säkringarna för att spara.
Det skall vara neutralt i form av hur mycket intäkter operatören får ta från elnätskollektivet. Detta är naturligtvis borträknat de ökningar de får ta pga inflation mm. Vissa elnätsföretag verkar ju klara av att få det kostnadsneutralt i alla fall.S styren skrev:Så en abonnent kan förvänta sig oförändrad avgift, efter införandet av effektavgift. Alltså om fastigheten är oförändrad, konsumtion oförändrad.
Vilka konsumenter är det neutralt för. Förbrukning och säkringsstorlek samt abonnemangsform?
(medveten om att det är en svår fråga)
Tror inte på det. Man måste börja spara. Någon här berättade ju att hon skruvar ur säkringarna för att spara.
Sedan skulle jag mycket väl kunna tänka mig att småbrukare är vinnare, exempelvis de med fjärrvärme, medan de med direktverkande elelement definitivt bör tillhöra förlorarna. Har man solpaneler så bör man inte vara förlorare egentligen, om man inte laddar batterier eller något liknande också. Men nu antog jag att man inte exporterar el förstås.
Hej styrenS styren skrev:Du har lagt en miljon på bergvärme, isolering, dränering (~uppskattar jag).
Blev en felskrivning i mitt förra inlägg (hade bråttom). Skall vara effektoppar finns alltid, oavsett förbrukning, man kan inte bli av med dom". Jag ser att du korrigerat för detta redan i din sista mening i ditt svar. Håller med där. Tror inte vi är oense på någon punkt.
Tack för en trevlig dialog.
Det var en grov beräkning med ca en halv miljon i besparing (elenergi, elnät och säkringsavgift). Dräneringen gjorde jag huvudsakligen själv så det var grävning och materialkostnader det kostade. jag kunde dessutom förbereda för reservkraften, leda bort allt regnvatten runt huset och förbättra gräsmattan.
Jag berömmer utan att gräva vidare att kostnaden för fönsterbytet (ingen isoleringsåtgärd i övrigt) plus dränering och installation av frikyla (som rimligen sänker årsenergibehovet ryms i de kvarvarande ca 275 kkr och besparingen fortsätter.
Effekttoppar finns, men när jag mätte nu under december med vinterkyla, julmat, tvätt etc. så såg jag inga alarmerade effekttoppar. De var lägre än tidigare. När varmvatten tillverkas så vilar pumpen med uppvärmning och ger inga effekttoppar.
Fönsterbytet ger i sig själv inte en besparing gällande elenergi som betalar sig, men de gamla fönster och altandörrarna var ca 60 år och behövde åtgärdas. Rimligen så har även fönsterbytet minskat toppeffektbehovet, framför allt vid stark kyla.