Tror både el och vvs sidan måste inse att kunderna blir medvetna om materialkostnaden och ställa om till att debitera som resten av tjänsteintensiva branscher gör.
Är det egentligen så stor skillnad mellan en IT leverantör och en Elfirma? Nja, egentligen inte - båda levererar en produkt tillsammans med en installationstjänst. Materialet kan köpas via nätbutiker, stormarknader eller via leverantören.
Vad är då skillnaden? Jo, IT branschen har tagit det stålbad installationsbranschen behöver göra då dom står inför samma förändring.
-Höga produktmarginaler fanns i början på 90-talet men dom försvann snabbt när t.ex Dustin lanserade sin e-handel (i dag är en riktigt bra marginal 20% men mot stora kunder och offentlig sektor ligger man nog närmare eller under 10%).
-Exklusiv rätt till att leverera tjänst och produkt försvann ungefär i samma tidsepok
-Förutsättningen för att göra vinst bygger på optimering av verksamheten i alla led
Vet inte vad vinstmarginalen är på de IT respektive EL/VVS bolag som går att jämföra 1:1 då det är lite svårt att hitta jämförbara bolag då t.ex de flesta IT bolag är franschisekoncept och elfirmorna är antingen väldigt stora (Bravida, YIT, NEA, Skanska, Goodtech) eller så är dom mer lokala.
Är det egentligen så stor skillnad mellan en IT leverantör och en Elfirma? Nja, egentligen inte - båda levererar en produkt tillsammans med en installationstjänst. Materialet kan köpas via nätbutiker, stormarknader eller via leverantören.
Vad är då skillnaden? Jo, IT branschen har tagit det stålbad installationsbranschen behöver göra då dom står inför samma förändring.
-Höga produktmarginaler fanns i början på 90-talet men dom försvann snabbt när t.ex Dustin lanserade sin e-handel (i dag är en riktigt bra marginal 20% men mot stora kunder och offentlig sektor ligger man nog närmare eller under 10%).
-Exklusiv rätt till att leverera tjänst och produkt försvann ungefär i samma tidsepok
-Förutsättningen för att göra vinst bygger på optimering av verksamheten i alla led
Vet inte vad vinstmarginalen är på de IT respektive EL/VVS bolag som går att jämföra 1:1 då det är lite svårt att hitta jämförbara bolag då t.ex de flesta IT bolag är franschisekoncept och elfirmorna är antingen väldigt stora (Bravida, YIT, NEA, Skanska, Goodtech) eller så är dom mer lokala.
Den stackars elfirma som börjar ta 700-800 kr i timmen kommer ju snart att bli utan jobb då övriga ligger kvar på runt 500 kr.Grottan skrev:
Ingen frågar nånsin efter materialpriser eller resekostnader.
Det enda folk frågar efter är timpriset, och då ser man till att hålla det så lågt det går.
Jag skulle gärna betala 800 kr/h till elektrikern om denne tillhandahöll material till inköpspris och struntade i servicebil-kostnaden. Tack vare ROT-avdraget så skulle elektrikern kunna tjäna mer pengar än idag, och jag skulle kunna betala mindre än idag. Och det skulle vara helt lagligt.
Naturligtvis tjänar elfirmorna MER om dom använder billigt matr. köper dom ett uttag för 100:- kronor och säljer det för 150:- eller om dom betalar 15:- och säljer det för 110:- så ger det billigare betydligt högre avans. MEN då kommer man till problemet, har man sålt "dyra" uttaget vet man att man aldrig behöver åka och byta det, med "billiga" uttaget får man räkna med att man någon gång då och då får åka på reklamationer. Då försvinner den högre avansen i ett litet nafs, det är därför jag och många med mig inte vill använda "skräp" även om jag ev skulle kunna få in någon krona mer, i alla fall initialt. OCH ja jag har provat jag köpte för många år sedan ca 20 ljusrelän för under hundringen och sålde dom för kanske 200:- dom fungerade perfekt ända tills det blev under minus 20 grader. Då fick jag/vi köpa nya som klarade kylan (som kostade ca 400
samt åka runt och gratis byta ut skiten i iskylan. Det blev knappast någon strålande affär.
Kunder har till 99% ingen aning om vad en elfirma betalar för ett visst uttag eller vad som är bra eller dåligt, så man kan lätt ta lika mycket betalt för "skräp" om man är villig att ta risken men som sagt det kan bli mycket dyrt och fruktansvärt tråkigt.
samt åka runt och gratis byta ut skiten i iskylan. Det blev knappast någon strålande affär. Kunder har till 99% ingen aning om vad en elfirma betalar för ett visst uttag eller vad som är bra eller dåligt, så man kan lätt ta lika mycket betalt för "skräp" om man är villig att ta risken men som sagt det kan bli mycket dyrt och fruktansvärt tråkigt.
Jag förstår din poäng men tycker du gör det lite för enkelt för dig.Mikael_L skrev:
Antag att bilvaxaren anser sig veta att kunden har köpt ett "skitvax" som ej går att använda med fackmannamässigt resultat. Enligt KTJL §6 är då näringsidkaren skyldig att avråda kunden. Det finns rätt starka krav kring denna avrådan. Bland annat rekommenderas näringsidkaren att skaffa sig konsumentens skriftliga bekräftelse på att avrådande har skett.
Vad händer då om kunden ändå insisterar på att "skitvaxet" ska användas? Jag antar att näringsidkaren i normalfallet går fri, men helt solklart tycker jag inte att det är. Enligt KTJL $4 skall näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt. Om näringsidkaren anser att han ej kan göra jobbet fackmässigt har jag rätt stor förståelse för att han avböjer jobbet. Både på grund av yrkesstolthet men även för att inte riskera att hamna i läget att han anses bryta mot KTJL $4.
En verksamhet med erfarna upphandlare frågar garanterat på både timpris och materialpriser, måste vara riktiga rookies till upphandlare som går på variantern "rabatt från listpris".EyEr0n skrev:
Åtminstone alla industri och offentliga kunder vi arbetar med är väldigt tydliga med att det är ett påslag från nettopris som gäller och kräver dessutom att få se nettopriserna. Speciellt offentlig sektor är extra krävande då dom även skall tillgodogöra sig e.v kick-back från tillverkare.
Som en kund säger (vilket är sunt): ni skall tjäna pengar på oss men inte oskäligt mycket.
Tror dom inom el/vs som ställer om snabbt till detta sätt att tänka är dom som kommer vinna affärerna i framtiden - okey att privatkunder och småföretagare går att "lura" men även där kommer man nog över tid till insikt.
All respekt för elektriker och dess kompetens, likaså svensk lagstiftning och dess krav. Vi har ganska få el-relaterade olyckor i jämförelse med andra delar av världen.
Däremot så är min uppfattning att mycket material borde kunden kunna köpa själv ( om denna önskar ) i samråd med sin elektriker.
Jag ser inga problem med att en elektriker tar bra betalt med tanke på vad deras tjänst ska innehålla, däremot tycker jag att deras "mellanhand" på materialet är ganska onödig. Borde ju inte vara några problem för en elektriker att om så kunden önskar göra en inköpslista för kunden, ett gott kundfokus helt enkelt. Men det krockar ju med att få en större omsättning, bättre rabatter och tjäna på ett påslag. Fördelen med att kunden handlar borde ju vara att likviditeten ökar i företaget då kapital inte binds upp i materialkostnader likaså risker ( materialkostnader ) att bli blåsta av dåliga människor som inte uppskattar att betala för ett gott arbete.
Såg på listan ovan och en kund som är lite intresserad skulle ju isåfall kunna spara en hel del på sitt bygge, elektrikern skulle kunna ta högre timpeng och fokusera på att vara effektiv på arbetsplatsen, minska resor och öka sin värdeadderande tid.
Kommer alltid finnas människor som önskar köpa helhetslösningar och det kommer alltid finnas människor som vill vara delaktiga och lyfta ur icke värderande moment mot sin egna obetalda fritid T ex byggstädning, handla material, hantlangangning, baxa in vedpanna själv osv och tycker man ska kunna möta båda kategorierna.
Men när det kommer till extrajobb så får man räkna med att det blir lite dyrare beroende på framförhållning, man stör ju lite i befintligt arbete osv , normalt så borde väl det gå på löpande timpeng, lite trött nu men att få ett a pris per dosa är väl lite som ett fast a pris per löpande ?
Däremot så är min uppfattning att mycket material borde kunden kunna köpa själv ( om denna önskar ) i samråd med sin elektriker.
Jag ser inga problem med att en elektriker tar bra betalt med tanke på vad deras tjänst ska innehålla, däremot tycker jag att deras "mellanhand" på materialet är ganska onödig. Borde ju inte vara några problem för en elektriker att om så kunden önskar göra en inköpslista för kunden, ett gott kundfokus helt enkelt. Men det krockar ju med att få en större omsättning, bättre rabatter och tjäna på ett påslag. Fördelen med att kunden handlar borde ju vara att likviditeten ökar i företaget då kapital inte binds upp i materialkostnader likaså risker ( materialkostnader ) att bli blåsta av dåliga människor som inte uppskattar att betala för ett gott arbete.
Såg på listan ovan och en kund som är lite intresserad skulle ju isåfall kunna spara en hel del på sitt bygge, elektrikern skulle kunna ta högre timpeng och fokusera på att vara effektiv på arbetsplatsen, minska resor och öka sin värdeadderande tid.
Kommer alltid finnas människor som önskar köpa helhetslösningar och det kommer alltid finnas människor som vill vara delaktiga och lyfta ur icke värderande moment mot sin egna obetalda fritid T ex byggstädning, handla material, hantlangangning, baxa in vedpanna själv osv och tycker man ska kunna möta båda kategorierna.
Men när det kommer till extrajobb så får man räkna med att det blir lite dyrare beroende på framförhållning, man stör ju lite i befintligt arbete osv , normalt så borde väl det gå på löpande timpeng, lite trött nu men att få ett a pris per dosa är väl lite som ett fast a pris per löpande ?
Vi hade ett liknande upplägg för ca 10 år sedan med en av dom större fastighetsbolagen, dom skulle hålla matr och vi skulle hålla arbetare med en något förhöjd timpenning. Experimentet slutade efter några månader med att dom köpte allt matr genom oss. Varför ???
Bla därför att dom inte klarade av att köpa allt som behövdes utan måste vid alla projekt sätta sig ner med någon av oss och ta fram vad och hur mycket som skulle köpas. Naturligtvis debiterade vi den tiden och div resor fullt ut. Eftersom det är mycket vanligt att beställningar ändras under arbetets gång hände det mycket ofta att man fick komplettera med nytt matr. Eftersom dom skötte upphandlingen fick dom naturligtvis även fixa kompletteringsmatr. Det resulterade även i att vi fick väntetid då dom inte hade möjlighet att ordna fram det som saknades på kort varsel.
Det dom tjänade på sina inköp och mer därtill åts upp av dom "kringkostnader" dom fick.
Det hela slutade i nått jag skulle kalla fiasko och allt återgick till det gamla.
Bla därför att dom inte klarade av att köpa allt som behövdes utan måste vid alla projekt sätta sig ner med någon av oss och ta fram vad och hur mycket som skulle köpas. Naturligtvis debiterade vi den tiden och div resor fullt ut. Eftersom det är mycket vanligt att beställningar ändras under arbetets gång hände det mycket ofta att man fick komplettera med nytt matr. Eftersom dom skötte upphandlingen fick dom naturligtvis även fixa kompletteringsmatr. Det resulterade även i att vi fick väntetid då dom inte hade möjlighet att ordna fram det som saknades på kort varsel.
Det dom tjänade på sina inköp och mer därtill åts upp av dom "kringkostnader" dom fick.
Det hela slutade i nått jag skulle kalla fiasko och allt återgick till det gamla.
Dum fråga men vad menas med "kick-back från tillverkare"?
Brukar beställarna vilja se alla nettopriser innan? (eller hur jämför dom de olika anbuden, antar att det inte räcker med att uppge % påslag)?? annars måste det vara enkelt att mygla med "nettopriset"
Redigerat:
800kr/h kanske täcker bilkostnaden också men annars kostar det en hel del att hålla en bil rullande, sett över en bils livslängd på en firma så är det nog inte den avgiften som firmor blir rika på. Man vill ju inte räkna själv hur mycket varje mil faktiskt kostar(värdeminskning, rep, däck, bes, skatt, försäkr osv) på sin egen bil.:eek:
elmont skrev:
Om påslaget ofta är väldigt högt på mtrl varför är det inte större vinster då?? är det lokaler, lager och pappersjobb som inte är debiterbart som drar ner vinsten, för timdeb och bil borde ju också ge lite vinst? (Ekonomi är inte min starka sida så jag kan nog ha tänkt väldigt fel nånstans?)Grottan skrev:
Vore kul att få veta hur det hänger ihop
Redigerat:
Ta en titt på elektrikernas och rörmokarnas hus och bilar. I de allra flesta fall så ser det ungefär likadant ut som hos andra svenssons. Elektriker och rörisar tjänar helt enkelt inte bättre än andra löntagare i slutändan.
En elektriker som tjänar 30000 kr/mån brutto kostar ca 45000 netto för arbetsgivaren varje månad då man räknar med arbetsgivaravgifter, avtalspension, semester tillägg mm. Räknar man med kostnader för administration, utrustning, bil mm så kommer man nog lätt upp i 50000 - 55000 kr /mån. Sedan får man räkna med att en vanlig anställd har kanske 5% frånvaro. Med en årskostnad på ca 650000 kr måste elektriken dra den summan på 1800*0,95 h. Det blir 400 kr i timmen som måste in bara för att firman ska gå runt. Det räcker med lite långtidssjukskrivning, dåligt med uppdrag, stulen bil, några större backjobb eller liknande för att marginalen som skapas av vinsten från materialet ska ätas upp.
En elektriker som tjänar 30000 kr/mån brutto kostar ca 45000 netto för arbetsgivaren varje månad då man räknar med arbetsgivaravgifter, avtalspension, semester tillägg mm. Räknar man med kostnader för administration, utrustning, bil mm så kommer man nog lätt upp i 50000 - 55000 kr /mån. Sedan får man räkna med att en vanlig anställd har kanske 5% frånvaro. Med en årskostnad på ca 650000 kr måste elektriken dra den summan på 1800*0,95 h. Det blir 400 kr i timmen som måste in bara för att firman ska gå runt. Det räcker med lite långtidssjukskrivning, dåligt med uppdrag, stulen bil, några större backjobb eller liknande för att marginalen som skapas av vinsten från materialet ska ätas upp.
Problemet är väl egentligen att man tar för dåligt betalt för sin kompetens (tjänsten) och försöker kompensera det genom att höja marginalen på produkten på ett sådant sätt som uppfattas som oskäligt av kunden. Tidigare har det gått bra då kunderna inte haft någon möjlighet till priskoll (annat än på enkla komponenter som uttag etc). Med tanke på ROT avdragen är det e.g konstigt att omställningen inte gått fortare.Rosti skrev:
Alla stora tillverkare (åtminstone inom IT) har olika former av "belöningsmodeller" där belöning (kick-back) faller ut vid måluppfyllelse vilket ofta handlar om att leverera en viss volym under ett kvartal (amerikanska bolag lever för nästa kvartal och då verkar dessutom det endast vara volym som räknas...).Rosti skrev:Dum fråga men vad menas med "kick-back från tillverkare"?
Brukar beställarna vilja se alla nettopriser innan? (eller hur jämför dom de olika anbuden, antar att det inte räcker med att uppge % påslag)?? annars måste det vara enkelt att mygla med "nettopriset"
Exakt hur det går till vid upphandlingar där nettopriser anges varierar nog från kund till kund men ett vanligt förfarande är att upphandla några definerade typmodeller som alla skall prissätta samt (för att jämföra leverantörer mellan varandra). I upphandlingsprocessen defineras ett prispåslag som skall gälla för alla leveranser utöver typmodellen (vilket i praktiken blir det som kommer gälla då modeller byts ut rätt ofta).
Angående kontroll av efterlevnad så beror det nog mycket på vem som är kund & leverantör - i vissa fall kontrolleras nog varje leverans mot leverantörsfakturorna medan det i andra fall sker stickprov då och då.