Ok, tänkte bara på att idag finns det justerbara(på höjden!) sadelstolpar som regleras med spak på styret, för dom som behöver låg sadelhöjd för påstigning skulle ju det underlätta 
Finns kanske på dyrare varianter.Handyman 1 skrev:Ok, tänkte bara på att idag finns det justerbara(på höjden!) sadelstolpar som regleras med spak på styret, för dom som behöver låg sadelhöjd för påstigning skulle ju det underlätta
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
För de (på äldre dar) som aldrig har provat en elcykel så gör det! Se bara till att ni har minst 30':- undansparat. Jag har en sån här, Cube, Reaction Hybrid Performance 500 65Nm 500Wh 21 med Boschmotor gen 3 i vevpartiet. Om den är bra jämfört med andra vet jag inte, men den har inte de problem med drivningen som andra klagar på i tråden. Kostade 28':-.
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle gå så bra att cykla på en sådan, trots usel form och kraftig övervikt. Men 7 mil gå hur lätt som helst, längre än så räckte inte batteriet. Man kommer ut och får se platser man aldrig kunnat nå annars till fots eller med bil. Bara i mitt närområde finns platser jag aldrig varit på. Sedan kan man ta cykeln på bilen och utforska andra områden. Jag har cyklat långa sträckor på gamla banvallar Karlstad norrut och Filipstad norrut, kul. Man cyklar om ungdomarna i uppförsbackarna Men grillkiosken 8 km bort är det för långt att gå och inte samvetsfullt att ta bilen, men cykeln är perfekt! Med Topo GPS i mobilen kan man planera rutter och spela in dem. Värdefullt att i förväg se hur lång rutten man tänker på blir.
Man kan utforska långa skogsvägar, klättra uppför branta skogsvägar hur lätt som helst. Just backtagningen skiljer sig mest. Man kommer upp i god form istället för att hamna i diket och kippa efter andan. Och motion får man, även om jag inte lyckats tappa några kilo i sommar som jag hade hoppats. Motionsnivån väljer man själv. När orken börjar tryta eller när man behöver återhämta sig så kan man höja dragkraften. Problemet med riktigt brant backtagning är att man spinner loss! Det krävs alltså bra underlag och inte en blöt skogsstig.
Gränsen 25 km/h suger dock, den suger fasansfullt. Ca 22-23 km/h får jag ut enligt GPSen. Hade det varit lite marginal uppåt istället till 27-28 km/h hade det kanske räckt. Men 22 km/h är inge roligt när man kommer ut på vägen. Synd, väldigt synd. Man får hålla sig till småvägar där det inte går att cykla fortare.
Motorn reagerar direkt. Det var en sak jag var noga med att prova. Det går utmärkt att starta i en mycket brant uppförsbacke. Motorn ger dragkraft så snart man sätter lite pedaltryck. Jag har hört att på billigare cyklar behöver man trampa typ ett halvt pedalvarv innan motorn hoppar igång.
Det hade ju varit roligt med lite längre räckvidd. Visst, jag tror jag kan få ut 15 mil på lägsta effekt och plan väg. Men då kan jag inte hålla 25 km/h utan får växla ned. Så det handlar en del om hur snabbt man vill komma fram. Varför finns det inte cyklar med verktygsbatterier? De hade ju kunna sälja mängder med cyklar om det inte varit för batterikostnaden. Ett batteri till min kostar runt 7500:-. Dessa pengar hade jag kunnat lägga på två Makitabatterier istället och fått en DTM52 på köpet!
Man vill inte köra slut på batteriet på min modell då motorn inte kan frikopplas. Det innebär, förutom att driva cykeln framåt, att man även måste trampa upp motordjäveln i typ 5000 varv, och det går tungt! Det hjälper ju inte att växla ned med motorn i pedalhuset... Vet inte hur det är på andra cyklar.
Ska man välja en stadscykel, mtb eller något däremellan? Jag ångrar inte mitt val. På äldre dagar behöver man all dämpning som går att få, ofta även på dålig asfalt. Det första jag fick byta på cykeln var sadelstolpen, till en med dämpning. Har man en gammal rygg bör man överväga en heldämpad cykel, men då pratar vi 50':-. Sedan sliter det på händer och röv, så blöja och handskar är ett måste. Backspegel var också tvunget, för jag kunde visst inte vrida på huvudet så mycket som förr.
En MTB kommer "naken" som synes på min bild, så vill man ha en allroundcykel så tillkommer i stort sett allt! Lyse, skärmar, pakethållare etc. På en MTB är det sadelstolpen som får bära stänkskärmen bak, vilket utesluter sänkbar sadelstolpe vilket annars hade varit smutt för att enklare kliva av och på. Så valet kan vara svårt.
Det är snudd på att jag hade behövt en trehjuling med lågt insteg. Balansen är inte som förr har jag märkt. Det krävs en vändradie motsvarande en 13 meters väg numera...och det är inte helt lätt att hålla sig nära vägrenen utan att vingla. Enda (icke genanta) sättet att komma av och på min cykel är att svinga sig över sadeln, och det är inte alltid jag lyckas så man får välja plats noga för att inte skämmas. Ett lägre insteg hade varit fint för gamla värkande ben, värt att tänka på.
Givetvis har jag från tidigare år lärt mig att alltid ha med verktyg för punktering, kedjebrott och div annat som kan orsaka stillestånd. Det kräver en väska där allt får plats. Jag valde platsen där vattenflaskan normalt sitter, för jag upptäckte att jag är för fet så jag når inte ned till flaskdjäveln...så den sitter på styret istället.
Jag köpte Abus värstinglås, ett länklås. De må vara värst men är rejält bängligt. Ett vajerlås hade varit bättre. Kommer inte ihåg nu i vilken säkerhetsklass de finns. Men ska man ha cykeln i en stad så spelar det nog ingen roll, hela cykeln behöver låsas in. Här på landet hanterar vi tjyvar själva med saltpatroner i hagelbössan
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle gå så bra att cykla på en sådan, trots usel form och kraftig övervikt. Men 7 mil gå hur lätt som helst, längre än så räckte inte batteriet. Man kommer ut och får se platser man aldrig kunnat nå annars till fots eller med bil. Bara i mitt närområde finns platser jag aldrig varit på. Sedan kan man ta cykeln på bilen och utforska andra områden. Jag har cyklat långa sträckor på gamla banvallar Karlstad norrut och Filipstad norrut, kul. Man cyklar om ungdomarna i uppförsbackarna
Men grillkiosken 8 km bort är det för långt att gå och inte samvetsfullt att ta bilen, men cykeln är perfekt! Med Topo GPS i mobilen kan man planera rutter och spela in dem. Värdefullt att i förväg se hur lång rutten man tänker på blir.Man kan utforska långa skogsvägar, klättra uppför branta skogsvägar hur lätt som helst. Just backtagningen skiljer sig mest. Man kommer upp i god form istället för att hamna i diket och kippa efter andan. Och motion får man, även om jag inte lyckats tappa några kilo i sommar som jag hade hoppats. Motionsnivån väljer man själv. När orken börjar tryta eller när man behöver återhämta sig så kan man höja dragkraften. Problemet med riktigt brant backtagning är att man spinner loss! Det krävs alltså bra underlag och inte en blöt skogsstig.
Gränsen 25 km/h suger dock, den suger fasansfullt. Ca 22-23 km/h får jag ut enligt GPSen. Hade det varit lite marginal uppåt istället till 27-28 km/h hade det kanske räckt. Men 22 km/h är inge roligt när man kommer ut på vägen. Synd, väldigt synd. Man får hålla sig till småvägar där det inte går att cykla fortare.
Motorn reagerar direkt. Det var en sak jag var noga med att prova. Det går utmärkt att starta i en mycket brant uppförsbacke. Motorn ger dragkraft så snart man sätter lite pedaltryck. Jag har hört att på billigare cyklar behöver man trampa typ ett halvt pedalvarv innan motorn hoppar igång.
Det hade ju varit roligt med lite längre räckvidd. Visst, jag tror jag kan få ut 15 mil på lägsta effekt och plan väg. Men då kan jag inte hålla 25 km/h utan får växla ned. Så det handlar en del om hur snabbt man vill komma fram. Varför finns det inte cyklar med verktygsbatterier? De hade ju kunna sälja mängder med cyklar om det inte varit för batterikostnaden. Ett batteri till min kostar runt 7500:-. Dessa pengar hade jag kunnat lägga på två Makitabatterier istället och fått en DTM52 på köpet!
Man vill inte köra slut på batteriet på min modell då motorn inte kan frikopplas. Det innebär, förutom att driva cykeln framåt, att man även måste trampa upp motordjäveln i typ 5000 varv, och det går tungt! Det hjälper ju inte att växla ned med motorn i pedalhuset... Vet inte hur det är på andra cyklar.
Ska man välja en stadscykel, mtb eller något däremellan? Jag ångrar inte mitt val. På äldre dagar behöver man all dämpning som går att få, ofta även på dålig asfalt. Det första jag fick byta på cykeln var sadelstolpen, till en med dämpning. Har man en gammal rygg bör man överväga en heldämpad cykel, men då pratar vi 50':-. Sedan sliter det på händer och röv, så blöja och handskar är ett måste. Backspegel var också tvunget, för jag kunde visst inte vrida på huvudet så mycket som förr.
En MTB kommer "naken" som synes på min bild, så vill man ha en allroundcykel så tillkommer i stort sett allt! Lyse, skärmar, pakethållare etc. På en MTB är det sadelstolpen som får bära stänkskärmen bak, vilket utesluter sänkbar sadelstolpe vilket annars hade varit smutt för att enklare kliva av och på. Så valet kan vara svårt.
Det är snudd på att jag hade behövt en trehjuling med lågt insteg. Balansen är inte som förr har jag märkt. Det krävs en vändradie motsvarande en 13 meters väg numera...och det är inte helt lätt att hålla sig nära vägrenen utan att vingla. Enda (icke genanta) sättet att komma av och på min cykel är att svinga sig över sadeln, och det är inte alltid jag lyckas så man får välja plats noga för att inte skämmas. Ett lägre insteg hade varit fint för gamla värkande ben, värt att tänka på.
Givetvis har jag från tidigare år lärt mig att alltid ha med verktyg för punktering, kedjebrott och div annat som kan orsaka stillestånd. Det kräver en väska där allt får plats. Jag valde platsen där vattenflaskan normalt sitter, för jag upptäckte att jag är för fet så jag når inte ned till flaskdjäveln...så den sitter på styret istället.
Jag köpte Abus värstinglås, ett länklås. De må vara värst men är rejält bängligt. Ett vajerlås hade varit bättre. Kommer inte ihåg nu i vilken säkerhetsklass de finns. Men ska man ha cykeln i en stad så spelar det nog ingen roll, hela cykeln behöver låsas in. Här på landet hanterar vi tjyvar själva med saltpatroner i hagelbössan
Om du inte vill investera i "trimkit", så kanske det kan vara värt att prova denna metod för att ta bort 25 km/h gränsen. Verkar ju vara enkelt att återgå till originalinställning
Nu är det gjort! 4 nya kullager plus jobbet gjort för 649 kr, gick på garantin.KnockOnWood skrev:
Efter att ha åkt runt(med bil, och cykeln i "lastrummet"), nappade den fjärde verkstaden, och åtog sig jobbet.
Det var XXL, heder åt dem
Och så en teknisk fråga:
Det är jobbigt att hela tiden vara tvungen att trampa runt med pedalerna för att elmotorn skall gå.
Tänk om man i stället kunde trycka på en knapp på styret, och motorn gick så länge man höll knappen intryckt.
Någon som har försökt, och lyckats, att göre en sådan (ful-) omkoppling?
Det är jobbigt att hela tiden vara tvungen att trampa runt med pedalerna för att elmotorn skall gå.
Tänk om man i stället kunde trycka på en knapp på styret, och motorn gick så länge man höll knappen intryckt.
Någon som har försökt, och lyckats, att göre en sådan (ful-) omkoppling?
Min elcykel är utrustad med gashandtag från fabrik (ett som man vrider på som på en moped). Jag antar att de flesta märken går att köpa med den 'extrautrustningen'?
Visserligen gör det att cykeln inte är godkänd längre, men det är ju upp till var och en att bestämma vilka lagar man bryter mot...
Den går fortfarande inte fortare än 25 och ser jag en polis får jag röra lite lamt på fötterna så det ser ut som jag trampar.
Redigerat:
Reagerade på att du skrev skogsstigar.För de (på äldre dar) som aldrig har provat en elcykel så gör det! Se bara till att ni har minst 30':- undansparat. Jag har en sån här, Cube, Reaction Hybrid Performance 500 65Nm 500Wh 21 med Boschmotor gen 3 i vevpartiet. Om den är bra jämfört med andra vet jag inte, men den har inte de problem med drivningen som andra klagar på i tråden. Kostade 28':-.
[bild]
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle gå så bra att cykla på en sådan, trots usel form och kraftig övervikt. Men 7 mil gå hur lätt som helst, längre än så räckte inte batteriet. Man kommer ut och får se platser man aldrig kunnat nå annars till fots eller med bil. Bara i mitt närområde finns platser jag aldrig varit på. Sedan kan man ta cykeln på bilen och utforska andra områden. Jag har cyklat långa sträckor på gamla banvallar Karlstad norrut och Filipstad norrut, kul. Man cyklar om ungdomarna i uppförsbackarna
Man kan utforska långa skogsvägar, klättra uppför branta skogsvägar hur lätt som helst. Just backtagningen skiljer sig mest. Man kommer upp i god form istället för att hamna i diket och kippa efter andan. Och motion får man, även om jag inte lyckats tappa några kilo i sommar som jag hade hoppats. Motionsnivån väljer man själv. När orken börjar tryta eller när man behöver återhämta sig så kan man höja dragkraften. Problemet med riktigt brant backtagning är att man spinner loss! Det krävs alltså bra underlag och inte en blöt skogsstig.
Gränsen 25 km/h suger dock, den suger fasansfullt. Ca 22-23 km/h får jag ut enligt GPSen. Hade det varit lite marginal uppåt istället till 27-28 km/h hade det kanske räckt. Men 22 km/h är inge roligt när man kommer ut på vägen. Synd, väldigt synd. Man får hålla sig till småvägar där det inte går att cykla fortare.
Motorn reagerar direkt. Det var en sak jag var noga med att prova. Det går utmärkt att starta i en mycket brant uppförsbacke. Motorn ger dragkraft så snart man sätter lite pedaltryck. Jag har hört att på billigare cyklar behöver man trampa typ ett halvt pedalvarv innan motorn hoppar igång.
Det hade ju varit roligt med lite längre räckvidd. Visst, jag tror jag kan få ut 15 mil på lägsta effekt och plan väg. Men då kan jag inte hålla 25 km/h utan får växla ned. Så det handlar en del om hur snabbt man vill komma fram. Varför finns det inte cyklar med verktygsbatterier? De hade ju kunna sälja mängder med cyklar om det inte varit för batterikostnaden. Ett batteri till min kostar runt 7500:-. Dessa pengar hade jag kunnat lägga på två Makitabatterier istället och fått en DTM52 på köpet!
Man vill inte köra slut på batteriet på min modell då motorn inte kan frikopplas. Det innebär, förutom att driva cykeln framåt, att man även måste trampa upp motordjäveln i typ 5000 varv, och det går tungt! Det hjälper ju inte att växla ned med motorn i pedalhuset... Vet inte hur det är på andra cyklar.
Ska man välja en stadscykel, mtb eller något däremellan? Jag ångrar inte mitt val. På äldre dagar behöver man all dämpning som går att få, ofta även på dålig asfalt. Det första jag fick byta på cykeln var sadelstolpen, till en med dämpning. Har man en gammal rygg bör man överväga en heldämpad cykel, men då pratar vi 50':-. Sedan sliter det på händer och röv, så blöja och handskar är ett måste. Backspegel var också tvunget, för jag kunde visst inte vrida på huvudet så mycket som förr.
En MTB kommer "naken" som synes på min bild, så vill man ha en allroundcykel så tillkommer i stort sett allt! Lyse, skärmar, pakethållare etc. På en MTB är det sadelstolpen som får bära stänkskärmen bak, vilket utesluter sänkbar sadelstolpe vilket annars hade varit smutt för att enklare kliva av och på. Så valet kan vara svårt.
Det är snudd på att jag hade behövt en trehjuling med lågt insteg. Balansen är inte som förr har jag märkt. Det krävs en vändradie motsvarande en 13 meters väg numera...och det är inte helt lätt att hålla sig nära vägrenen utan att vingla. Enda (icke genanta) sättet att komma av och på min cykel är att svinga sig över sadeln, och det är inte alltid jag lyckas så man får välja plats noga för att inte skämmas. Ett lägre insteg hade varit fint för gamla värkande ben, värt att tänka på.
Givetvis har jag från tidigare år lärt mig att alltid ha med verktyg för punktering, kedjebrott och div annat som kan orsaka stillestånd. Det kräver en väska där allt får plats. Jag valde platsen där vattenflaskan normalt sitter, för jag upptäckte att jag är för fet så jag når inte ned till flaskdjäveln...så den sitter på styret istället.
Jag köpte Abus värstinglås, ett länklås. De må vara värst men är rejält bängligt. Ett vajerlås hade varit bättre. Kommer inte ihåg nu i vilken säkerhetsklass de finns. Men ska man ha cykeln i en stad så spelar det nog ingen roll, hela cykeln behöver låsas in. Här på landet hanterar vi tjyvar själva med saltpatroner i hagelbössan
Du är inte ute i skogstigar med den? Elcyklar faller ej under allemansrätt som en cykel utan motor.
Därav är el-mtb värdelös ur den punkt att cykla i stigar i skogen, men vettig för den som vill ha en sån som stadscykel.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 844 inlägg
Jo jag cyklar ibland på skogsstigar. Frågor på det?
Nej bara du är medveten om att det inte är lagligt =)
Om man tar dän batteriet på elcykeln, hur blir det då?Rkarlsson skrev:
Yes, fattar, tänkte mer på det legala.Hep skrev:
Det är väl fortfarande en elcykel tänker jag, annars borde man kunna köra stig med en trampmoped lagligt också (inte för att jag vet om det är olagligt)
)