Ekorrar förstört vindsisolering i 50-talshus. Vilken isolering att ersätta med?
Hej på er,
Jag hoppas jag inte tråkar ut er med ett allt för långt inlägg, men hoppas på lite bra inspel i detta allt större projekt.
Kort bakgrund:
Jag startade för ett par veckor sedan ett planerat mindre projekt med att ekorr-säkra vår kallvind. Vi har sett att gnagarna sprungit in via takfotsavluftningen en tid, så jag förstod att det fanns någon form av bo/näste där uppe.
Min plan var att montera nät på insidan för att förhindra att de kommer in och ställer till det.
Tyvärr så fick jag snart erfara att vi var sent ute. På flera ställen har de rivit runt i isoleringen och byggt bon. Isoleringen var helt enkelt inte i något vidare skick.
Huset är ifrån -59 och vindsbjälklaget som består av 200mm armerad lättbetong (bågspänd?), är isolerat med 100mm gullfiberplattor och en tunnare utrullad brun/svart glasfibermatta ovanpå. Det finns inget tätskikt monterat.
Att tilläggsisolera fanns med på vår underhållslista sedan tidigare, men får nu prioriteras upp.
På grund av uselt skicks på nuvarande isolering så kasserar vi denna och jag har påbörjat tömning (kan vara det smutsigaste projekt jag gjort hittills). Jag har börjat montera nät och skivor för att säkra takfotsluftning.
Nu till min fundering. Vilken typ av isolering skall man använda i ett äldre hus?
Jag har både läst en del på forumet, men också på andra byggnadsvårdssidor och artiklar i ämnet.
Dessutom så har jag fått råd och offerter ifrån två lösulls-firmor i området som dessutom rekommenderar olika lösningar.
Firma 1:
Rekommenderar Isocell cellulosa 500mm direkt på lättbetongen utan kompletterande ångbroms. Cellulosan kan "buffra" ev. fukt som uppstår i vårt hus (antaget otätt).
Fukten kan också avges utan att det sker en försämring av isoleringens funktion.
I mitt senare samtal direkt med Isocell bekräftas ovan, då lättbetong ses som relativt tät. De väger också in att vi har FTX-ventilation installerat i huset och att ~80% av ev. fukt tages om hand denna väg. De rekommenderar dock inte mer än 400mm isolering, då mer isolering än så knappast kommer löna sig i vårt fall.
Cellulosan, som är behandlad med borsalter, skall också vara ett inpopulärt boende för gnagare.
Firma 2.
Rekommenderar Isover lösull 500mm med ångbroms Vario xtra. Tjockleken då man bör eftersträva nybyggnationssstandard. Jag har påpekat för säljaren att jag läst att organiska isoleringslösningar är att föredra i äldre hus, men säljaren menar på att även glasfiber har möjlighet att ventilera bort fukt.
Han anser också att cellulosans "buffrande" egenskap är något negativt. När min vän isolerade sitt hus för ca 2 år sedan var samma säljare väldig "pro" cellulosa.
I samtal med Isover's tekniska service bekräftar de att lösningen fungerar för mitt hus, men att det är viktigt att ångbroms tejpas och "kläms" med reglar mot hanbjälke i samtliga "fack".
Frågeställning:
Vilken typ av isolering anser forumet att man skall installera givet beskriven bakgrund? Det får inte vara allt för tidskrävande då vi skall få detta klart innan annalkande vintern.
Finns det någon risk att kan med allt för mycket isolering kyler av min vind med fuktproblem som resultat?
Har jag missat något annat avgörande?
Det är inte varje år man gör denna övning och man vill ju gärna inte ställa till det med fuktproblem på vinden som resultat.
Behöver ni mer information, så skall jag komplettera så gott jag hinner med. Men jag bifogar lite snabbfakta om huset nedan för ordnings skull.
Vårt hus:
Engelskispirerat funkis-kedjehus byggt 1959
Plats: Stockholmsområdet
Fasad: Putsad lättbetong/ Tegel / Träpanel
Bjälklag: 200mm armerad lättbetong (bågspänd).
Ursprungsisolering kallvind: Gullfiber 100mm (Laxå glasullsfabrik) + ~50mm glasfibermatta (brun/svart). Inget tätskikt.
Ventilation boendeplan: FTX + kompletterande mekanisk ventilation.
Ventilation vindsutrymme: takfotsavluftning längs med hela långsidorna på huset. 3 mindre urtag i nock för utluft.
Microbiell påväxt vindsutrymme: Finns en del svartmögel ner mot takfotsavluftningen, det handlar dock inte om större mängder.
Man kan också skönja mindre mängder vitmögel ett fåtal platser på råspont och takstolar. Skrapar man så försvinner det och trät verkar friskt. Min bedömning är att det 63-åriga huset är i gott skick vilket också Anticimex besiktningsman bekräftat för oss vid återkommande besiktning.
Jag hoppas jag inte tråkar ut er med ett allt för långt inlägg, men hoppas på lite bra inspel i detta allt större projekt.
Kort bakgrund:
Jag startade för ett par veckor sedan ett planerat mindre projekt med att ekorr-säkra vår kallvind. Vi har sett att gnagarna sprungit in via takfotsavluftningen en tid, så jag förstod att det fanns någon form av bo/näste där uppe.
Min plan var att montera nät på insidan för att förhindra att de kommer in och ställer till det.
Tyvärr så fick jag snart erfara att vi var sent ute. På flera ställen har de rivit runt i isoleringen och byggt bon. Isoleringen var helt enkelt inte i något vidare skick.
Huset är ifrån -59 och vindsbjälklaget som består av 200mm armerad lättbetong (bågspänd?), är isolerat med 100mm gullfiberplattor och en tunnare utrullad brun/svart glasfibermatta ovanpå. Det finns inget tätskikt monterat.
Att tilläggsisolera fanns med på vår underhållslista sedan tidigare, men får nu prioriteras upp.
På grund av uselt skicks på nuvarande isolering så kasserar vi denna och jag har påbörjat tömning (kan vara det smutsigaste projekt jag gjort hittills). Jag har börjat montera nät och skivor för att säkra takfotsluftning.
Nu till min fundering. Vilken typ av isolering skall man använda i ett äldre hus?
Jag har både läst en del på forumet, men också på andra byggnadsvårdssidor och artiklar i ämnet.
Dessutom så har jag fått råd och offerter ifrån två lösulls-firmor i området som dessutom rekommenderar olika lösningar.
Firma 1:
Rekommenderar Isocell cellulosa 500mm direkt på lättbetongen utan kompletterande ångbroms. Cellulosan kan "buffra" ev. fukt som uppstår i vårt hus (antaget otätt).
Fukten kan också avges utan att det sker en försämring av isoleringens funktion.
I mitt senare samtal direkt med Isocell bekräftas ovan, då lättbetong ses som relativt tät. De väger också in att vi har FTX-ventilation installerat i huset och att ~80% av ev. fukt tages om hand denna väg. De rekommenderar dock inte mer än 400mm isolering, då mer isolering än så knappast kommer löna sig i vårt fall.
Cellulosan, som är behandlad med borsalter, skall också vara ett inpopulärt boende för gnagare.
Firma 2.
Rekommenderar Isover lösull 500mm med ångbroms Vario xtra. Tjockleken då man bör eftersträva nybyggnationssstandard. Jag har påpekat för säljaren att jag läst att organiska isoleringslösningar är att föredra i äldre hus, men säljaren menar på att även glasfiber har möjlighet att ventilera bort fukt.
Han anser också att cellulosans "buffrande" egenskap är något negativt. När min vän isolerade sitt hus för ca 2 år sedan var samma säljare väldig "pro" cellulosa.
I samtal med Isover's tekniska service bekräftar de att lösningen fungerar för mitt hus, men att det är viktigt att ångbroms tejpas och "kläms" med reglar mot hanbjälke i samtliga "fack".
Frågeställning:
Vilken typ av isolering anser forumet att man skall installera givet beskriven bakgrund? Det får inte vara allt för tidskrävande då vi skall få detta klart innan annalkande vintern.
Finns det någon risk att kan med allt för mycket isolering kyler av min vind med fuktproblem som resultat?
Har jag missat något annat avgörande?
Det är inte varje år man gör denna övning och man vill ju gärna inte ställa till det med fuktproblem på vinden som resultat.
Behöver ni mer information, så skall jag komplettera så gott jag hinner med. Men jag bifogar lite snabbfakta om huset nedan för ordnings skull.
Vårt hus:
Engelskispirerat funkis-kedjehus byggt 1959
Plats: Stockholmsområdet
Fasad: Putsad lättbetong/ Tegel / Träpanel
Bjälklag: 200mm armerad lättbetong (bågspänd).
Ursprungsisolering kallvind: Gullfiber 100mm (Laxå glasullsfabrik) + ~50mm glasfibermatta (brun/svart). Inget tätskikt.
Ventilation boendeplan: FTX + kompletterande mekanisk ventilation.
Ventilation vindsutrymme: takfotsavluftning längs med hela långsidorna på huset. 3 mindre urtag i nock för utluft.
Microbiell påväxt vindsutrymme: Finns en del svartmögel ner mot takfotsavluftningen, det handlar dock inte om större mängder.
Man kan också skönja mindre mängder vitmögel ett fåtal platser på råspont och takstolar. Skrapar man så försvinner det och trät verkar friskt. Min bedömning är att det 63-åriga huset är i gott skick vilket också Anticimex besiktningsman bekräftat för oss vid återkommande besiktning.
Trodde faktiskt att nån isoleringsexpert skulle kasta sig över mitt case, men det kanske var mängden text som avskräckt.
Jag testar med en kortversion och hoppas på hjälp.
Frågeställning:
Vilken typ av isolering anser forumet att man skall installera givet beskriven bakgrund? Det får inte vara allt för tidskrävande då vi skall få detta klart innan annalkande vintern.
Finns det någon risk att kan med allt för mycket isolering kyler av min vind med fuktproblem som resultat?
Har jag missat något annat avgörande?
Vårt hus:
Engelskispirerat funkis-kedjehus byggt 1959
Plats: Stockholmsområdet
Fasad: Putsad lättbetong/ Tegel / Träpanel
Bjälklag: 200mm armerad lättbetong (bågspänd).
Ursprungsisolering kallvind: Gullfiber 100mm (Laxå glasullsfabrik) + ~50mm glasfibermatta (brun/svart). Inget tätskikt.
Ventilation boendeplan: FTX + kompletterande mekanisk ventilation.
Ventilation vindsutrymme: takfotsavluftning längs med hela långsidorna på huset. 3 mindre urtag i nock för utluft.
Microbiell påväxt vindsutrymme: Finns en del svartmögel ner mot takfotsavluftningen, det handlar dock inte om större mängder.
Man kan också skönja mindre mängder vitmögel ett fåtal platser på råspont och takstolar. Skrapar man så försvinner det och trät verkar friskt. Min bedömning är att det 63-åriga huset är i gott skick vilket också Anticimex besiktningsman bekräftat för oss vid återkommande besiktning.
Jag testar med en kortversion och hoppas på hjälp.
Frågeställning:
Vilken typ av isolering anser forumet att man skall installera givet beskriven bakgrund? Det får inte vara allt för tidskrävande då vi skall få detta klart innan annalkande vintern.
Finns det någon risk att kan med allt för mycket isolering kyler av min vind med fuktproblem som resultat?
Har jag missat något annat avgörande?
Vårt hus:
Engelskispirerat funkis-kedjehus byggt 1959
Plats: Stockholmsområdet
Fasad: Putsad lättbetong/ Tegel / Träpanel
Bjälklag: 200mm armerad lättbetong (bågspänd).
Ursprungsisolering kallvind: Gullfiber 100mm (Laxå glasullsfabrik) + ~50mm glasfibermatta (brun/svart). Inget tätskikt.
Ventilation boendeplan: FTX + kompletterande mekanisk ventilation.
Ventilation vindsutrymme: takfotsavluftning längs med hela långsidorna på huset. 3 mindre urtag i nock för utluft.
Microbiell påväxt vindsutrymme: Finns en del svartmögel ner mot takfotsavluftningen, det handlar dock inte om större mängder.
Man kan också skönja mindre mängder vitmögel ett fåtal platser på råspont och takstolar. Skrapar man så försvinner det och trät verkar friskt. Min bedömning är att det 63-åriga huset är i gott skick vilket också Anticimex besiktningsman bekräftat för oss vid återkommande besiktning.
Cellulosa är erkänt bättre på att hantera fukt, och det är en positiv sak. Dessutom slipper du ju fippla med en ångbroms och det blir antagligen aldrig helt tätt ändå. 400mm låter rimligt för att du inte ska få problem, vi har lika mycket i ett hus från -75 som hatt fungerat bra i ca 10 år.
Jag hade gått med alternativ 1.
Mögelangreppen passar du på att behandla med jape mögelfri så bör det vara lugnt.
Jag hade gått med alternativ 1.
Mögelangreppen passar du på att behandla med jape mögelfri så bör det vara lugnt.
Tack för svar! Ja, alternativ 1 känns bättre så här långt.
Något jag noterat under gårdagens städrunda på vinden (kvällar när jag slänger ut gammal isolering och gör rent) är att det finns en hel del slarvigt tätade genomföringar till vår FTX som man ev. behöver göra något åt.
Skall man täta med fogskum i steg 1 och som steg 2 överväga kompletterande ångbroms till cellulosan? Som jag förstått det tejpas genomföringar alt. tätas med manschett?
Har jag något tillbaks av att döda möglet om det handlar om mindre mängder? Jag tänkte att man får bevaka vinden efter nyisolering och kanske ta upp kompletterande ventilation i gavelnock om man tycker sig se en försämring av läget. Ev. skall jag inhandla en termo-/ hygrometer på Classe som hjälper mig hålla koll.
https://www.clasohlson.com/se/Trådlös-hygrometer-termometer/p/36-6725
Något jag noterat under gårdagens städrunda på vinden (kvällar när jag slänger ut gammal isolering och gör rent) är att det finns en hel del slarvigt tätade genomföringar till vår FTX som man ev. behöver göra något åt.
Skall man täta med fogskum i steg 1 och som steg 2 överväga kompletterande ångbroms till cellulosan? Som jag förstått det tejpas genomföringar alt. tätas med manschett?
Har jag något tillbaks av att döda möglet om det handlar om mindre mängder? Jag tänkte att man får bevaka vinden efter nyisolering och kanske ta upp kompletterande ventilation i gavelnock om man tycker sig se en försämring av läget. Ev. skall jag inhandla en termo-/ hygrometer på Classe som hjälper mig hålla koll.
https://www.clasohlson.com/se/Trådlös-hygrometer-termometer/p/36-6725
Jag hade gått på vanlig glasfiberisolering. På samma sätt som ursprunglig fast lite mer, kanske dubbla 10 cm mattor toppat med en 5 cm med papp på ovansidan som vindskydd.
Genomföringarna bör tätas, gärna med hårt drevat lindrev, men det beror lite på förutsättningarna med hur stora springor och åtkomlighet. Skum är inget miljövänligt, och inte långlivat, samt trist om rören behöver lossas, men relativt snabb och praktisk lösning, så som alltid med gamla hus så beror det på...
Ser inget behov av ångspärr.
Att det är lite mögel nere vid takfoten indikerar att det är för mkt takfotsventilation. Det blir kallt och därmed fuktigt. Jag skulle antingen minimerat springorna eller helt satt igen dem och nöjt mig med en gavelventil i varje ände, samt då såklart noggrant övervaka utvecklingen. Förmodligen med 1 - 2 temp- & RH-loggrar utöver fotodokumentering av det befintliga möglets utbredning, (förstärkt med tydliga markeringar med penna).
Varje hus/vind är unik map fukt. Det går inte ens att lita på att man har samma klimat som grannen i exakt likadant hus. Det finns inga generella tumregler som gäller. Så därför kan du få vilka råd eller försäljningstips som helst. Det går alltså inte att säga att det ena är bättre eller sämre än det andra.
Tyvärr går energibesparing och sunt vindsklimat helt på kollisionskurs. Det gäller att försöka hitta den optimala skärningslinjen mellan minsta möjliga energiförlust och samtidig behålla ett friskt vindsklimat så att inte taket möglar/ruttnar bort.
Genomföringarna bör tätas, gärna med hårt drevat lindrev, men det beror lite på förutsättningarna med hur stora springor och åtkomlighet. Skum är inget miljövänligt, och inte långlivat, samt trist om rören behöver lossas, men relativt snabb och praktisk lösning, så som alltid med gamla hus så beror det på...
Ser inget behov av ångspärr.
Att det är lite mögel nere vid takfoten indikerar att det är för mkt takfotsventilation. Det blir kallt och därmed fuktigt. Jag skulle antingen minimerat springorna eller helt satt igen dem och nöjt mig med en gavelventil i varje ände, samt då såklart noggrant övervaka utvecklingen. Förmodligen med 1 - 2 temp- & RH-loggrar utöver fotodokumentering av det befintliga möglets utbredning, (förstärkt med tydliga markeringar med penna).
Varje hus/vind är unik map fukt. Det går inte ens att lita på att man har samma klimat som grannen i exakt likadant hus. Det finns inga generella tumregler som gäller. Så därför kan du få vilka råd eller försäljningstips som helst. Det går alltså inte att säga att det ena är bättre eller sämre än det andra.
Tyvärr går energibesparing och sunt vindsklimat helt på kollisionskurs. Det gäller att försöka hitta den optimala skärningslinjen mellan minsta möjliga energiförlust och samtidig behålla ett friskt vindsklimat så att inte taket möglar/ruttnar bort.
Tack för ytterligare svar ifrån Oldboy!
Under tiden så har vi hunnit ta ett beslut i hur vi går vidare.
Vi har valt att gå vidare med Eniva isolerproffs. Efter hemsök rekommenderades ångbroms och 400mm Cellulosa. Ångbroms för att det mot isoleringen skall kunna ske en "kontrollerad" belastning av ev. fukt. Tydligen skall denna, Isover Vario Xtra, kunna justera andelen diffusionsöppenhet av sig själv.
Tjockleken minskade vi något mot ursprungsplanen för att mildra den risk vi tar i en allt för kall vind.
Vi gör en mögelsanering (Mögelfri) och monterar hygrometer sensorer på två ställen för att löpande kunna avläsa hur klimatet är där uppe.
Jag förstår att varje hus/vind är unik, men har ändå vägt in att grannen har 300mm isoleriing på ett identiskt hus utan kända problem. Förhoppningsvis kommer inte de ytterligare 100mm vi adderar ställa till det för oss.
Men jag får helt enkelt uppdatera er om detta längs med vägen.
Under tiden så har vi hunnit ta ett beslut i hur vi går vidare.
Vi har valt att gå vidare med Eniva isolerproffs. Efter hemsök rekommenderades ångbroms och 400mm Cellulosa. Ångbroms för att det mot isoleringen skall kunna ske en "kontrollerad" belastning av ev. fukt. Tydligen skall denna, Isover Vario Xtra, kunna justera andelen diffusionsöppenhet av sig själv.
Tjockleken minskade vi något mot ursprungsplanen för att mildra den risk vi tar i en allt för kall vind.
Vi gör en mögelsanering (Mögelfri) och monterar hygrometer sensorer på två ställen för att löpande kunna avläsa hur klimatet är där uppe.
Jag förstår att varje hus/vind är unik, men har ändå vägt in att grannen har 300mm isoleriing på ett identiskt hus utan kända problem. Förhoppningsvis kommer inte de ytterligare 100mm vi adderar ställa till det för oss.
Men jag får helt enkelt uppdatera er om detta längs med vägen.
Det viktigaste är att veta utgångsläget innan ändring och sedan övervaka hur det utvecklar sig efteråt, vilket ni kommer att göra.
Om det skulle visa sig vara en mindre bra ändring, dvs möglet växer till, så vet ni iaf vad som inte fungerar och kan hypotisera om orsaken och vidta motåtgärder. Sedan upprepas cykeln med övervakning och ev åtgärder etc. Det är ett kontrollerat sätt som i slutänden brukar leda rätt, samt att man samlar in en massa kunskap på vägen. Inte alla som gillar att nörda in sig i just den sortens kunskap, men vill man vara i kontroll av saker och ting är min erfarenhet att man måste veta själv, även om man väljer att köpa in tjänster.
Fungerar det så är det också kunskap.
Återkoppla gärna om några år när ni vet hur det fungerar.
Om det skulle visa sig vara en mindre bra ändring, dvs möglet växer till, så vet ni iaf vad som inte fungerar och kan hypotisera om orsaken och vidta motåtgärder. Sedan upprepas cykeln med övervakning och ev åtgärder etc. Det är ett kontrollerat sätt som i slutänden brukar leda rätt, samt att man samlar in en massa kunskap på vägen. Inte alla som gillar att nörda in sig i just den sortens kunskap, men vill man vara i kontroll av saker och ting är min erfarenhet att man måste veta själv, även om man väljer att köpa in tjänster.
Fungerar det så är det också kunskap.
Återkoppla gärna om några år när ni vet hur det fungerar.
