Gjorde en liten inspektionsrunda idag bland virkespaketen på Byggmax på jakt efter några intressanta "Paketlappar".
Mycket av virket kom från Skutskär och med en kvalitetsstämpel som jag inte begriper ett dyft av. Inte heller paketlapparna därifrån gav någon annan info än längd, vikt volym etc.
Hittade ett antal paket från Norrskog också, dessa var mer intressanta.
Förutom dimensionen fanns där även en "artikelbenämning" som i detta fall var "FING/BYGGMAX"...
Min tolkning av detta är att sågen med största sannolikhet har en speciell "Byggmax-sortering". Sorteringen är alltså gjord utifrån dom kvalitetskrav som Byggmax har.
De första bokstäverna "FING" skulle kunna betyda Fin-Gran, men mer troligt betyder det "Finn-linjen"-"Gran" (Ett av Norrskogs sågverk har en såglinje som går under benämningen "Finn-sågen" eller "Finn-linjen" eftersom maskinen kommer från Finland..
Gjorde även en snabbkoll bland de grövre reglarna. Kollade inte "fabrikatet" men kvalitén såg riktigt bra ut, inte nämnvärt mycket kvist, snarare förvånansvärt lite
Dom flesta var även raka och fina, men visst fanns det några propellerämnen där också ... Jag skulle inte tveka att använda virket till golvåsar eller takstolar.
Propellerämnen är inget konstigt eller ovanligt. När virket kommer ur torken är alltid dom översta lagren vridna och skeva
Vad gäller det tryckta virket på Byggmax får man sortera ganska hårt om man vill ha fina bitar. Man kan ju dock fundera över om det spelar någon roll med fula kvistar eller vankant på undersidan av altanen :
Har även provat att snickra av ett icke genomsorterat tyckimpregnerat från fina bygghandeln. Fanns en hel del propellerämnen även där, men visst såg det bättre ut än högarna på Byggmax
Mycket av virket kom från Skutskär och med en kvalitetsstämpel som jag inte begriper ett dyft av. Inte heller paketlapparna därifrån gav någon annan info än längd, vikt volym etc.
Hittade ett antal paket från Norrskog också, dessa var mer intressanta.
Förutom dimensionen fanns där även en "artikelbenämning" som i detta fall var "FING/BYGGMAX"...
Min tolkning av detta är att sågen med största sannolikhet har en speciell "Byggmax-sortering". Sorteringen är alltså gjord utifrån dom kvalitetskrav som Byggmax har.
De första bokstäverna "FING" skulle kunna betyda Fin-Gran, men mer troligt betyder det "Finn-linjen"-"Gran" (Ett av Norrskogs sågverk har en såglinje som går under benämningen "Finn-sågen" eller "Finn-linjen" eftersom maskinen kommer från Finland..
Gjorde även en snabbkoll bland de grövre reglarna. Kollade inte "fabrikatet" men kvalitén såg riktigt bra ut, inte nämnvärt mycket kvist, snarare förvånansvärt lite
Dom flesta var även raka och fina, men visst fanns det några propellerämnen där också ... Jag skulle inte tveka att använda virket till golvåsar eller takstolar.Propellerämnen är inget konstigt eller ovanligt. När virket kommer ur torken är alltid dom översta lagren vridna och skeva
Vad gäller det tryckta virket på Byggmax får man sortera ganska hårt om man vill ha fina bitar. Man kan ju dock fundera över om det spelar någon roll med fula kvistar eller vankant på undersidan av altanen :
Har även provat att snickra av ett icke genomsorterat tyckimpregnerat från fina bygghandeln. Fanns en hel del propellerämnen även där, men visst såg det bättre ut än högarna på Byggmax
Dem hade ENDAST skitgipsen när jag skulle handla. Trallen var blöt och endast sidobrädor, dem var inte skeva eller kvistiga utan snarare tvärtom.
Personalen kunde INGET om någonting.
Personalen kunde INGET om någonting.
skruvarna har inget med sprickbildningen att göra. Det är säkert många svensson som har fått dåliga golv med onödigt mycket spinger i fötterna för att dessa okunniga företag säljer skit. Dessutom är deras impregneringsmedel värdelöst så reklamationerna kommer va så lugn.
Re 'bra' kontra 'dåligt' virke, hörde på radio igår en sågverksägare(?) intervjuas angående vattenlagrat / sjölagrat virke, man ska undvika att ha det i ytterpanel sas det pga 'risk för färgskiftningar'. Mao målar jag vitt så är det svart av mögel efter några år, det var vad jag hörde mellan raderna iaf.
Sen lät han inte så övertygande heller ang. vad de sågade upp för virke av denna råvara... :-? Någon som är insatt i denna hantering med våtlagrat virke, hur ska jag undvika att få det? Lär ju inte gå att få brädgården att skriva intyg med skadeståndsklausul osv om mitt nyköpta virke trots allt visar sig ha varit våtlagrat ;D
Är jag bara nojig angående detta med vattenlagra (och dagens dåliga målarfärg...!) ?
Sen lät han inte så övertygande heller ang. vad de sågade upp för virke av denna råvara... :-? Någon som är insatt i denna hantering med våtlagrat virke, hur ska jag undvika att få det? Lär ju inte gå att få brädgården att skriva intyg med skadeståndsklausul osv om mitt nyköpta virke trots allt visar sig ha varit våtlagrat ;D
Är jag bara nojig angående detta med vattenlagra (och dagens dåliga målarfärg...!) ?
När jag byggt mitt sommarhus har jag använt både "brädgårdsvirke" och "byggmaxvirke". men då jag många gånge fått skicka tillbaka det levererade brädgårdsvirket pga dålig kvalite har jag mer och mer åkt till byggmax och hämtat mitt virke, bättre och billigare. Till altanen sparade jag många, många tusenlappar på att hämta hos byggmax.
Jag läste här om dagen i något av skogsbolagens tidningar att det sista sjölagrade timret nu var upplockat.
Där stod att virket visade sig vara i gott skick och mycket lämpligt som konstruktionsvirke, jag skulle inte tro att vi behöver oroa oss för att något av dom större kvalitétsmedvetna bolagen sågar panel av detta sjölagrade virke.
Där stod att virket visade sig vara i gott skick och mycket lämpligt som konstruktionsvirke, jag skulle inte tro att vi behöver oroa oss för att något av dom större kvalitétsmedvetna bolagen sågar panel av detta sjölagrade virke.
Vitsen med K-24 eller C-24 klassat virke är att det är just klassat, bygger du något av detta som sedan visar sig undermåligt så har du ryggen fri och sågverket/bygghandeln får ta smällen men skulle du själv göra bedömmningen av en oklassad regel och missa något kan det bli mycket tråkigheter..
Vill också påpeka att klassningen på sågverken ofta funkar så att det som står på paketet är mer som en lägsta klass, dvs på en 6:e sort paket (som förövrigt är det som räknas som normal standard för byggkonstruktioner som väggar mm) så ska det inte finnas någon regel som är sämre än denna kvalité men däremot en hel del som är bättre.
Lite grovt gäller följande.
1 sort kvistfritt möbelvirke
2-3 sort klassat konstruktionsvirke
4 sort panel/klädselbrädor
5-6 sort vanliga byggreglar
7 sort formmaterial mm
Detta är dock ingen "branchstandard" utan bara en riktlinje
Vill också påpeka att klassningen på sågverken ofta funkar så att det som står på paketet är mer som en lägsta klass, dvs på en 6:e sort paket (som förövrigt är det som räknas som normal standard för byggkonstruktioner som väggar mm) så ska det inte finnas någon regel som är sämre än denna kvalité men däremot en hel del som är bättre.
Lite grovt gäller följande.
1 sort kvistfritt möbelvirke
2-3 sort klassat konstruktionsvirke
4 sort panel/klädselbrädor
5-6 sort vanliga byggreglar
7 sort formmaterial mm
Detta är dock ingen "branchstandard" utan bara en riktlinje
Hej,
Jag håller på att inreda övervåningen i ett hus från -65. Jag har hittills förbrukat 4-500 löpmeter regelvirke av varierande dimm och kvalité. En iaktagelse jag gorde när jag halverade regelavståndet i golvet till det blivande badrummet var den stora skillnaden i tätheten trät. När jag drog fäst-järnen med akarskruv drog jag vid några tillfällen av skruven i det gammla virket. I det nya slirade bara skruven när jag var oförsiktig. Inte ens limträbalkarna kan uppvisa så kompakt virke. Jag studerade senare en 45x70 regel från Beijer där årsringarna var upp till 1 cm tjocka. Detta borde påverka styrkan!
Av alla dessa löpmeter virke jag har förbrukat har nog virket från den lokala småhustillverkaren haft, särskillt 45x70 reglarna. Nästintill kvistfritt, fingerskarvade, spikraka och exakt längd på 5,3m.
Sämst vill jag nog ranka virket från Beijer. Propeller kandidater, många deffekter och dyrt!
//Plyss
Jag håller på att inreda övervåningen i ett hus från -65. Jag har hittills förbrukat 4-500 löpmeter regelvirke av varierande dimm och kvalité. En iaktagelse jag gorde när jag halverade regelavståndet i golvet till det blivande badrummet var den stora skillnaden i tätheten trät. När jag drog fäst-järnen med akarskruv drog jag vid några tillfällen av skruven i det gammla virket. I det nya slirade bara skruven när jag var oförsiktig. Inte ens limträbalkarna kan uppvisa så kompakt virke. Jag studerade senare en 45x70 regel från Beijer där årsringarna var upp till 1 cm tjocka. Detta borde påverka styrkan!
Av alla dessa löpmeter virke jag har förbrukat har nog virket från den lokala småhustillverkaren haft, särskillt 45x70 reglarna. Nästintill kvistfritt, fingerskarvade, spikraka och exakt längd på 5,3m.
Sämst vill jag nog ranka virket från Beijer. Propeller kandidater, många deffekter och dyrt!
//Plyss
Hej!
Också besviken på Beijer! Skulle i lördags köpa ett antal plank, råplan 45 x 95, minst 3,70 långa. Började på Beijer (Lissma). Det de hade där skulle jag ha tvekat att använda som formvirke! Kortare längder såg iofs vettiga ut, men var för korta för oss. Jag som trodde att Beijer var ett av de "riktiga" byggvaruhusen.
Sedan bar det iväg till Byggmax. Där hade man nog kunnat hitta några vettiga plank i deras hög, men inte de 24 st som vi behövde. De kunde inte heller öppna nästa bunt som vi såg låg bredvid, förrän den första var slut. Och vem vill köpa de sista brädorna som alla andra har ratat?
Slutligen hamnade vi på Woody's yrkesbutik. Där fanns vettiga plank, men man måste kunna handla via ett företags konto. Tack och lov kunde vi det.
Så mina två erfarenheter av detta är:
1) Ska inte privatpersoner kunna köpa vettigt virke?
2) Vem köper de kvistiga propellerämnen som ligger i byggvaruhusens högar?
/pinebar
Också besviken på Beijer! Skulle i lördags köpa ett antal plank, råplan 45 x 95, minst 3,70 långa. Började på Beijer (Lissma). Det de hade där skulle jag ha tvekat att använda som formvirke! Kortare längder såg iofs vettiga ut, men var för korta för oss. Jag som trodde att Beijer var ett av de "riktiga" byggvaruhusen.
Sedan bar det iväg till Byggmax. Där hade man nog kunnat hitta några vettiga plank i deras hög, men inte de 24 st som vi behövde. De kunde inte heller öppna nästa bunt som vi såg låg bredvid, förrän den första var slut. Och vem vill köpa de sista brädorna som alla andra har ratat?
Slutligen hamnade vi på Woody's yrkesbutik. Där fanns vettiga plank, men man måste kunna handla via ett företags konto. Tack och lov kunde vi det.
Så mina två erfarenheter av detta är:
1) Ska inte privatpersoner kunna köpa vettigt virke?
2) Vem köper de kvistiga propellerämnen som ligger i byggvaruhusens högar?
/pinebar
Det fenomenet har jag också stött på.
Att det ligger en bunt med fint virke brevidd och rent skräp frame samt att de vägrar öppna denn fina bunten. -"Jamen du får 20%". Och? Ska jag bygga takstolar så ska jag ha rakt virke därmed punkt.
Dock har jag nog ett bra beijer på så sätt. Hos dem var det inga problem att få virke ur nästa bunt istället. Skulle ha 4.90 bitar och de hadde bara 4.50 inne så jag bad dem kolla om de hadde längre på gång. Det visade sig att de skulle få två buntar från den bil som precis lossades.
5.10 bunten lossades med prioritet och sattes brevid mitt släp så jag inte skulle behöva lyfta så långt. Sånt får man tillbaka kunderna på och de sålde också allt stomvirke till hela det bygget
Att det ligger en bunt med fint virke brevidd och rent skräp frame samt att de vägrar öppna denn fina bunten. -"Jamen du får 20%". Och? Ska jag bygga takstolar så ska jag ha rakt virke därmed punkt.
Dock har jag nog ett bra beijer på så sätt. Hos dem var det inga problem att få virke ur nästa bunt istället. Skulle ha 4.90 bitar och de hadde bara 4.50 inne så jag bad dem kolla om de hadde längre på gång. Det visade sig att de skulle få två buntar från den bil som precis lossades.
5.10 bunten lossades med prioritet och sattes brevid mitt släp så jag inte skulle behöva lyfta så långt. Sånt får man tillbaka kunderna på och de sålde också allt stomvirke till hela det bygget
Ja det där med 20% har man ju råkat ut för otalig gånger men anser inte att man ska betala för skräp, paralellen kan ju dras till sågverken som dömmer ut en stor del att timmret till vrak vilket betyder att skogsägaren inte får något betalt för det.
Är det inte rimligt att göra samma bedömmning som kund till sågverket då?
Är det inte rimligt att göra samma bedömmning som kund till sågverket då?
Jo det är det.
I slutändan handlar det om att komma ihåg vem som är kund. Får jag inte köpa bra virke där så handlar jag inte alls där.
Risken det företaget tar är ju att det tar slut på kunder helt enkelt
I slutändan handlar det om att komma ihåg vem som är kund. Får jag inte köpa bra virke där så handlar jag inte alls där.
Risken det företaget tar är ju att det tar slut på kunder helt enkelt