Om det nu fungerar rent empiriskt. Jag har ingen insikt i det men har aldrig i den allmänna debatten eller i myndighetstext sett något övertygande bortom breda penseldrag och visioner. Kanske är det min okunskap men det kan ju också vara så att detta är felaktiga politiska föreställningar/ambitioner som saknar stöd i verkligheten. Att vi i slutändan bara får byråkrati men att inget blir bättre av detta administrerande. Jag tänker att utgångspunkten borde nog vara det tills motsatsen kan bevisas av hårda evidens.M Maledictus skrev:
Just textilfiberåtervinning är ju bara en politisk idé, en vision eller en dröm. Det finns ingen sådan lönsam industri i Europa. Vi får se om tio år om det går att få ekonomi i det. Jag gissar att det inte går men hoppas att någon lyckas kläcka ett lönsamt ekonomiskt sätt att genomföra det på.B b8q skrev:
När såg du senast en tandkrämstub som låg i en egen papperskartong?Claes Sörmland skrev:
De försvann väldigt fort när tillverkarna/importörerna blev tvungna att betala några ören till förpackningsinsamlingen för varje kartong. Trots att alla märkestillverkarna några år tidigare, när Coops blåvita tandkräm kom utan kartong, sagt att så kan man ju inte ha det.
Sällsynt med tandkrämstuber i gjorda i metall numera också sen det blev högre kostnad för metallförpackning än för plastförpackning.
Som man ska göra. Tyvärr kommer de antagligen gå till förbränning. Men det innebär att det kostar extra för förpackningsproducenterna så förhoppningsvis leder det till att denna typ av förpackning minskar/försvinner.A AndersS skrev:
Faktum är att det har blivit bättre. Som nämnts tidigare så är ju tandkrämstuben ett bra exempel. Sen har förpackningsproducenterna ändrat så att den som idag tillverkar en förpackning som är svår/omöjlig att återvinna får betala en högre avgift för det än för den producent som tillverkar förpackningar som går att återvinna. För några år sedan kunde man då bara ta hand om några få plasttyper men jag har för mig att nu är det 12 olika sorter som går att återvinna.
Så ser det inte ut i de mataffärer jag går till. Men i alla fall så blev det ju då betydligt ovanligare med kartong i stället för att det var 100 % innan Coops blåvita tandkräm kom ut.
Har det blivit någon sorts premiumkänsla med kartong mån tro så att tillverkarna tror att folk köper trots högre pris?
Har det blivit någon sorts premiumkänsla med kartong mån tro så att tillverkarna tror att folk köper trots högre pris?
Fast även tidigare så måste det ju funnits någon anledning att de hade kartong. Oavsett om staten tar några ören i avgift för kartongen så måste den ju kostat lite även tidigare. Och ekonomerna på storbolagen jagar ju ören så de kan nog ta bort kartongen oavsett ifall den kostar 1 öre eller 20 öre.BirgitS skrev:
De får faktiskt betalt för att göra det. Sopåkarnas jobb idag är rena semestern mot vad det var förr. Då gick de ut till en soptunna och öppnade locket, lyfte ut en stor sopsäck och gick till sopbilen och kastade i säcken. Jämfört med det så är dagens jobb en barnlek även ifall de behöver vända några soptunnor som står felriktade ibland.B Brevduva skrev:
Jag blir inte så övertygad av exempel som dessutom vid enklare granskning inte visar sig stämma helt. Det blir bara anekdoter och med sådant kan vad som helst bevisas. Det intressanta är ju hur det skulle se ut totalt sett på förpackningssidan utan denna byråkrati. Samt vad miljöbelastningen är av byråkratin och den felallokering av resurser som den obönhörligen ger i ekonomin. Inga lätta frågor men heller inget med ett självklart svar. Risken är uppenbar att det inte ens går att utreda, att det blir en fråga om tro - om man tror på styrande byråkrati av denna typ eller om man inte gör det. Jag är agnostisk i frågan men lägger nog bevisbördan på den som vill ha byråkratin.M Maledictus skrev:
Kanske har att göra med transport och hantering i butik? Lättare med fyrkantiga varor som kan staplas?
Hade helt missat att detta med dubbelförpackningen av tandkräm var en politisk symbolgrej på 90-talet men det berättas här:
https://www.radron.se/vardagskunskap/forpackningar-livscykelanalys1/
Det var sent 70-tal som Coops blåvitt kom så det är ju svårt att komma ihåg exakt vad som sas, men det var väl sånt som "hur ska vi få plats med all information (läs reklam) på tuben", "en tub är lättare att snatta" etc. Det lät rätt genomskinligt i alla fall.L lbgu skrev:
I och med att alla hade kartonger så var det standard och folk var vana vid det pris som tandkrämen hade med kartong. Det var genom att gå igenom t.ex. sånt på produkterna som Coop fick till ett lägre pris på Blåvitt.
Som jag minns det.
Nu togs ju Blåvitt fram som produkter till lägre pris trots likvärdig kvalitet så Coop räknade nog på hela kedjan. Jag kan minnas fel men har en känsla av att tandkrämstuberna låg i en kartong för t.ex 30 tuber (typ mindre skokartong) och så fick man plocka en i kartongen, det var inte så där fint som idag när de står upp i ett ställ.
Jag upplevde det inte som vare sig politiskt eller en symbolgrej då och jag kan inte heller se att det står det i artikeln från 2009. På den tiden var alla partier för mindre miljöpåverkan, för att se till att färre röstade på miljöpartiet.