Här är det inte textil per se, utan bara kläder. Så, en filt, ett täcke, ett tält, verkstadstrasor osv ska fortfarande i restavfallet.Claes Sörmland skrev:
På samma sätt skiljer man här på papper och pappersförpackningar, plast och plastförpackningar.
Det är för att producenterna trollat bort producentansvaret. De slänger in en slant för förpackningarna, och då sorteras de separat.B b8q skrev:
Pengarna går till NPA och sedan betalas pengar ut, beräknat med en schablon, via Naturvårdsverket till kommunerna.
Tanken är att detta ska täcka (det gör sällan det) insamlingen av förpackningar. Hushållsavfallet (matavfall, restavfall och tidningar) finansieras av renhållningstaxan liksom ÅVC:er, hämtning av farligt avfall osv.
Och jag som fått intrycket av att du bor i Säter, där nedan regler gäller från 2025:T Troberg skrev:
https://sater.se/nyheter/inga-mer-klader-i-soporna-fran-2025/
Se särskilt avsnittet där det anges att t.ex. sakerna nedan inte ska kastas i restavfallet:
- Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
- Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
- Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.
Du som verkar insatt i detta. Vet du varför man från statens sida (Naturvårdsverket) väljer att ta ut för lite avgiftsmedel för att täcka kommunernas kostnader för insamling av förpackningsavfall? Bulken av soporna är ju just förpackningar för typiska hushåll.M Maledictus skrev:
Nej tyvärr har jag inte varit inblandad i ersättningsnivåerna så jag vet inte. Det finns ju flera olika schabloner beroende på vilken kommun det handlar om. Glesbygds- och skärgårdskommuner har jag för mig får högre ersättning (p.g.a. att insamlingskostnaderna är högre i sådana kommuner).
Men sen ska man ju veta att renhållningstaxan finansierar ju mer än bara själva insamlingen av hushållsavfall. Till skillnad från förpackningar som genererar ett visst värde så kostar det ju att bli av med i princip allt annat slags avfall (förutom metall möjligtvis) så det ska ju täcka de kostnaderna. Liksom tillgång till återvinningscentraler, ristippar etc.
Det är väl det klassiska "staten och kapitalet". De vältrar över kostnaden på de längst ner. Hade staten prioriterat sina medborgare så hade de givetvis sett till att företagen fått betala mer så att soptaxorna kunde sänkas. Men av någon anledning så väljer de den andra vägen.
Grejen här är väl att medborgarna betalar det antingen på det ena eller andra sättet. Antingen via sophämtningen eller via sina inköp av förpackningar. Det handlar ju bara om vart man ska ta ut avgiften.L lbgu skrev:
Skillnaden är att sophämtningsavgiften kommer du inte undan. Men förpackningsavgiften kan man minska genom att inte konsumera så mycket skräp. Så bättre att lägga den på förpackningarna så får folk välja att betala för det.M Maledictus skrev:
Precis, det finns bara en källa till pengar och det är konsumentens/hushållens pengar.M Maledictus skrev:
Skulle jag få bestämma skulle jag nog renodla systemet och ta allt via renhållningstaxan. Skulle spara enormt på byråkratin. Men det lär inte hända, tvärt om lär komplexiteten och byråkratin bara öka. Nu senast tänker man införa producentansvar för textilavfall.
Jag kan delvis hålla med. Fördelen med producentansvar är dock att producenterna därmed strävar efter att skapa förpackningar (eller textil) som faktiskt går att återanvända eller återvinna. Om de inte på något vis påverkats av kostnaden för omhändertagandet så hade de kunnat strunta i att sälja förpackningar som är bättre lämpade att återvinna. Exemplet är ju svarta köttråg och liknande förpackningar. De kan inte återvinnas men genom att byta till andra (i detta fall transparenta) typer så slipper man elda upp dem.
Och återigen blir det en fråga om på vilken producentnivå man lägger det. Producenten av själva tyget? Producenten (i Bangladesh) av kläderna, handduken och lakanet? Om man själv syr en gardin, får man senare slänga den i textilavfall då, eller blir det också restavfall som så mycket annat? Hur gör man om man vill slänga mormors gamla virkade duk, som producerades långt innan det fanns något som hette producentansvar, dagens textilproducenter vill givetvis inte betala för saker som producerades i hemmen för 50 år sedan.
Frågorna blir många och det blir INTE ”Lätt att göra rätt”… En matlåda du gjort av en tom glassförpackning i plast ska sorteras annorlunda än en tom matlåda av plast som du köpt i butik.
https://www.vasyd.se/Artiklar/Sortera-och-atervinn/Vad-räknas-som-förpackning
Redigerat: